Tull

På tullområdet kan man antingen göra besparingar eller trilla i fallgropar. Att bevaka omvärlden kan spara stora pengar. Att däremot ta fel på ursprungsland, klassificering eller tullvärde kan vara förödande.

Tullen – risk eller möjlighet?

Många företag hanterar tullfrågor styvmoderligt. Det är ett misstag, för rätt hanterat finns stora pengar att spara.

För snart tjugo år sedan gick Sverige med i EU, vilket medförde radikala förenklingar på tullområdet. Även om momsen fortfarande ska redovisas till Skatteverket, går import och export mellan EU-länder numera väldigt smidigt för de flesta varor.

När det däremot gäller import från tredje land, det vill säga från länder utanför EU, är reglerna mer komplexa. Tullsatserna varierar mellan länder och varor. Det finns både antidumpingtullar och utjämningstullar på olika varor. Dessutom förekommer tillfälliga sanktioner mot vissa länder, till exempel de som har införts mot Ryssland på grund av konflikten i Ukraina. Om ett företag gör fel vid import av varor kan det bli tulltillägg. Vid grova misstag kan det till och med bli aktuellt att väcka åtal för tullbrott, ett brott som kan ge böter eller fängelse.

Företag som vill börja importera varor har en lång checklista med åtgärder som bör bockas av innan man sätter igång verksamheten. Det allra första steget är att skaffa ett EORI-nummer. Det är ett identifikationsnummer som Tullverket utfärdar och som förenklar resten av importarbetet.

Nästa steg är att klassificera varan. Ofta är det enkelt att klassificera en produkt, till exempel att en hammare är en hammare och en spik en spik. Vissa tekniska produkter kan vara svårare att klassificera. Fredrik Mogren som är jurist vid Tullverket tipsar om att företag som är osäkra på klassificeringen kan lämna in produkten till Tullverket och få ett förhandsbesked som är bindande.

Sedan är det dags att ta reda på hur mycket tull som ska betalas för en produkt. Här finns tusentals tullsatser att hålla reda på. Vissa importerade varor beläggs med tullar för att skydda den inhemska marknaden mot prisdumpning. Cyklar som tillverkas i Europa är exempel på varor som skyddas, vilket innebär att cyklar från tredje land beläggs med antidumpningstull.

– Antidumpningtullar är en klassisk skyddsåtgärd. Cyklar från Kina har 14 procent i vanlig tull plus drygt 48 procent i antidumpingtull. Är man tveksam är det bara att ringa Tullsvar och fråga vilken tullsats som gäller, säger Fredrik Mogren.

När företaget kommit så här långt i processen kan det vara dags att bestämma om man ska anlita ett tullombud eller sköta arbetet med förtullningen på egen hand. Med ett tullombud slipper man stora delar av administrationen. Däremot är det ett misstag att släppa tullfrågan helt, anser Ulrika Badenfelt som är forskare i industriell ekonomi och tullspecialist på Volvo Group Logistics Services.

– För att vara en bra beställare måste man sätta sig in i tullfrågor och inte överlåta allt till ombudet. Dessutom är det företaget, inte ombudet, som har det juridiska ansvaret om något går fel, säger hon.

De företag som i stället sköter tullarbetet själva ska skriva en tulldeklaration, lämna in den på ett tullkontor och betala över disk. Men det finns genvägar. Tullverket kan ge företag tillstånd att både lämna in deklarationen och betala elektroniskt.

– Då måste företagen uppfylla vissa villkor, men det jobbet kan vara mödan värt eftersom tullhanteringen går mycket smidigare, säger Fredrik Mogren på Tullverket.

Med den praktiska handläggningen avklarad, återstår frågan hur företag kan spara pengar på tullfrågor? Tullsatser är inte huggna i sten utan förändras genom till exempel frihandelsavtal, sanktioner och antidumpingtullar. Just därför är omvärldsbevakning viktigt eftersom företag kan styra inköpen till de platser där det för tillfället är mest fördelaktigt. Till exempel kan ett högre inköpspris på en viss vara ändå leda till lägre totalkostnad eftersom tullavgiften är lägre från just det landet. Vissa länder, ofta tillväxtländer, har preferenstullar (lägre tullsatser för att gynna sin ekonomiska utveckling) som gör importen billigare.

Det finns många fler sätt att spara pengar. Fredrik Mogren tar som exempel ett företag som importerar maskindelar för att bygga, förädla, en maskin som sedan ska exporteras. Givet att maskinen ska exporteras till tredje land kan företaget ansöka om ”Tillstånd till aktiv förädling” och använda delarna utan att betala tull. Dessutom finns stora pengar att spara genom att ha en effektiv organisation(vilket artikeln om Jula tar upp på nästa uppslag).

Ulrika Badenfelt instämmer och säger att många företag missar möjligheten trots att det finns stora pengar att spara.

– Tyvärr är tullfrågor en icke-fråga på många företag. Följden blir att ingen tar ett helhetsansvar och tullfrågorna trillar mellan stolarna. Konsekvensen kan bli att företag kan förlora många miljoner helt i onödan, säger hon.

Ulrika Badenfelt har många råd till företag som vill få ordning på tullarbetet. Viktigast är att ta upp tullfrågan på ledningsnivå och att dokumentera rutiner.

– När medarbetare ser att ledningen prioriterar frågan är det lättare att få gehör internt. Man måste också identifiera nyckelpersoner och utbilda dem och återkoppla om något blir fel, säger hon.

Ulf Käll är advokat med inriktning tullfrågor på advokatfirman Vinge och har bistått många företag i processer mot Tullverket.

– Det bästa ett företag kan göra är att stämma i bäcken. Se över sina processer och säkerställa att de gör rätt från början. Om man upptäcker fel ska man göra en självrättelse och därmed undvika tulltillägg, säger han.

Klassificeringen, varans ursprung och tullvärdet är tre områden där företag ofta gör fel, enligt Ulf Käll. Varans ursprung, alltså var den egentligen kommer ifrån, är en fråga som kan leda till tvister med Tullverket. Han tar som exempel ett företag som importerat skruvar och spik från Indonesien. Det svenska bolaget fick se ursprungscertifikatet, som var stämplat av rätt myndighet där det framgick att varorna var tillverkade i Indonesien. Men när EU:s bedrägerienhet Olaf undersökte saken kom den fram till att varorna kom från Kina. Därmed hade de svenska företagen gjort sig skyldiga till att ha angett fel ursprungsland.

– Jag har företrätt flera svenska företag där Tullverket har beslutat om att påföra stora summor i tulltillägg trots att företagen förlitat sig på ursprungscertifikat. Det visar hur omfattande undersökningsplikt importören har, säger Ulf Käll kritiskt.

– Man kan fråga sig om det är rimligt att Tullverket anser att företag har gjort fel trots att de varit på plats, undersökt fabriken och har fått se certifikat.

Klassificeringsfrågan är en annan felkälla, vilket faktarutan intill ger exempel på. Enligt Ulf Käll hittar man de svåraste gränsdragningarna inom den tekniska världen eftersom tekniken utvecklas snabbare än tullagstiftningen. Fotoramar, och om dessa ska anses vara en tv-skärm eller något annat, är ett exempel på en fråga det har processats om.

– Vid tveksamheter råder jag alla företag att begära bindande förhandsbesked av Tullverket. Då riskerar man inte att göra fel, säger Ulf Käll.

Henrik Norberg