RIKSPOLISSTYRELSENS ALLMÄNNA RÅD

RPSFS 2001:9 Delgivningsverksamhet

1 Författningsbestämmelser m.m.

Bestämmelser om delgivning finns i delgivningslagen (1970:428) och i delgivningsförordningen (1979:101).

I Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samarbete med nordiska polismyndigheter m.m. (RPSFS 2000:46, FAP 061-1) och i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samarbete med utomnordiska polismyndigheter (RPSFS 2000:48, FAP 063-2) finns regler om delgivning i utlandet.

Till ledning för handläggningen av delgivningsfrågor finns information i Delgivningshandboken, som är utarbetad av Domstolsverket.

2 Organisation

Av 23 § delgivningslagen (1970:428) jämförd med 6 § delgivningsförordningen (1979:101) framgår, att en polismyndighet har ansvar för att stämningsmannadelgivning utförs inom polisdistriktet.

Polismyndigheten bör i sin arbetsordning eller i en lokal föreskrift ange hur delgivningsverksamheten i distriktet skall vara ordnad och vem som har ansvar för denna.

3 Förordnande av stämningsman

Till stämningsman bör inte förordnas annan än den som skall utföra delgivningar för polismyndigheten.

Endast den bör förordnas till stämningsman som med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget och har fyllt 20 men inte 65 år.

Polismyndigheten bör vid prövning av sökandens lämplighet enligt andra stycket bl.a. göra en registerkontroll i belastningsregistret (BR) och misstankeregistret (MR) samt för uppgifter om omhändertagande enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) i körkortsregistret.

Beslut om förordnande bör dokumenteras på en särskild handling (blankett RPS 611.2) samtidigt som en särskild förordnandehandling utfärdas (blankett RPS 611.3).

Anställda vid polismyndigheten bör förordnas tills vidare medan förordnandetiden för andra stämningsmän bör begränsas till längst tre år.

Det bör uppmärksammas, att även en av polismyndigheten anställd delgivningsman eller annan civilanställd måste ha förordnande som stämningsman för att kunna utföra en stämningsmannadelgivning.

4 Diarieföring m.m.

Ett delgivningsärende hos polismyndigheten diarieförs innan delgivningen verkställs. Om en stämningsman på grund av ärendets brådskande natur undantagsvis får ett delgivningsuppdrag direkt av uppdragsgivaren, bör stämningsmannen per telefon till polismyndigheten anmäla att han eller hon fått ärendet och begära ett diarienummer till detta.

Av 24 § delgivningslagen (1970:428) följer, att stämningsmannadelgivning kan utföras endast som ett tjänsteuppdrag.

5 Förfarandet

I 3 § fjärde stycket delgivningslagen (1970:428) anges under vilka förutsättningar delgivning genom stämningsman normalt får ske.

Om det finns särskilda skäl får stämningsmannadelgivning dock användas även utan att försök med enklare delgivningsformer har prövats. Som exempel kan nämnas, att en myndighet har konstaterat att det på grund av överhängande preskriptionsrisk, risk för undanhållande eller någon annan jämförbar orsak inte är rimligt att myndigheten själv fortsätter med egna delgivningsförsök.

Polismyndigheten bör kontrollera att det finns författningsstöd för delgivning när myndigheten tar emot delgivningsuppdrag från enskilda.

Av 6 § delgivningsförordningen (1979:101) framgår vad uppdragsgivare har att iaktta när en polismyndighet anlitas för delgivning. Som blankett för delgivningskvitto respektive blankett för vidtagna delgivningsåtgärder bör Domstolsverkets blanketter DV 808 respektive 809 F eller andra av Domstolsverket fastställda blanketter användas.

6 Redovisning

Enligt 19 § andra stycket delgivningslagen (1970:428) skall stämningsmannadelgivning anses ha skett även om den sökte vägrar att ta emot handlingen. I sådana fall bör det av redovisningen enligt 10 a § delgivningsförordningen (1979:101) framgå var och hur handlingen har lämnats.

För att redovisningen enligt 10 a § delgivningsförordningen skall kunna ligga till grund för ett beslut om kungörelsedelgivning enligt 15 § andra stycket delgivningslagen kan ett s.k. eftersökningsbevis utfärdas (blankett RPS 611.5 eller en handling med motsvarande innehåll). Detta kan ske under följande förutsättningar.

Normalfallet

Sökning bör pågå under minst tre veckor under vilken tid delgivningen aviseras minst tre gånger. Den sökte måste ha varit synlig under eftersökningstidens sista månad och det kan konstateras att

  • surrogatdelgivning inte är möjlig och

  • det är klarlagt att den sökte bor på adressen.

När överenskommelse har träffats om sammanträffande men den sökte uteblir

Om den sökte är känd för att hålla sig undan bör detta noteras. Sökning bör äga rum efter tidpunkten för det uteblivna mötet varvid delgivningen aviserats. Den avtalade mötestiden bör därför anges. Om den sökte några dagar därefter inte hörts av kan eftersökningsbevis utfärdas om

  • surrogatdelgivning inte är möjlig och

  • det är klarlagt att den sökte bor på adressen.

Om den sökte inte tidigare är känd av stämningsmannen bör förfarandet enligt normalfallet användas.

När den sökte, t.ex. per telefon, har förklarat att han vägrar befatta sig med ärendet

Eftersökningsbevis kan utfärdas först när det har konstaterats att surrogatdelgivning inte är möjlig. För detta krävs en efterforskning på plats.

Övrigt

Med hänsyn till vikten av att alla omständigheter av betydelse för delgivningen med den sökte framkommer vid redovisningen enligt 10 a § delgivningsförordningen bör stämningsmannen noggrant notera sina iakttagelser under ”Övriga uppgifter” på blanketten för eftersökningsbevis eller motsvarande. Exempel: Sökt i ett tiotal ärenden under sista halvåret men vägrar alltid medverka. Den sökte är känd för att undanhålla sig delgivning.

7 Sekretess

Det bör uppmärksammas att sekretess hos andra myndigheter, t.ex. inom sjukvården, enligt 14 kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100) inte hindrar att vissa uppgifter, exempelvis om enskilds adress, lämnas ut om uppgiften behövs för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428).

Det bör även noteras att 7 kap. 26 § sekretesslagen innehåller bestämmelser om sekretess i verksamhet som avser delgivning enligt delgivningslagen.

8 Övrigt

Det bör uppmärksammas att polismyndigheten i egna ärenden, i likhet med andra myndigheter, måste beakta, att stämningsmannadelgivning normalt inte får användas utan att försök med enklare delgivningsformer först har prövats.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...