Kan inköpta tjänster vara egenupparbetade?

Vårt företag har nyligen uppgraderat it-kostymen. I samband med det drog vi på oss en del kostnader för utvecklingen av vår hemsida, när vi köpte in konsulttjänsterna av ett it-bolag. Räknas detta som en egenupparbetad immateriell tillgång i redovisningen trots att vi köpte in konsulttjänsterna från ett utomstående företag?

Ja, det här räknas som en egenupparbetad immateriell tillgång. Det framgår inte av din fråga om ni följer K2- eller K3-regelverket. Men i kommentarerna till punkt 10.3 i K2-regelverket står det att företag som följer detta allmänna råd inte får ta upp egenupparbetade immateriella tillgångar som tillgång trots att årsredovisningslagen, ÅRL, ger viss möjlighet till det. Det här gäller oavsett om det är bolagets anställda eller externa konsulter som har utfört arbetet. Så om bolaget tillämpar K2-regelverket måste de återföra denna tillgång i redovisningen.

Arbetsgivaravgifterna för unga

Jag har förstått att arbetsgivargifterna för unga förändras från den 1 maj och att de dessutom ska ändras igen till hösten. Hur påverkar detta mig som har flera anställda som är under 26 år och dessutom kommer att ta in sommarvikarier som alla är under 26 år?

Precis som du skriver förändras arbetsgivaravgifterna för unga från 1 maj. Skälet till det är att oppositionens budget vann i riksdagen i december 2014. Avgifterna blir nu reducerade till 15,49 procent för dem som är födda 1990–1991 och till 10,21 procent för dem som är födda 1992 eller senare.

Den rödgröna regeringen vill tvärtom slopa ungdomsrabatten, vilket gör att kostnaden höjs och att det blir lite rörigt de närmaste månaderna. Regeringen har föreslagit att avgifterna från den 1 augusti 2015 ska uppgå till 25,46 procent för personer födda 1990 eller senare. Sedan är tanken att de reducerade avgifterna för unga ska slopas i sin helhet från juli 2016.

Måste vi ta upp krediten?

Vårt företag driver restaurangverksamhet. Vi följer K2-regelverket och står i färd med att upprätta en årsredovisning. Är det ett krav att jag ska nota checkräkningskrediten, det vill säga måste jag upplysa om att vi har en avtalad men inte utnyttjad kredit?

Nej, det behöver du inte. Enligt kommentarerna till punkt 19.24 i K2-regelverket nämns att för att underlätta kreditupplysningen kan företaget (frivilligt) lämna en upplysning om avtalad med ej utnyttjad checkräkningskredit.

Vad angår EU mig?

Jag driver ett mindre tryckeri. Med jämna mellanrum rapporteras det om att nya EU-regler har kommit i en viss fråga som rör min verksamhet, som exempelvis redovisningsdirektivet. Men hur påverkar dessa regler egentligen mig? Vad händer med reglerna och vad måste jag ha koll på för att följa dem?

EU-rätten är omfattande men vi ska försöka ge dig ett enkelt svar. Inom EU-rätten finns ett flertal olika sorters rättsakter. De två som främst berör dig som företagare är direktiv och förordningar. Direktiv är regler som EU beslutar gentemot medlemsstaterna för att staterna i sin tur ska överföra dem till nationell rätt genom så kallad implementering. Då är det alltså den svenska lagstiftaren som har skyldighet att se till att direktiven förs över till svensk rätt och du behöver bara bry dig om den svenska lagen.

EU-förordningar är rättsakter som är direkt tillämpliga och behöver inte skrivas in i den svenska lagstiftningen för att gälla i Sverige. En EU-förordning har till och med högre status än svenska regler, och det är förordningen som gäller om den skulle stå i konflikt med svenska bestämmelser Det är alltså regler du måste ha koll på och följa direkt, utan bearbetning eller tolkning från den svenska lagstiftaren.

EU har inte rätt att bestämma om vad som helst, utan medlemsländerna har bestämt vilka områden och frågor där beslut ska fattas gemensamt. På vissa områden är det bara EU får fatta beslut, som exempelvis tull, konkurrensregler, inre marknaden och gemensam handelspolitik. I dessa frågor får medlemsländerna inte stifta egna lagar. På andra områden är det mer delat ansvar, där får både medlemsstaten och EU reglera. Det gäller bland annat frågor om miljö och konsumentskydd, där medlemstaterna kan ha egna regler så länge som de inte strider mot EU:s regler. Om Sverige inte följer EU:s regler eller försummar att implementera dem i rätt tid kan du ta dessa frågor till domstol. I vissa fall föreskrivs även vite mot medlemsstater som inte följer EU-rätten.

Under 2013 kom som sagt ett nytt redovisningsdirektiv från EU. Dessa regler ska tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2016 eller senare. Redovisningsreglerna kom ut 2013 men riksdagen har hela 2015 på sig att föra in reglerna i den svenska redovisningslagstiftningen. Det innebär att det pågår en utredning kring vad Sverige måste förändra i sin lagstiftning för att anpassas till direktivet. De nya reglerna ska röstas igenom under året för att träda i kraft före årsskiftet 2015/2016.

Redovisningsdirektivet, och mycket annan EU-rätt, kan du hitta på FAR Online.

Sofia Wallebom, Clara Hamrén