Bankskatt ska utredas
En utredare ska ta fram ett förslag till skatt på finanssektorn. Tanken är att skatten ska minska den skattefördel sektorn fått till följd av att omsättning av finansiella tjänster har undantagits från mervärdesskatt.
Undantaget innebär, enligt regeringen, att en större andel av samhällets resurser än vad som är samhällsekonomiskt optimalt kan tillfalla finanssektorn och att vinsterna i sektorn kan bli högre. Sedan en tid pågår en politisk diskussion om att finanssektorn är underbeskattad, mycket på grund av momsundantaget för finansiella tjänster. En särskild bankskatt fördes också fram som förslag av Företagsskattekommittén förra året.
Utredarens uppdrag ska redovisas senast 1 november 2016.
Regeringen, 7 maj 2015, direktiv 2015:51 skatt på finanssektorn.
Stora förenklingar för de små
Det ska bli enklare att sammanställa årsredovisning för mindre företag. Regeringen föreslår bland annat att man inte ska behöva redovisa lönekostnader, pensionskostnader, anställda i andra länder, optioner, och detaljer om långfristiga skulder i sina årsredovisningar.
Justitiedepartementet, 21 maj 2015.
Frågor om importmoms
Skatteverket har i tre fall tagit ställning till frågor gällande importmoms. Det första fallet handlade om vilket omsättningsland som gäller, det andra avsåg bikostnad vid import och det tredje behandlade frågan om tullombud och vem som ska redovisa importmomsen när Skatteverket är beskattningsmyndighet.
Skatteverket, 2 och 15 april 2015, dnr 695577-14/111, dnr 182344-15/111, dnr 173754-15/111
Fast driftställe i Sverige
Ägaren till ett utländskt bolag, som ägnade sig åt värdepappershandel genom en depå hos SEB, var folkbokförd i Sverige. När kammarrätten skulle bedöma om företaget, som hade fast driftställe i Sverige tog den bland annat hänsyn till att ägaren var folkbokförd i Stockholm, att kopior på avräkningsnotor skickats till den adressen och att det saknades uppgifter om var ägaren befunnit sig när han utfört arbetet.
Därför ansåg domstolen att det var mycket sannolikt att ägaren utfört delar av arbetet från bostaden i Stockholm, att bolaget därmed hade fast driftställe och skulle beskattas för verksamheten i Sverige.
Domen kan få betydelse för utländska holdingbolag med verksamhet i Sverige. Resultat erfar även att Skatteverket tar aktiva kontakter med utländska företag som har anställda i Sverige, för att ta reda på om företaget har fast driftställe i Sverige.
Kammarrätten i Stockholm, 25 februari 2015, 4085–4087-14.
Optioner var värdepapper
Anställda som deltar i ett optionsprogram bör ha klart för sig om de får ett värdepapper eller en rätt att i framtiden köpa värdepapper. Det avgör nämligen när beskattning av en eventuell förmån ska ske.
Den så kallade värdepappersregeln i 10 kap. 11 § första stycket inkomstskattelagen innebär att anställd, som förvärvar värdepapper på förmånliga villkor på grund av sin anställning, ska beskattas för förmånen det beskattningsår då förvärvet sker.
En option som är förenad med olika typer av villkor kan anses vara ett värdepapper och, om de anställda har kunnat teckna optionen till ett pris som understiger marknadsvärdet ska förmånen beskattas vid tilldelningen. Alternativet är att optionsprogrammet innebär att den anställde får rätt att förvärva ett värdepapper först när vissa villkor löper ut. Bedömningen av detta görs vid tilldelningen i programmet och det är villkoren i det enskilda avtalet som är avgörande.
Skatterättsnämnden har nu i ett förhandsbesked uttalat sig om beskattningstidpunkten vid anställdas förvärv av teckningsoptioner med förfoganderättsinskränkningar. Optionerna i det aktuella fallet var fritt överlåtbara, men med en rad inskränkningar i form av förköpsrätt för bolaget eller majoritetsaktieägarna (bland annat om innehavarens anställning upphörde, vid ett väsentligt avtalsbrott från innehavarens sida eller innan försäljning till tredje man). Inskränkningarna fanns dels i optionsavtalet dels i ett aktieägaravtal. Rätten att förfoga över ännu inte intjänade optioner reglerades i optionsavtalet och rätten att förfoga över intjänade optioner reglerades i aktieägaravtalet. För att få köpa optioner måste de vara part i båda avtalen.
Skatterättsnämnden fann med stöd av praxis (RÅ 2010 not 129) att de utgivna teckningsoptionerna skulle anses förvärvade vid avtalstidpunkten. Det innebar alltså att en eventuell förmånsbeskattning skulle ske direkt när avtal om förvärv ingås.
Skatterättsnämnden, 29 januari 2015, dnr 93-14/D.
Nya regler för dubbelstraff
Sverige tillät tidigare att förvaltningsrättsligt skattetillägg kunde följas av straffrättsligt skattebrott. Systemet fick omfattande kritik från både EU och Europarådet och i och med en dom från Högsta förvaltningsdomstolen i början av 2014 stod det klart att reglerna stred mot Europarådskonventionens förbud mot dubbelbestraffning.
Nu har förslaget kommit som innebär att personer även i fortsättningen ska kunna få skattetillägg och dömas för skattebrott. Regeringen har föreslagit förändringar av reglerna för att stärka rättssäkerheten i skatteförfarandet och för att de ska stämma överens med internationella bestämmelser.
Det föreslås att en spärreglering införs som innebär att åklagaren inte får inleda en skattebrottsprocess om Skatteverket dessförinnan har beslutat om skattetillägg gällande samma fråga och samma person. Omvänt får inte Skatteverket besluta om skattetillägg om åklagaren har inlett en skattebrottsprocess.
Ett samlat sanktionsförfarande föreslås, där allmän domstol i samband med skattebrottsprocessen ska kunna besluta om skattetillägg. Det innebär alltså att personer även i fortsättningen ska kunna få skattetillägg och dömas för skattebrott, men att det sker i ett och samma förfarande.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Finansdepartementet, 7 maj 2015, lagrådsremiss ”skattetillägg: dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor”.
Ingen moms på ideell second hand
Efter en utdragen process har regeringen remitterat en promemoria med förslag om att ideell second hand-försäljning inte ska beläggas med moms.
Enligt förslaget i promemorian ska inkomstskattelagen förtydliga att ideella föreningars second hand-försäljning för finansiering av verksamheten och för främjande av återvinning ska vara momsfri.
Undantaget från momsplikt gäller allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund som i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet.
De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2016.
Finansdepartementet, 8 maj 2015, skattefrihet för ideell second hand-försäljning.