Redovisning av kassaflöden

Innehåll

Denna rekommendation anger hur redovisningen av kassaflöden ska upprättas.

Rekommendationens bindande verkan

Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation. Om avvikelse från rekommendationen görs ska enligt 1 kap. 3 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning i årsredovisningen anges vilken avvikelse som gjorts och skälen för detta.

Lagregler

I 7 kap. lagen om kommunal redovisning anges att kommunens eller landstingets finansiering och investeringar under räkenskapsåret ska redovisas i en finansieringsanalys.

Definitioner

Kassaflöde – in- och utflöde av likvida medel.

Likvida medel – kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga, likvida placeringar.

Rörelsekapital – omsättningstillgångar minskat med kortfristiga skulder.

Löpande verksamhet – de verksamheter som utgör kommunens eller landstingets huvudsakliga verksamhet förutom investerings- och finansieringsverksamhet.

Investeringsverksamhet – förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel.

Finansieringsverksamhet – åtgärder som medför förändringar i storleken och sammansättningen av kommunens eller landstingets långfristiga fordringar och skulder samt minskning av avsättningar på grund av utbetalningar.

Kassaflödesanalysens utformning

Kassaflödesanalysen ska redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet samt, i förekommande fall, utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur. Analysen ska visa förändring av likvida medel.

Detaljeringsnivån i uppställningen av analysen ska avvägas utifrån delposternas informationsvärde. Delposter som inte är väsentliga kan redovisas i form av tilläggsupplysningar.

Kassaflödesanalysens poster under rubrikerna investeringsverksamheten respektive finansieringsverksamheten ska redovisas brutto.

Justering för förändring av rörelsekapitalet bör för väsentliga belopp hänföras till respektive sektor. Om detta inte är möjligt får justering för förändring av rörelsekapitalet i sin helhet hänföras till den löpande verksamheten eller redovisas under en egen rubrik.

De regler i 5 kap. 6 § lagen om kommunal redovisning som gäller jämförelsetal och omräkning ska också tillämpas i kassaflödesanalysen.

Upplysningar

Av kassaflödesanalysen eller av upplysningar ska eventuella justeringar av poster som ej är likviditetspåverkande framgå. Rörelsekapitalets förändring ska specificeras. Av upplysningarna ska också framgå väsentliga betalningsflödespåverkande händelser som avviker från det normala.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna rekommendation ersätter rekommendation 16.1, Redovisning av kassaflöden, juni 2008.

Rekommendationen gäller från 2010.

Bilaga 1

Bilaga 2 Överväganden och motiveringar till rekommendationens utformning

Enligt 7 kap. 7 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska kommunens eller landstingets finansiering och investeringar under året redovisas i en finansieringsanalys. I författningskommentaren poängterar lagstiftaren att en ständig utveckling pågår inom området för finansieringsanalys och att en reglering bör ske med hänsyn tagen till detta. Den närmare utformningen bör prövas inom ramen för god redovisningssed.

Av författningskommentaren framgår att:

”En naturlig utgångspunkt kan dock vara att det i finansieringsanalysen lämnas en beskrivning av den likvidmässiga hanteringen som utvisar flödet av betalningarna. I normalfallet kan en finansieringsanalys lämpligen innehålla uppgifter om betalningsflödet från den löpande verksamheten, försäljning av anläggningstillgångar, ökning och minskning av långfristiga skulder respektive avsättningar samt investeringar.”

Lagens förarbeten ställer inte några ytterligare preciserade krav på innehållet i finansieringsanalysen.

I lagen om kommunal redovisning används begreppet finansieringsanalys. I denna rekommendation benämns rapporten kassaflödesanalys.

En normering av uppställning och innehåll av kassaflödesanalysen i kommuner och landsting är önskvärd eftersom den säkerställer att tillräcklig information lämnas samt att jämförelser underlättas.

En kassaflödesanalys kan upprättas antingen genom direkt metod eller indirekt metod. Direkt metod innebär att in- och utbetalningar fångas direkt i redovisningen medan indirekt metod innebär att betalningsflödena härleds från redovisade kostnader och intäkter genom att justeringar görs för poster som ej påverkar likviditeten och rörelsekapitalets förändring. Båda metoderna kan användas men den indirekta metoden är i dag den som oftast tillämpas.

De justeringar som görs för att härleda betalningsflödena bör redovisas öppet. Detta kan ske antingen genom att posterna läggs in direkt i analysen eller i form av tilläggsupplysningar.

Detaljeringsnivån i uppställningen av analysen bör avvägas utifrån delposternas informationsvärde. Delposter som inte är väsentliga kan med fördel i stället redovisas i form av tilläggsupplysningar.

Den information som lämnas i analysen avseende investerings- och finansieringsverksamheten, samt i förekommande fall utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur, bör lämnas brutto för att på så sätt bäst spegla de verkliga kassaflödena. Med brutto menas att in- och utbetalningar inte kvittas mot varandra. Förvärv och försäljning av anläggningstillgångar bör redovisas per tillgångsslag, antingen direkt i analysen eller i form av tilläggsupplysningar. Investeringsbidrag redovisas på egen rad i analysen under rubriken investeringsverksamheten. Bidrag till statlig infrastruktur redovisas under egen rubrik och på egen rad. Anledningen till att bidrag till statlig infrastruktur ska redovisas under egen rubrik och på egen rad är att den ekonomiska händelsen inte är entydigt hänförbar till någon av de andra sektorerna samt att en separat redovisning underlättar jämförelsen såväl över tiden som mellan olika redovisningsenheter.

Förändringar av rörelsekapitalet bör hänföras till respektive sektor. Saknas förutsättningar för detta eller om beloppen är oväsentliga får justering för förändring av rörelsekapitalet i sin helhet hänföras till den löpande verksamheten.

Lagen om kommunal redovisning innehåller inga bestämmelser om jämförelsetal och krav på omräkning vid ändrad redovisningsprincip för kassaflödesanalysen. Motsvarande krav som gäller för balans- och resultaträkning enligt 5 kap. 6 § beträffande jämförelsetal och omräkning, bör dock ställas även för denna rapport.

För att underlätta förståelsen och informationsvärdet av kassaflödesanalysen bör tillläggsupplysningar lämnas i tillräcklig omfattning. Väsentliga betalningsflödespåverkande händelser som avviker från det normala bör kommenteras. Till exempel bör effekterna av en omfattande exploateringsverksamhet särredovisas i tilläggsupplysningarna. Investeringar och finansiering via finansiell leasing bör specificeras i not. Mått som används i kommunens eller landstingets styrning, t.ex. räntebärande nettolåneskuld/nettotillgång, kan också redovisas som tilläggsupplysning.