Enligt ett nytt besked från Skatterättsnämnden ska fåmansföretag kunna överlåtas inom familjen på samma skattemässiga villkor som en extern försäljning. Frågan är om beskedet står sig i Högsta förvaltningsdomstolen.
Att överföra ägandet av fåmansföretag till barnen är sedan ett par år en sämre inkomstskattemässig affär än att överlåta bolaget till externa ägare. Innan de så kallade ”trädadomarna” kom 2010, var villkoren för generationsskifte och ägarskifte till externa ägare desamma. Då tolkades 3:12-reglerna på så vis att delägare som sålde till sina barn kunde avskilja kapitalet från försäljningen av fåmansföretag till ett eget ägt så kallat trädabolag. Genom att föräldern var helt passiv, det vill säga inte var ”verksam i betydande omfattning” i trädabolaget under fem år, kunde pengar tas ut som kapitalinkomst till 25 procents skatt samtidigt som barnen drev det tidigare fåmansföretaget vidare.
Efter ”trädadomarna” tolkades 3:12-reglerna så, att förälderns aktier i det kapitalförvaltande trädabolaget smittades av att en närstående drev det rörelsedrivande fåmansföretaget vidare, alltså att de båda bolagen ansågs bedriva ”samma eller likartad verksamhet”. Genom den rättspraxis som utvecklades 2010 uppstod således en asymmetri i 3:12-reglerna, där den äldre generationen inte kunde växla över familjeföretaget till nästa generation på samma skattemässiga villkor som vid en extern försäljning. Vid generationsskifte omfattas nämligen förälderns aktieinnehav i trädabolaget av 3:12-reglerna så länge barnet fortsätter att driva familjeföretaget vidare, medan samma förälder hade fått en möjlighet att få tillgång till kapitalet till 25 procents beskattning om familjeföretaget i stället hade sålts externt.
– Det här innebär ett problem för familjeföretag att genomföra generationsskiften, säger skatterådgivaren Fredrik Richter på PwC.
Nu kan det eventuellt finnas en ljusning. Fredrik Richter har drivit ett mål, som efter ett beslut från Skatterättsnämnden kan underlätta generationsskiften inom familjen.
Fallet gällde en fåmansföretagare som ville överlåta verksamheten till sin son. Fadern ägde 45 procent av företaget (A AB). En kompanjon till fadern ägde 45 procent och de sista 10 procenten i A AB ägdes av ett utländskt bolag. Både fadern och hans kompanjon var verksamma i betydande omfattning i företaget och båda omfattades därför av 3:12-reglerna. I samband med ägarskifte 2010 köpte fadern ett holdingbolag (B AB) som i sin tur ägde ett dotterbolag (C AB). Fadern sålde därefter sina aktier i A AB via C AB till sonens bolag. Fadern, som varit helt passiv ägare i såväl B AB som C AB avsåg nu att vid beskattningsårets ingång 2016 avyttra sina indirekt ägda aktier i C AB till en extern part för marknadsvärde.
Frågorna som ställdes till Skatterättsnämnden var dels om faderns aktier i B AB var kvalificerade enligt 3:12-reglerna, dels om förfarandet kunde klandras med skatteflyktslagens bestämmelser.
– Omständigheterna i det aktuella fallet skiljer sig på avgörande punkter från tidigare rättspraxis. Min bedömning var därför att detta förfarande inte skulle omfattas av 3:12-reglerna, och inte heller av skatteflyktslagen, bland annat eftersom det var fråga om ett fullständigt ägarskifte i fåmansföretag, förklarar Fredrik Richter.
Skatterättsnämnden instämde i den bedömningen. Detta innebär att det, för första gången sedan 2010, finns en möjlighet för den som vill lämna över familjeföretaget till nästa generation att genomföra detta på samma skattemässiga villkor som vid en extern försäljning.
Sedan 2010 har skatteflyktslagen ansetts tillämplig på omstruktureringar som lett till situationer där kapital läggs i dotterbolag för att inte träffas av 3:12-reglerna. I det aktuella fallet var det dock frågan om ett fullständigt ägarskifte.
– Exakt samma villkor mellan generationsskifte och ägarskifte är det dock inte. Det krävs extra eftertanke vid generationsskifte inom familjen säger Fredrik Richter.
Och trots framgången i Skatterättsnämnden manar Fredrik Richter till försiktighet. Han pekar på främst två återstående faktorer. För det första har Skatteverket överklagat domen till Högsta förvaltningsdomstolen.
– Jag har ännu inte tagit del av överklagandet men sannolikt fortsätter Skatteverket driva sin linje och yrka att skatteflyktslagen bör tillämpas även i den här situationen. Om förhandsbeskedet slås fast är det förvisso positivt med bindande rättspraxis men domstolen kan naturligtvis också göra en helt annan bedömning, säger han.
För det andra är det osäkert hur lagstiftaren agerar om Skatterättsnämndens avgörande står sig i Högsta Förvaltningsdomstolen. Den pågående 3:12-utredningen har redan sedan tidigare i uppdrag att bland annat se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Utredningen har dessutom fått tilläggsdirektiv, med utgångspunkten att reglerna ska medföra ökade, inte minskade, skatteintäkter. Det är alltså mycket som talar för att 3:12-reglerna kommer att förändras på flera sätt framöver.
Skatterättsnämnden, 26 oktober 2015, DNR 54-15/D.
Lisa Bergman