Bitcoin är finansiell tjänst
I samband med ett överklagat förhandsbesked, vände sig Högsta förvaltningsdomstolen till EU-domstolen med frågan om ifall växling till och från den virtuella valutan bitcoin är en tjänst. Och, i så fall, om den tjänsten (i sådant fall) är undantagen från skatteplikt. Enligt domstolen ska valutaväxling från traditionella valutor till bitcoin, och tvärtom, betraktas som en finansiell tjänst. Valutaväxling till och från bitcoin är därmed också momsfria enligt EU-domstolen.
EU-domstolen, 22 oktober 2015, C-264/14.
Avgångsvederlag ska beskattas bakåt
Att skattemässigt dela upp ett avgångsvederlag på flera år kan ur skattehänseende vara både förmånligt och genomförbart. Det kallas ”ackumulerad inkomst”. Dock får man bara göra det bakåt i tiden, inte framåt. I ett färskt rättsfall ville en kvinna som blev uppsagd med uppsägningslön 2012 bli beskattad för inkomsten 2012 och 2013. Enligt domstolen och Skatteverket var det inte möjligt, utan skatteberäkningen skulle fördelas på åren 2011 och 2012 i stället, alltså de år då lönen tjänades in.
Kammarrätten i Göteborg, 16 oktober 2015, 2851-15.
God tro kan ge avdrag
Om du är i god tro när ditt företag gör affärer med ett företag som fuskar med skatten får inte myndigheterna vägra avdrag för ingående moms. Enligt EU-domstolen får ett land bara neka avdrag för ingående moms om företaget kände till eller borde ha känt till att motpartens leverans av avtalet ingick i ett undandragande av moms.
EU-domstolen, 22 oktober 2015, C-277/14.
Tjänster i Holland var omsatta i Sverige
Ett svenskt bolag sålde tjänster till en köpare i Holland. Frågan var om omsättningslandet var Sverige eller Holland, och den kritiska bedömningen gällde om köparen kunde betraktas som en beskattningsbar person eller inte. Säljaren gjorde gällande att köparen vid tidpunkten bedrev ekonomisk verksamhet i Holland och att omsättningslandet därför skulle vara Holland.
Skatteverket ansåg att köparen inte var en beskattningsbar person när bolaget tillhandahöll de aktuella tjänsterna och att tjänsterna därmed skulle ha omsatts i Sverige. Domstolarna instämde i Skatteverkets bedömning att köparen inte skulle ses som en beskattningsbar person. Tjänsterna var därför omsatta i Sverige och den svenska säljaren var skattskyldig för omsättningen.
Kammarrätten i Stockholm, 15 oktober 2015, 3916–-–15.
Arvingar slapp beskattning i Sverige
Arvtagarna till ett dödsbo i Danmark skulle inte beskattas för den kapitalvinst som dödsboet redan skattat för i Danmark.
Bakgrunden var att en kvinna i Sverige, tillsammans med sina syskon, var delägare i ett oskiftat dödsbo efter fadern som vid sin död bodde i Danmark. Bland dödsboets tillgångar fanns aktier i ett danskt börsbolag.
Arvtagaren gjorde gällande att skatteavtalet mellan Danmark och Sverige innebar att Sverige inte hade rätt att beskatta den del av en framtida kapitalvinst som tidigare beskattats hos dödsboet. Skatterättsnämndens besked var att skatteavtalet inte inskränkte Sveriges rätt att beskatta en försäljning av aktierna.
Högsta förvaltningsdomstolen ändrade förhandsbeskedet och meddelade att arvingen vid en försäljning av aktierna inte skulle beskattas i Sverige för den del av kapitalvinsten som dödsboet redan beskattats för i Danmark.
Som skäl angav domstolen bland annat att artikel 24 i skatteavtalet mellan Sverige och Danmark anger att länderna inte har rätt att beskatta den som i egenskap av dödsbodelägare fått inkomst från ett arvskifte där samma inkomst redan beskattats i det andra landet.
Att en dödsbodelägares inkomst enligt svensk rätt beskattas först vid en senare tidpunkt än arvskiftet skulle inte påverka bestämmelsens tillämplighet.
Högsta förvaltningsdomstolen, 27 oktober 2015, 1082-15.
Flyktingboenden får inte dra av momsen
En fastighetsägare som skulle öppna boende för ensamkommande flyktingbarn ville bli frivilligt skattskyldig för att kunna göra momsavdrag vid renoveringar med mera. Det kan man dock inte bli när det handlar om ”stadigvarande boende” enligt mervärdesskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen har nu tagit ställning till om boendet skulle betraktas som ”stadigvarande bostad” eller inte.
Fastighetsägaren gjorde gällande att det handlade om social omsorg snarare än stadigvarande boende, men domstolen instämde i Skatterättsnämndens bedömning att uthyrningen av lokalerna betraktas som sådan stadigvarande bostad som inte omfattas av skatteplikt. Den omständigheten att det fanns inslag av omsorg i den aktuella verksamheten eller att boendet i fråga på sikt skulle ersättas av andra boendeformer medförde inte att rummen förlorade sin karaktär av stadigvarande bostad för den boende.
Högsta förvaltningsdomstolen, 9 oktober 2015, 5725-14.
All moms fick inte dras av på fastigheten
Dra bara av ingående moms i den utsträckning som du använder fastigheten i näringsverksamheten.
Om en fastighet används för både momspliktig verksamhet och för privat bruk får man bara dra av så stor del av den ingående momsen som motsvarar den momspliktiga verksamhetens del i fastigheten. Det gäller även ingående moms på ny-, till- eller ombyggnad eller reparation av fastighet.
Av det här följer att uttagsbeskattning inte ska göras för den privata användningen, vilket skiljer fastigheter från andra investeringsvaror. En företagsledare som exempelvis använder företagets verktyg privat ska ju uttagsbeskattas för den förmånen.
I ett aktuellt fall rörde det sig om två makar som uppförde en ny byggnad på sin jordbruksfastighet som skulle användas dels för uthyrning av entreprenadmaskiner, dels för kennelverksamhet. Entreprenadverksamheten var momspliktig medan kennelverksamheten inte bedömdes vara momspliktig.
Eftersom byggnaden inte användes enbart för momspliktig verksamhet medgav varken Skatteverket eller domstolarna fullt momsavdrag. Avdraget begränsades till Skatteverkets fördelning på 20 procent.
Kammarrätten i Jönköping, 29 september 2015, 733–734-15.
0,65 %
Statslåneräntan den 30 november 2015. Den påverkar bland annat beräkningen av ränteförmån, kapitalbeskattad utdelning, sparat utdelningsutrymme, bilförmånsvärde, räntefördelning och ränta på periodiseringsfonder hos juridiska personer.
60 miljarder
Underskottet i de offentliga finanserna väntas växa från 40 miljarder 2015 till 60 miljarder 2016.
Källa: Ekonomistyrningsverket