Med integration som drivkraft

I kooperativet Mackens portfölj finns allt från cykelverkstad till företagscentrum. För Resultat berättar gräsrotsentreprenören Fredrik Bergman om meningsfull egoism och varför det springer fåraherdar i Stadsparken i Växjö.

Året är 2003. I en kommunal utbildningslokal i Småland sitter en grupp elever för att läsa samhällsvetenskap. Ingen förstår vad de gör där. Efter lite diskussion förstår inte deras lärare heller det.

– Folkhögskolan jag jobbade på hade fått i uppdrag av kommunen att bedriva undervisning för nyanlända invandrare. Att plugga samhällsvetenskap var inte något eleverna hade valt själva. De tyckte inte att det kändes meningsfullt, utan ville jobba praktiskt och lära sig språket. Jag höll med, berättar läraren Fredrik Bergman.

Så Fredrik Bergman, en av hans lärarkollegor och ett par elever började fundera på vad man kunde göra i stället.

– Idén till Macken föddes ur något slags ilska. Kombinationen av å ena sidan slit- och slängsamhället, där vi kastar grejor som egentligen inte är förbrukade, å andra sidan folk som går arbetslösa, får försörjningsstöd och sätts i en massa konstiga åtgärdsprogram.

Med slit- och slängsamhället som hållpunkt tog gruppen sikte på Växjös återvinningscentral, och frågade sig vad man kunde göra i anslutning till den.

– På de flesta håll i Europa har man inte alls en lika stark stat och där är det ofta privata aktörer som agerar i anslutning till återvinningscentraler. Här i Sverige slänger vi en punkterad cykel, medan den i Italien hade kunnat skapa pengar och jobb.

En affärsidé och en relativt outnyttjad marknad väntade alltså. Gruppen med Fredrik Bergman i spetsen startade raskt en ekonomisk förening och öppnade en mottagning i en gammal nedlagd bensinstation (därav namnet Macken) vid Norremarks återvinningscentral utanför Växjö. Där började de ta emot och reparerade trasiga saker.

– Att en irakisk cykelreparatör kan laga en cykel och sedan sälja den till en person som blir nöjd ger någonstans ett kvitto för självkänslan. Det gör en enorm skillnad för människor att känna att de gör något meningsfullt, säger Fredrik Bergman.

Från cykelverkstaden växte sedan Macken snabbt och organiskt i flera riktningar. Textilverkstad, designavdelning, svenskundervisning, starta eget-kurser, företagsinkubator... Listan fortsätter.

– Textilverkstaden kom igång tack vare att en svensklärare behövde växla spår. Hon hade ett stort textilintresse och kom till oss, berättar Fredrik Bergman.

Ur textilverkstaden startade sedan kooperativets första svenskundervisning när det behövdes praktik åt SFI-elever.

– Det var kommunen som frågade om två somaliska kvinnor kunde komma till textilverkstaden eftersom de ville komma vidare i sin språkutveckling med stöd av svenskläraren i textilverkstan. Ur det utvecklade vi en språkkurs.

På samma vis har nya verksamheter vuxit fram utifrån olika människors behov. Starta eget-kursen stammar från ett tillfälle då en albansk kvinna kom till Macken och ville öppna frisersalong.

– Hon hade samhällsstöd, och hade förstått att hon skulle förlora det om hon skaffade F-skattsedel. Risken var helt enkelt för stor. Då valde vi att i Mackens regi starta frisörsalongen i stället, och ge henne en obetald praktik. Efter sex månader hade hon byggt upp en kundkrets och kunde dra igång i egen regi.

Det som alltså startade som en vild chansning i form av en frisersalong med en enda stol har nu vuxit. I dag driver Macken företagscentret tillsammans med Växjö kommun med målet att tio familjer ska bli självförsörjande varje år. Som ett steg i riktning mot att starta eget erbjuds de blivande företagarna möjlighet att testa sina varor eller tjänster genom att sälja dem på torget i Växjö. Om efterfrågan är god kan de sedan använda sig av Mackens självanställningsbolag.

– Det fungerar i princip som ett företag som bistår med fakturering för privatpersoner utan F-skattsedel. Om man exempelvis vill testa att sälja skor på torget, kan bolaget köpa in skorna och sedan betala ut ”lön” exklusive de sedvanliga avgifterna av överskottet från försäljningen. På så vis minimeras risken för den enskilde.

– Jag brukar beskriva vårt företagscentrum som en företagsinkubator för dem som saknar stålar, kontaktnät och ibland språk. Men yrkeskunskaperna måste man ha.

Nu ordnar Macken också en obligatorisk företagsskola om 20 veckor. Dessutom finns ”Mackens vänner” till hjälp, en förening som utgörs av pensionerade, svenska företagare som agerar mentorer.

– Det är ett oerhört lyckat koncept. Det är förstås fantastiskt lärorikt för de som ska starta. Men det är minst lika givande för de garvade rävarna. Människor tycker om att se resultat och mening med det vi gör, så även om vi bidrar för att själva må bra så blir det ju en slags meningsfull egoism, säger Fredrik Bergman och tillägger att det är lätt att fångas av engagemanget:

– Vi började med detta på deltid som ett hobbyprojekt för tio år sedan. Jag hade aldrig trott att jag skulle bli företagare, jag var under många år väldigt vänster och hade ingen tanke på entreprenörskap. I dag har jag kommit tillbaka till tonåren då jag lekte affärsman och köpte in ett lager vykort på kungen som jag sålde vid Drottningholm och tjänade 250 spänn i timmen. Nu för tiden är jag en ”kommunistmoderat” som en av mina söner brukar säga.

Som ett tvättäkta kooperativ ägs alltså Macken av sina anställda. En person – en röst, lyder regeln. Efter ett år som anställd på Macken, får man köpa in sig i företaget och bli medlem till det facila priset av 500 kronor.

– Det finns de kooperativ som tar ut ett marknadsmässigt pris för ägarskapet. Men med tanke på att vi bedriver en icke-vinstdrivande verksamhet som syftar till att stärka socialt utsatta grupper, har vi valt att ha kvar den summa som vi startade med för tio år sedan, även om företagets omsättning mångdubblats.

I dag har kooperativet 40 anställda, varav 25 finns i Växjö. Macken har under årens lopp konceptualiserat sin verksamhet, med omfattande utbildningsmaterial och tydliga manualer. Verksamheten har franschisats och finns även i både Högsby och Karlskrona. Och fler står på kö:

– Bara den senaste veckan har vi haft flera studiebesök från aktörer som är intresserade av att starta Macken-verksamhet. Vi är utbildare och intressenter i arbetsmarknadsomställningar där vi går in i upphandlingar och konkurrens med drakar som Lernia.

Därför är långsiktiga partnerrelationer a och o – inte minst med kommun och andra offentliga uppdragsgivare. Som en icke vinstdrivande verksamhet har ekonomin varit, och är fortfarande, den främsta utmaningen, menar Fredrik Bergman.

– Det är en oändlig räcka av projektmedelsansökningar jag betar igenom. Men i och med att det sociala företagandet har rönt mer intresse på senare år har Macken fått en liten fördel gentemot de traditionella företagen. Det kommer en del nya avtalsformer som gör det enklare att arbeta med kommuner i olika typer av idéburet offentligt partnerskap, där ideella krafter kan gå ihop med kommunen för att åstadkomma något som det offentliga inte klarar på egen hand.

Vad händer härnäst?

– Nu ska jag på möte med kommunen om att ställa upp ett fårhus i centrala stan. En kille som var fåraherde hemma i Afghanistan lanserade idén att ersätta gräsklipparna i kommunens parker med betande får – och nu är vi igång.

Och framtidsplaner för Macken i stort?

– Vi växer och förbättras hela tiden. Vi håller precis på att utbilda oss för att få göra kompetensvalideringar, eftersom många som kommer hit måste gå om sin utbildning även om de har arbetat flera år i hemlandet. Sådant resursslöseri måste man minimera.

Lina Hovling