Fram och tillbaka med ungdomsrabatten
Regeringen vill slopa ungdomsrabatten på sociala avgifter. Men eftersom oppositionens budget – med ytterligare en sänkning – vann i riksdagen i december genomförs nu ytterligare sänkning för dem under 23 år.
Dagens ungdomsrabatt innebär att socialavgifterna för personer som inte har fyllt 26 år bara är en fjärdedel av ordinarie avgifter, med undantag för ålderspensionsavgiften.
Nu har riksdagen antagit ett förslag att sänka socialavgifterna ytterligare för ungdomar som inte har fyllt 23 år och att samtidigt slopa ungdomsrabatten helt för personer som har fyllt 25 år. De nya bestämmelserna börjar gälla 1 maj 2015.
I vårändringsbudgeten föreslår dock regeringen att ungdomsrabatten slopas i två steg.
Från 1 augusti 2015 till 30 juni 2016 uppgår arbetsgivaravgiften till 25,46 procent.
Under 2016 slopas nedsättningen helt.
Se även tabell på sidan 34.
Riksdagen, 2014/15:SfU10 Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga samt pressmeddelande från finansdepartementet 27 mars 2015.
Beskattning av personaloptioner strider mot EU-rätt
Enligt Skatterättsnämnden kan det strida mot EU:s fria rörlighet för arbetstagare att beskatta personaloptioner som anställda har tjänat in utomlands. Bakgrunden är att andra EU-medborgare i Sverige kan beskattas hårdare än svenskar. De kan nämligen inte undanta tjänsteinkomster intjänade utomlands från beskattning enligt svenska regler (sexmånadersregeln respektive ettårsregeln) som obegränsat skattskyldiga svenskar kan göra under och efter utlandstjänstgöring. Den här diskrepansen mellan svenskar och andra EU-medborgare står i strid med EU-rätten enligt Skatterättsnämnden.
Skatterättsnämnden, 23 februari 2015, dnr 42-14/D och 38-14/D.
Ingen ränteförmån på utbetalning
Ägaren till ett aktiebolag fick en utbetalning på över sex miljoner kronor i början av 2009, och betalade tillbaka drygt 4,6 miljoner i slutet av året. Skatteverket beslutade att tjänstebeskatta ägaren för förbjudet lån samt påföra ränteförmån och skattetillägg. Beträffande ränteförmånen konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att förbjudna lån skatterättsligt inte behandlas som lån utan som inkomst (som ska beskattas). Därför skulle ränteförmån inte påföras. Däremot var det riktigt att påföra skattetillägg eftersom ägaren lämnat oriktig uppgift genom att inte deklarera utbetalningen som inkomst.
Högsta förvaltningsdomstolen, 6 mars 2015, 2063-14.
Vinst i dotterbolag var skatteflykt
Högsta förvaltningsdomstolen instämmer i Skatterättsnämndens bedömning att skatteflyktslagen var tillämplig i två liknande fall. Båda besluten rörde fall där ägarna valt att driva verksamheten i ett dotterbolag, medan vinstmedlen samlades i ett annat dotterbolag. Genom flera interna aktieöverlåtelser skulle aktierna upphöra att vara kvalificerade enligt 3:12-reglerna efter karenstiden på fem år. Eftersom syftet med fåmansbolagsreglerna är att en arbetsinsats i bolaget ska kunna beskattas som tjänsteinkomst och inte helt och hållet som lägre beskattad utdelning ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att upplägget var ett kringgående av reglerna. Syftet skulle i stället upprätthållas med hjälp av skatteflyktslagen som ansågs kunna tillämpas i båda fallen.
Högsta förvaltningsdomstolen, 16 mars 2015, 4132/14 och 4382/14.
Företrädaren hade inget att skylla på
Skatteverket fann vid en utredning att ett bolag betalat osanna fakturor. Fakturorna borde dock ha betraktats som oredovisade löner som bolaget inte betalt arbetsgivaravgift på. Bolagets företrädare förklarade bland annat att varken revisor eller bokföringsansvarig hade haft några invändningar mot redovisningen i bolaget. Kammarrätten underkände den invändningen med konstaterandet att ”det faktum att bolagsföreträdaren litat på revisorn eller bokföraren i princip inte minskar det ansvar för bolaget han hade som företrädare har”. Han ansågs ha agerat grovt oaktsamt och var därför betalningsskyldig för de obetalda avgifterna.
Kammarrätten i Stockholm, 19 december 2014, 2834-14.
Avdrag för gåvor slopas
Regeringen föreslår i en promemoria att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopas vid årsskiftet. Enligt finansdepartementet är det en grundläggande princip i skattesystemet att utgifter för personliga levnadskostnader inte får medges skatteavdrag, och eftersom ideella gåvor ska betraktas som en del av personliga levnadskostnader strider möjligheten till skattereduktion mot detta förbud.
Finansdepartementet, ”Slopad skattereduktion för gåvor”, 13 februari 2015.
EU ger upp om moms i ideella föreningar
Även om EU-kommissionen tycker att det är fel att den ideella sektorn i Sverige är befriad från moms så har den lagt ned överträdelseärendet om saken. Skälet är att kommissionen inte anser att befrielsen påverkar EU:s inre marknad. Frågan är dock inte helt löst eftersom både Högsta förvaltningsdomstolen och Skatteverket fattat beslut om att ideella föreningar som bedriver second hand-verksamhet i större omfattning ska betala moms. Enligt finansdepartementet pågår nu ett intensivt arbete för att lösa situationen.
Finansdepartementet, 26 februari 2015.