Case: Sponsring

Byta tjänster eller pengar mot prestation? Är sponsorbidraget avdragsgillt eller inte? Sponsring är snårigt och kan bli dyrt om du inte tänker efter före. Elinstallationsföretaget Elicentras vd Michael Sjödin förklarar hur du väljer sponsorpartners med hjärta – och hjärna.

Kultur och idrott är klart dominerande objekt när man ser till vart de svenska företagens sponsringspengar går. Bland småföretagare är det mycket vanligt att stötta de lokala idrottsföreningarna. Många små aktörer väljer att sponsra ungdomsidrotten för att visa att man bryr sig om regionen eller lokalsamhällets utveckling. En av dem är elinstallatören Elicentra i Sundsvall. Vd:n Michael Sjödin förklarar att deras sponsringsstrategi i mångt och mycket bygger på god spridning.

– Vi vill se till att så många som möjligt kan få stöd och ger oftast inte mer än 1.000 – 1.500 kronor till varje förening. Kanske är det bidrag till en fotbollsklubb så att de kan köpa in matchbollar och i utbyte får vi vår logga med i matchbladet.

Sammantaget lägger företaget omkring 30.000 kronor på sponsring per år.

– Det är ju inga stora summor för ett företag med 16 anställda, men det är ett sätt att vara lite lokalpatriotisk, säger Michael Sjödin och påpekar att de anställda också har en del inflytande över vart pengarna går.

– Ofta börjar det med att någon av medarbetarnas barn är med i en idrottsförening. Då har vi ju också, som sponsor, lite insider-information om att föreningen är seriös och att pengarna går till rätt saker.

För det är inte ovanligt att olika aktörer ringer och ber lokala företagare om sponsorbidrag. Och alla är inte nödvändigtvis säkra kort.

– Ett tag sedan ringde en man från en klubb som jag hade hört var på väg att gå i konkurs. Då drar man förstås öronen åt sig, för även om pengarna är menade att rädda klubben så ska det ju gå till en välskött verksamhet. Att ge bidrag till en konkursfärdig förening är ju som att kasta pengar i sjön.

Även om Elicentra främst sponsrar barn och ungdomsidrott, händer det att man även pytsar in lite pengar till större klubbar eller idrottsevenemang, men då rör det sig oftast om färdiga sponsorpaket med standardiserade avtal.

– Då brukar det finnas en tydlig prissättning. Om du exempelvis sponsrar med si mycket får du din logga på hockeysargen och sponsrar du med så mycket så får du din logga i mittcirkeln på isen när Timrå IK spelar hemmamatch. Så mycket pengar lägger vi dock inte ner, då handlar det ofta om företag som lägger mycket pengar och vill förknippas med en viss idrott. Vi kanske väljer paketet där man får matchbiljetter eller platser på VIP-läktare eller dylikt för att kunna göra något kul med medarbetarna eller företag som vi samarbetar mycket med.

Just motprestationen från den som får sponsorbidraget är inte sällan en komplicerad fråga – i synnerhet när man pratar skatt och avdrag. Förenklat sägs att sponsring kan vara avdragsgillt, men för att få göra avdrag som sponsor krävs att du kan redovisa hur mycket motprestationen är värd för din verksamhet. Och – inte minst – att Skatteverket ska göra samma bedömning.

– Då vi främst sponsrar av goodwill och det rör sig om så pass blygsamma belopp, så gör vi inte särskilt stora avdrag och de detaljerna har jag med varm hand lämnat över till de som sköter vår bokföring och revision. Men gör du en vinst genom att du sponsrar något, så ska du ju givetvis få dra av på skatten för det. Och för de företag som ger mycket sponsring kan det ju bli väldigt kostsamt, om du räknat med ett stort avdrag kan det givetvis slå hårt om Skatteverket inte går på din linje, säger han.

Det är inte alltid vattentäta skott mellan vad som är avdragsgillt och inte. Om du som företagare funderar på att sponsra något i verksamhetsgynnande syfte bör du säkerställa att motprestationen går att prissätta. Sponsrar du en hembygdsförening och ni i utbyte får nyttja deras lokaler, så kan det ju vara svårt att räkna fram exakt hur stort värde det skapar för företaget. På samma sätt kan man fundera över vad reklam skapar för vinst i längden. Då kan det vara värt att definiera ett pris på förhand; om ni figurerar i en annons för söndagens match i lokaltidningen – vad skulle en sådan sida kosta om ni köpte den själva?

Men hur prissätter man egentligen att man syns i anslutning till ett evenemang? Eller hur mycket det är värt att ert namn syns på en hemsida som genererar 25.000 klick? Svaret bedöms ofta från fall till fall. Då bör man, för att vara på den säkra sidan, bifoga sponsoravtalet i anslutning till bokslutsredovisningen, för att kunna redovisa för Skatteverket hur sponsringen har prissatts. För allt som oftast godkänner Skatteverket bara delvis avdrag på sponsring. I värsta fall – om man inte kunnat visa på hur vinsten uppkommit, kan det bli skattetillägg. Med ränta om Skatteverket bedömer att ni hållit inne med skattepengar under tiden. Att formulera allt tydligt i ett sponsorkontrakt är alltså mycket viktigt.

All sponsring förutsätter dock inte motprestationer. Så kallad social eller humanitär sponsring blir allt vanligare. Michael Sjödin tar upp exemplet julklappar.

– Då skänker vi ofta pengar till ett välgörande ändamål i kundens namn, vilket de då får i form av ett julkort. När det gäller våra anställda brukar de få en pengapott, som de själva väljer vilket ändamål den ska gå till.

Humanitär sponsring rör sig dock mot gränslandet för vad som i lagens ögon är att betrakta som en gåva och är därför normalt inte avdragsgill.

– Att skänka pengar till Rädda Barnen gör man ju inte för att få dra av på skatten, det gör man ju för att bidra till att göra världen lite, lite bättre. Och det verkar både kunder och medarbetare både uppskatta och vilja hjälpa till med.

Lina Hovling