Inför årets deklaration har arkitektkontoret Petra Gipp Arkitektur en ny revisor som är mer aktiv och rådgivande. Det uppskattar Petra Gipp, ägare och grundare av företaget i Stockholm.
I år har Petra Gipp extra mycket att tänka på kring bolaget. Hon har planer på att låta de sex anställda gå in som mindre delägare.
– Jag vill ge de anställda den möjligheten för jag tror att det är bra för delaktigheten, säger hon.
Men för att genomföra detta finns en hel del beslut som måste fattas och många skattefrågor som måste gås igenom. Här är den nya revisorn, från Conceil Revision, till stor hjälp.
Petra Gipp anlitar en konsult som sköter löpande bokföring och ekonomiarbete. Det var konsulten som tyckte att kostnaden var hög i förhållande till vad de fick av den förra revisorn, och därför tipsade om att se över saken. Den nya revisorn bidrar med mer analyser och förslag på förbättringar än vad den tidigare gjorde. Dessutom till en lägre kostnad.
Sveriges Arkitekters arkitektservice för företagande medlemmar ger också bra råd och stöd.
– Det är rätt slitigt att driva företag, jag har inte startat företag för att vara arbetsgivare, men samtidigt är det viktigt att vara en bra arbetsgivare, att se sina medarbetare och ha goda villkor.
Till exempel är det en självklarhet för Petra Gipp att företaget har tecknat kollektivavtal för de anställda, samtliga tillsvidareanställda.
– Vid toppar tar vi in projektanställda, men annars tror jag på att erbjuda tillsvidareanställningar för att få större engagemang i arbetet.
Petra Gipp uppskattar samtidigt kompromisslösheten i att vara ensam ägare till sitt företag. Kanske på grund av att hon tidigare drivit ett annat arkitektkontor baserat i Malmö 2000–2003 och då tillsammans med två andra delägare, samt ett aktiebolag tillsammans med en delägare 2006–2009.
– Vi hade inte riktigt förstått att vi var tvungna att planera för situationer där vi tyckte olika, för sådana situationer uppstår förr eller senare. Därför hade vi inte gjort upp om vem som hade mandat att fatta beslut i olika frågor, berättar hon.
Det är nu snart sex år sedan Petra Gipp startade eget med adress Åsögatan på Söder i Stockholm. Och det är här, i det egna arkitektkontoret, som Petra Gipp känner att hon trivs bäst och gör bäst ifrån sig.
Trots att hon inte blev arkitekt för att starta företag så märks det att hon tar frågorna på stort allvar, inhämtar information och letar bra lösningar.
Som många företagare så är den framtida pensionen något som hon funderar på. Något som inte är helt lätt att hitta en bra lösning på. Men via hennes bank kom hon i kontakt med en pensionsrådgivare och fick rådet att sätta av till så kallad direktpension.
– En stor fördel är att pengarna stannar i företaget. Det blir ett sätt att stabilisera företaget. Om jag behöver så kan jag föra tillbaka pensionskapitalet till bolagets vanliga konto igen.
Förändringen av 3:12-reglerna, som ger möjlighet för ägare till fåmansbolag som Petras att plocka ut större andel till 20 procents skatt, är något som Petra Gipp märkt på egen hand:
– När jag gjorde en beräkning av utdelningsutrymmet blev det mycket större än jag är van vid. Först förstod jag inte varför, men det var de nya reglerna som gjorde stor skillnad.
Petra Gipp arkitektur har fått flera priser och förfrågningar om att vara med i tävlingar för offentliga byggen, till exempel Liljevalchs. Hennes företag är i år bland annat nominerat till det europeiska arkitektpriset Mies van der Rohe Award för byggnaden Katedralen, en uppfinnarverkstad för audiovisuell design i Linköping. Just nu arbetar kontoret bland annat med bostäder. Hon själv beskriver det som att hon har hållit sig undan det tidigare:
– Det är mycket med regelverket som gör arbetet med att rita bostäder komplext. Att bygga som på åttiotalet fungerar inte. Det absolut viktigaste är att tänka på materialet, på miljökonsekvenserna och att man bygger så att folk trivs.
Med byggherren Folkhem som bygger i massivt trä kan det förverkligas. Sammanlagt tre projekt ritar Petra Gipp Arkitekter AB åt Folkhem, bland annat bostäder i Stadshagen, mitt på Kungsholmen.
Att tänka på inför deklarationen
Planera i tid för deklarationen. Många nyheter får inte genomslag förrän ett år efter att de införts. Därför är det bra med framförhållning.
Något som kan låta som en självklarhet men värt att påminna om; håll ordning på bokföringen så blir också deklarationen lättare att göra. Allt material som används i bokföringen ska sparas i sju år.
Det är fler aktiebolag än enskilda firmor som tar hjälp av konsulter. Men skattereglerna för enskilda firmor är faktiskt inte alltid enklare.