Dubbelbestraffning kan ge skadestånd vid fängelse
Med anledning av förbudet mot dubbelbestraffning i skattemål har justitiekanslern, JK, i två fall bedömt om skadestånd skulle utgå. I det ena fallet hade personen dömts till skattetillägg och fängelse i sexton månader, i det andra fallet hade personen dömts till samhällstjänst. JK bedömde att den enskildes rätt till skadestånd för brott mot förbudet mot dubbelbestraffning inom skatterätten inte kunde gälla retroaktivt på samma sätt som rätt till resning. Och utan retroaktiv verkan hade inte heller någon överträdelse av Europakonventionen skett. För den som däremot dömts till fängelse finns det möjlighet att få skadestånd enligt frihetsberövandelagen.
Justitiekanslern, 31 mars 2015, 6528-13–40, 8203-13–40.
Momsgrupper blir kvar
Finansiella tjänster, försäkringstjänster, vård, skol- och högskoleutbildning och spel är befriade från moms, vilket ökar lönsamheten. Det innebär samtidigt att de momsbefriade företagen kan inte dra av den ingående momsen. Företagen kan dock gruppregistrera sig för moms, ”momsgrupper”. Det gör att de slipper momskostnaden på personalens lön som annars hade uppkommit när de tillhandahålls tjänster inom momsgruppen. Den borgerliga regeringen föreslog förra våren att momsgrupperna skulle slopas – vilket godkändes i riksdagen. Socialdemokraterna har hela tiden varit emot förslaget och meddelade tillsammans med Miljöpartiet i en debattartikel inför vårpropositionen att regeringen stoppar förslaget.
Dagens Industri, 13 april 2015.
Rea på varumärkesförsäljningen gav skattesmäll
En försäljning av ett svenskt bolags varumärken till ett annat, schweiziskt bolag inom samma koncern var inte marknadsmässig. Det främsta skälet till detta var att parterna beräknat priset utan att beakta de skattemässiga aspekterna av överlåtelsen. Därför höjde Skatteverket bolagets inkomster och påförde skattetillägg. Kammarrätten ansåg att Skatteverket styrkt att det avtalade priset inte var marknadsmässigt och att bolaget inte lyckats göra sannolikt att den felaktiga prissättningen berodde på något annat än den ekonomiska intressegemenskapen mellan bolagen. Därför skulle bolagets skattepliktiga resultat justeras. Däremot hade bolagets oriktiga uppgifter berott på en felbedömning av faktiska förhållanden och bolaget befriades från skattetillägg.
Kammarrätten i Stockholm, 23 februari 2015, 7476–7477-13.
Fel att prioritera bort skatten
När företrädaren för ett telemarketingföretag såg att bolaget hade problem med lönsamheten bestämde han sig för att fortsätta att betala lön till de anställda utan att betala skatter och avgifter. Företrädaren hoppades att den temporära svackan i ekonomin skulle passera varefter han skulle betala skatterna. Varken Skatteverket eller domstolarna ansåg att det går att undvika företrädaransvaret genom att prioritera de anställdas löner framför skatter. Företrädaren hade därmed varit grovt oaktsam och det fanns inte grund att befria honom från betalningsansvar.
Kammarrätten i Göteborg, 6 februari 2015, 6182-14.
Moms på postens tjänster är brott mot EU-rätten
Svenska Postens posttjänster och frimärksförsäljning borde inte beläggas med moms enligt EU-domstolen, eftersom den här sortens samhällsomfattande tjänster ska undantas från momsplikt. Så länge som tjänsterna som Posten AB säljer är samhällsomfattande, såsom postförsändelse på max 20 kilo, ska de vara momsfria, likaså frimärken. Genom att inte undanta samhällsomfattande posttjänster och frimärken från moms har Sverige försummat sina skyldigheter enligt EU-rätten. Domen är intressant för företag i den momsfria sektorn, som bank- och försäkringbolag och ideella föreningar eftersom den kan aktualisera återbetalning av ingående moms från Posten.
EU-domstolen, 21 april 2015, C-114/14.
Ingående och utgående moms var samma sak
Ett bolag som underlåtit att redovisa rätt moms skulle få skattetillägg på grund av oriktig uppgift. Vid beräkningen av skattetillägget ville bolaget kvitta den utgående och ingående momsen mot varandra. Skatteverket ansåg att det inte handlade om samma fråga, eller sak. Eftersom bolaget inte visat klart samband mellan den ingående och utgående mervärdesskatten kunde de inte kvittas mot varandra i deklarationen. Både kammarrätten och förvaltningsrättens bedömde dock att frågan i målet var redovisning av mervärdesskatt och inte enbart redovisning av utgående mervärdesskatt. Därför skulle underlaget för skattetillägg beräknas på differensen mellan den utgående och ingående mervärdesskatt som bolaget redovisat i sin rättade skattedeklaration.
Kammarrätten i Stockholm, 10 februari 2015, 2034-14.