Pensionsförsäkring

Som egenföretagare bör du inte ha det sämre ställt ekonomiskt när du går i pension än om du varit anställd. Se till att tänka igenom vilken sparmetod, företagsform och förvaltning som passar dig bäst.

Skräddarsy din modell

En av fyra småföretagare saknar eget pensionssparande. Att göra egna aktiva val gynnar de flesta i längden.

Det blir allt vanligare att livbolag annonserar med bilder på solbrända, vältränade 60-åringar på stranden eller golfbanan. Känslan som förmedlas är att de privata pensionsförsäkringarna ska förverkliga det rika, fria livet på livets höst.

I själva verket är det få företagare som ens vågar drömma om det. Åtminstone inte bland de mindre. Enligt en rapport från Folksam saknar en av fyra småföretagare ett eget pensionssparande. Orsaken är ofta att deras fokus ligger på företagandet. Många anser sig inte heller ha råd att ta ut högre lön, eller aktieutdelningar om det är ett aktiebolag, för att spara. På frågan när de vill gå i pension svarar drygt 20 procent ”66 år eller senare”. 25 procent svarar att de inte vet.

De här siffrorna kan tolkas på olika sätt. Kanske vill man fortsätta jobba. Kanske är det ett uttryck för att nästan hälften av de tillfrågade helt enkelt inte ser någon ekonomisk möjlighet att sluta.

Det som framför allt skiljer företagaren från löntagaren är att företagaren ofta bara får allmän ålderspension, medan de anställda dessutom nästan alltid har en avtalsenlig tjänstepension från arbetsgivaren.

Som egenföretagare måste man vara mer aktiv och göra egna val för att kompensera att man inte har tjänstepension, oavsett vilken företagsform man har. Även om många skjuter på pensionsfrågan har Folksam märkt ett ökat intresse i och med att det gynnsamma privata pensionssparandet, med en avdragsrätt på upp till 12.000 kronor per år för inbetalda premier, fasas ut i år och nästa år.

Slopandet av avdraget kommer innebära att en privat pensionsförsäkring blir olönsam, eftersom man framöver betalar premier med skattade pengar och sedan betalar inkomstskatt ytterligare en gång när man tar ut pensionen. Undantaget är de som inte har någon tjänstepension, de får fortsatt dra av 35 procent av lönen.

Om man som företagare har haft en privat pensionsförsäkring kan man sluta betala in till den och i stället köpa en ny som man lägger inom bolaget, där det även fortsatt är tillåtet att dra av premien.

När det gäller placeringen av pengarna kan man välja mellan en traditionellt förvaltad pensionsförsäkring, där försäkringsbolaget sköter placeringarna och där en del av kapitalet ligger i räntebärande papper och resten i aktier, eller en fondförsäkring där man själv väljer vilka fonder man vill investera i.

– Småföretagare väljer ofta den traditionella förvaltningen så att de dels slipper ta placeringsbeslut själva, dels får en garanterad och jämnare avkastning, säger Mattias Ingwall, försäkringsrådgivare på Folksam.

Förra året var avkastningen i livbolagen mycket stark. De hade god draghjälp av Stockholmsbörsen som hade en värdeökning inklusive utdelningar på 16 procent 2014. Enligt Mattias Ingwall delas alltså inte hela beloppet ut till spararna, utan avkastningen från goda år sprids över tid för att kompensera för sämre år.

Det finns dock en oro bland förvaltarna över att nollränteläget nu pressar avkastningen på räntepapper och obligationer, som ofta utgör runt 20 procent av tillgångarna. Det här kan innebära att livbolagen framöver får svårt att leva upp till sina långsiktiga kundlöften, som i dag varierar mellan 3 och 5 procent per år.

Många sparare lockas av just de här garantierna, som går ut på att man vet vad man får. Men det är riskabelt att stirra sig blind på kundlöftena. I stället bör man kontrollera livbolagets finansiella styrka som styr möjligheten att hålla löften till spararna. Bolagets solvens mäter värdet på bolagets tillgångar i förhållande till de framtida utbetalningar som utlovats. Enligt Dagens Industri ligger Länsförsäkringar Liv sämst till av de stora bolagen, starkast är AMF.

Men det finns olika sätt att spara till ålderns höst, vilken form man ska välja beror på vilka behov man har och hur stort företaget är. Pensionsförsäkring är inte den enda vägen, och den passar inte alla. Tyvärr får man inte alltid rätt råd av försäkringsbolagen, som i första hand vill sälja sina tjänster.

För den som tar ut relativt låg lön kan det vara bättre att höja sin lön än att lägga pengarna i en pensionsförsäkring. Lönen ligger ju till grund för den allmänna pensionen, och ett lägre uttag (som det blir när man avsätter till pension i stället) sänker både allmänpension, sjukpenning och föräldrapenning som alla är inkomstbaserade. Det är viktigt att den som under en begränsad tid tar ut låg lön, sedan kompenserar sig själv och tar ut lite mer när det är möjligt.

Pensionsrådgivaren Nils Bacos har skrivit tre böcker om hur man får ut mesta möjliga av pensionen, 2013 kom ”Bli inte blåst på pensionen”. Hans slutsats är att det inte lönar sig för den med enskild firma eller handelsbolag att ha pensionsförsäkring eftersom det riskerar att sänka den allmänna pensionen. Han menar att gränsen för när det lönar sig att spara i pensionsförsäkring för de flesta går vid brytpunkten för statlig inkomstskatt.

– Jag har sett låginkomsttagare som sparat i pensionsförsäkring och fått högre skatt som pensionärer, och då blir man blåst på pensionen. Pensionssparande har blivit synonymt med traditionell pensionsförsäkring. Men man måste vidga begreppet, det kan vara vilket sparande som helst, säger han.

Tumregeln är att höginkomsttagaren i dag kan tjäna på att skjuta fram tidpunkten för beskattning, medan låginkomsttagare ofta bör göra tvärtom.

Den som driver aktiebolag och tjänar lite mer kan dra av 35 procent av lönen, dock max 444.000 kronor (2015) för pensionspremier. Men eftersom firman måste betala löneskatt på beloppet innebär det att det sällan lönar sig för den som tjänar mindre.

Privatekonomiexperten Anders Andersson skriver på sajten Driva Eget att den som har god lönsamhet med fördel kan spara i företaget, och ta ut vinsten som utdelning istället, med 20 procent skatt (totalt 37,6 procent inklusive bolagsskatten) upp till 150.000 kronor i fåmansbolag för 2015.

Företagare med anställda kan ta ut högre belopp. För närvarande är det tack vare jobbskatteavdraget även möjligt att ta ut lön med lägre skatt efter 66 års ålder. Man kan alltså behålla bolaget och få lön och utdelningar så länge det finns kapital kvar i det.

För den som har lite större lönsamma aktiebolag är ”direktpension” en möjlighet som också är en form av sparande i bolaget. Då öronmärker man en del av det beskattade kapitalet som pensionspengar genom att upprätta ett juridiskt avtal som kallas direktpension. Pengarna är då skyddade från fordringsägare och vid en eventuell konkurs, och kan placeras direkt i fonder, aktier eller i en kapitalförsäkring. Här uppstår frågan om man ska direktspara eller lägga sparandet i ett skal, som pensions- eller kapitalförsäkring.

Med samma grundavkastning på sparandet som i en pensionsförsäkring blir pensionen väsentligt högre genom att man sparar in på avgifterna, det visar skatteexperten Jan-Erik W Persson i sina beräkningar på Visma Spcs sajt. Det gäller bland annat administrativa avgifter till försäkringsbolaget, avkastningsskatt till staten, och en investeringsavgift. Samtidigt har man då inget försäkringsinslag utan måste köpa till den tjänsten om man önskar ha det.

Fördelen med direktpension är att pengarna inte är låsta, utan kan tas ut när som helst som pension, lön, reavinst eller aktieutdelning. Kapitalet kan också övertas av förmånstagare som företagaren själv utser.

Pensionsförsäkring, kapitalförsäkring, IPS (individuellt pensionssparande) och ISK (investeringssparkonto) är alla en form av skal där man placerar sina aktier och fonder, i stället för en vanlig aktiedepå.

På IPS är pengarna bundna, eftersom det är ett pensionskonto. Det är de inte i den nyare ISK. Den senare beskattas på samma sätt som en kapitalförsäkring, man köper tillgångar med skattade pengar, som sedan beskattas med en låg avkastningsskatt varje år oavsett utveckling. Skatten är kopplad till statslåneräntan, och i gengäld betalar man ingen skatt när man tar ut pengarna. Det kan vara mycket lönsamt om räntorna är låga, som nu, och tillgångarnas värde stiger kraftigt. Det är mindre roligt om värdet faller och man ändå sitter och betalar skatt på en obefintlig vinst varje år.

IPS och ISK medför inga avgifter, som pensions-och kapitalförsäkringar gör. De senaste åren har flera nätmäklare dock lanserat gratis kapital- och tjänstepensionsförsäkringar. I dessa fall är försäkringen en avgiftsfri fondförsäkring där du själv placerar dina medel i fonder och aktier. Och, som alltid när det gäller långsiktigt sparande, är avgifterna och deras storlek en mycket viktig faktor när det gäller att välja sparform.

Nils Bacos menar att valet av bolagsform egentligen är det första viktiga beslut man fattar om sin pension.

– Många har lite bråttom att hoppa in i aktiebolaget, men för ensamföretagare finns det fördelar med att driva enskild firma. Det gäller inte minst sjukpenning. Den som startar enskild firma får tillgodogöra sig den upparbetade nivå för sjukpenning man haft från tidigare arbetsgivare. Blir man då sjuk vid 35 års ålder har man dels en sjukpenning man kan leva på, dels blir den sjukpenningen pensionsgrundande.

– I ett aktiebolag börjar man från noll, säger han.

Nils Bachos anser också att man inför beslutet bör skaffa sig kunskap om var brytpunkterna går för marginalskatt. Och lära sig skillnaden mellan löneskatt, som är en ren skatt, och egenavgifter, som man får något för.

Nils Bacos och Mattias Ingwall är överens om att pensionen inte kan ses som en isolerad fråga. Den är en del av det totala försäkringsskyddet man har. Det finns alltså inget egenvärde i att undvika skatter och avgifter, men fråga dig om du behöver den tjänst du betalar för, och om du bäst behöver en skattelättnad idag eller när du tar ut pensionen. Ju mer kunskap man själv skaffar sig, desto bättre är förutsättningarna för att man ska få så bra pension som möjligt.

Lotta Engzell Larsson