Att få en snilleblixt kan vara enkelt. Att skydda idén kan däremot vara svårt. Teknikföretaget Binar Elektronik i Trollhättan har jobbat fram väl etablerade rutiner för att lyckas med båda.
På Binar Elektronik i Trollhättan, där man bland annat utvecklar och tillverkar olika typer av elektronikprodukter, främst styrsystem, finns möjligheten att ta en idé hela vägen till produktion. När vd Leif Gustavsson visar runt i lokalerna blir det tydligt att innovation både är en drivkraft och ett måste för att företaget ska hålla sig framme i konkurrensen. Ingenjörer, programmerare, mekaniker, processplanerare och designers jobbar sida vid sida och i en anteckningsbok av större modell placerad i korridoren mellan ingenjörernas kontor och testverkstaden kan medarbetarna skriva ner nya idéer och förbättringar. En genombläddring visar att blocket är välanvänt.
– Vi har som mål att få fram en idé om dagen som går att använda, säger Leif Gustavsson, och pekar på ett schema över genomförda idéer som sitter på väggen.
Vissa av idéerna som tagits fram genom åren har varit så unika att frågan om patent aktualiserats. Senast i raden är en anordning som monteras på bussar, och som ska skydda personer som eventuellt hamnar under bussen från att skadas.
Grundkriterierna för att ett patent ska bli godkänt är tre: det måste vara en nyhet (vilket kräver ordentlig sekretess innan den är skyddad), det fordras viss höjd på uppfinningen (alltså att den skiljer sig väsentligt från andra tekniska lösningar) och uppfinningen ska vara industriellt tillämpbar.
Hos Binar AB, som äger Binar Electronics och ytterligare tretton dotterbolag, har man under åren samlat på sig erfarenhet av hur ansökningsprocessen går till och hur den sker på ett kostnads- och tidseffektivt sätt. Koncernchefen Ingemar Pettersson förklarar att man bör bestämma sig i tidigt läge om man ska söka patent eftersom idén inte får avslöjas.
– Många gånger måste du tala med olika rådgivare eller testa idéer mot kunderna och då får du täcka upp riskerna i sekretessavtal. Vi har ett generellt tystnadsavtal med våra anställda. Det är ett ganska enkelt formulär som upplyser om att något är föremål för patentansökan och att informationen inte får spridas vidare.
Företaget har också utbildat personalen inom koncernen, vilket ökar förståelsen för patentprocessen. På så sätt minskar man risken för både läckage och patentintrång. Kravet på nyhet ska nämligen inte underskattas och patentintrång kan bara undvikas genom ständig omvärldsbevakning. Om någon lämnar in en liknande patentansökan bara en timme före dig är du ute ur leken. Att leta själv i PRV:s databas och andra källor är en möjlighet, men på Binar är bedömningen att det är en god investering att köpa olika typer av nyhetstjänster för att inte missa avgörande information.
– Det sämsta du kan råka ut för är att få en ”Eureka-idé” som du plöjer ner miljon efter miljon i, för att sedan upptäcka att den innebär ett patentintrång, säger Ingemar Pettersson.
Binar AB har patent både på den svenska och den internationella marknaden. Ett svenskt patent kostar minst 5000 till 7000 kronor bara i administrativa avgifter och tar oftast mellan två och tre år innan det är klart. Sedan tillkommer kostnaden för en patentbyrå för den som vill få hjälp med alla nödvändiga dokument och tillvägagångssätt. En bra patentbyrå är ett måste enligt Leif Gustavsson, inte bara för den som vill söka sig utomlands.
– Det är viktigt att anlita en bra patentbyrå som du lär känna och som känner dig. Språket som används är komplicerat på svenska och ännu svårare på engelska. Det kan också vara till hjälp när du fått en idé och misstänker att den redan är patenterad, då kan byrån gå in och söka efter vilka tidigare patent som utfärdats.
Hur valde ni byrå?
– Genom rekommendationer. Det är bra om du har en byrå som kan din bransch, gärna med andra kunder inom samma område, till och med dina konkurrenter, säger Ingemar Pettersson.
Han rekommenderar också en långsiktig ekonomisk plan som sträcker sig bortom själva patentbeviset:
– Vi har sett hur meningslösa och svaga många patent är, att det verkar lätta att komma runt dem. Det gäller att göra en genomtänkt budget och tänka igenom vad det är för skydd du får.
Har ni själva erfarenhet av ”meningslösa” patent?
– Det finns några där vi insett i efterhand att det inte varit värt pengarna, men det är å andra sidan svårt att veta innan, säger Ingemar Pettersson.
Han förklarar att de första stegen inte behöver vara så dyra
– Men när du väl fått patentet gäller det att skydda det och då ska du ansöka om patent i varje enskilt land. Det är lätt att säga att du vill ha ett patent överallt men taktiken är att välja de strategiska länderna.
– Det bästa är förstås alltid att vara först med något, då har du det bästa skyddet. Men om du får ett patentintrång måste du försvara dig, det kostar också pengar. Som mindre företag kan det vara svårt att möta giganter i sådana frågor, fortsätter Leif Gustavsson.
Den som vill ha patent måste i dag söka i varje land för sig, något som kan innebära stora kostnader i både tid och pengar. Det europeiska patentverket beviljar europeiska patent, men den sökande måste ändå betala en avgift i varje land och vissa länder kräver också översättningar. Ett enhetligt europeiskt patent är på väg, där det bara ska krävas en ansökan och en inbetalning som täcker upp majoriteten av EU-länderna. Men enligt PRV kommer det att träda i kraft tidigast 2016.
Så varför ens ge sig in i denna tidskrävande och kostsamma process? Både Leif Gustavsson och Ingemar Pettersson menar att det finns ett värde i patenten som motiverar allt pappersarbete.
– Om du har en patenterad lösning ger det ett erkännande. Det har helt klart ett marknadsföringsvärde. Och om det handlar om en liten uppfinnare kan du söka patent och sen sälja idén, säger Leif Gustavsson.
Cecilia Bäcklund