Jourbilar förmånsbeskattas
Trots att bilarna var specialutrustade för att kunna användas i entreprenadbolagets vatten- och vägjourverksamhet, ansåg kammarrätten att de två företagsledarna skulle förmånsbeskattas för sin fria dispositionsrätt till bilarna. Domstolen tog bland annat hänsyn till att företagets lokaler var tjänsteställe och att bilarna använts för transport mellan hem och arbete, vilket innebar att de använts privat mer än vad som kan bedömas som ringa omfattning. Företagsledarna skulle även förmånsbeskattas för drivmedelsförmån.
Kammarrätten i Jönköping, 20 november 2014, 458-14.
Okunskap ingen ursäkt
Ett fåmansbolag såldes 2005. 2011 likviderades bolaget och en delägare redovisade kapitalvinsten enligt reglerna för okvalificerade aktier. Delägaren bedömde att den femåriga karenstiden löpt ut och att andelarna inte längre var kvalificerade enligt 3:12-reglerna. Bekymret var att delägaren vid försäljningen 2005 övergått till det köpande bolaget där han varit verksam i betydande omfattning. Företagen hade alltså bedrivit samma eller likartad verksamhet, vilket innebar att aktierna i det första bolaget inte upphörde att vara kvalificerade 2011. Delägaren påfördes skattetillägg. Domstolarna underkände delägarens invändningar om att Skatteverket borde ha uppmärksammat saken och att regelverket är så komplicerat att misstaget inte borde föranleda skattetillägg.
Kammarrätten i Göteborg, 8 december 2014, 1741-14.
Utbetalning var lön inte lån
Frågan var om ett par utbetalningar på sammanlagt 650.000 kronor under en månad 2011 skulle betraktas som lön eller lån. Mottagaren av pengarna hade enligt köpeavtal förvärvat företaget strax före utbetalningarna och ansågs av domstolen vara bolagets företrädare. Han gjorde gällande att han inte var bolagets företrädare och att det handlade om återbetalning av ett lån från bolagets tidigare ägare. Men eftersom detta inte kunde utläsas av företagets redovisning eller konton fanns det inte något stöd för att det funnits någon fordran att betala tillbaka. Därför ansåg domstolarna att Skatteverkets förklaring var mycket mer sannolik: nämligen att mannen var bolagets företrädare och att utbetalningen till honom utgjorde lön. Därför var det riktigt att påföra mannen skattetillägg.
Kammarrätten i Göteborg, 21 november 2014, 1618-14.
Skattelättnad ska beaktas vid expertskatt
Ibland förekommer anställningsavtal som innebär att den som jobbar tillfälligt utanför sitt hemland har en nettolön som inte påverkas av beskattningen i landet där man arbetar. Det är till exempel inte ovanligt i större internationella koncerner som anställer utländska experter eller nyckelpersoner. I det aktuella fallet hade en anställd som omfattades av expertskattereglerna, rätt till skattelättnad om månadslönen översteg två basbelopp eller 88.800 kronor 2014. Eftersom personen var anställd med nettolön måste lönen räknas om till bruttolön för att bedöma om beloppsregeln var uppfylld. Frågan var om skattelättnaden skulle beaktas eller inte när bruttolönen ska beräknas. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen var svaret ja: vid prövning av om en anställd med nettolön har rätt till skattelättnader enligt basbeloppsregeln ska skattelättnaderna beaktas.
Högsta förvaltningsdomstolen, 26 november 2014, 1495-14.
ROT-avdrag för betalning via företagets avräkningskonto
Två fåmansbolagsägare och makar hade bokfört lån till bolaget på ett avräkningskonto. I samband med en renovering av makarnas bostad lät de bolaget betala kostnaden till byggföretaget och kvittade fakturan mot avräkningskontot. Skatteverket ansåg inte att makarna hade haft utgift för ROT-arbete och nekade byggbolaget utbetalning enligt fakturamodellen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg däremot att makarna hade haft utgifter för det utförda arbetet, även om den inte varit kontant utan via avräkningskontot. Minskningen av makarnas fordran på företaget skulle alltså jämställas med betalning. Byggbolaget skulle därför få utbetalning för det utförda arbetet.
Högsta förvaltningsdomstolen, 17 december 2014, 2050-14.
Ingen uttagbeskattning av moms på båten
När man talar om bilar och båtar gäller att skilja mellan regler för inkomstbeskattning och moms. Förmånsvärdet vid inkomstbeskattning och beräkning av arbetsgivaravgift styrs av dispositionsrätten inte det faktiska nyttjandet av exempelvis en båt. Beträffande moms är det däremot det faktiska utnyttjandet som styr; om båten använts för privat bruk eller annat verksamhetsfrämmande ändamål ska ägaren uttagsbeskattas för moms. I ett aktuellt fall fann kammarrätten att en båt visserligen hade använts privat, men att bolaget visat både i vilken omfattning detta skett och att bolaget fakturerat ägaren skälig avgift för användningen. Därför skulle uttagsbeskattning inte ske.
Kammarrätten i Göteborg, 21 november 2014, 7391-13. Två andra domar beträffande samma företag rörde förmånsbeskattning respektive arbetsgivaravgift: 7390-13 och 7392-13.