Bitcoin-historik inte hemlig

Ett företag som specialiserat sig på finansiella transaktioner med den digitala valutan bitcoin skulle revideras av Skatteverket. I samband med revisionen ville företaget inte lämna ut transaktionshistoriken för bolagets bitcoinadresser och bitcoinplånböcker under förevändningen att ett utlämnande skulle medföra omedelbar och oreparerbar skada för bolaget och dess kunder.

Kammarrätten ansåg att en bitcoinadress i sig inte kan anses skyddsvärd så länge som den inte kopplas till en person. Bolagets adresser var dessutom publika och kunde inte bedömas som känsliga. Även om det skulle gå att identifiera personerna och koppla en viss adress till en viss person ansåg, kammarrätten att någon integritetskränkning inte skulle uppkomma. Att lämna ut information om vilka bitcoinadresser som tillhör bolaget vid en revision av Skatteverket skulle därmed inte innebära någon integritetskränkning.

Domstolen ansåg att information om kundernas bitcoinadresser kunde lämnas ut till Skatteverket utan skada.

Kammarrätten i Stockholm, 8 juli 2015, 3994-15.

Underentreprenörer var anställda

En man anlitade ett par polska medborgare utan F-skattsedel för jobb som underentreprenörer i Sverige. Huvudregeln är att den som anlitar personer utan F-skattsedel ska betraktas som arbetsgivare och betala arbetsgivaravgift på ersättningen. Domstolen tog inte hänsyn till att mannen i det här fallet framhöll att de anlitade personerna haft fler uppdragsgivare, att personerna inte var formellt anställda eller att personerna kunde ha omfattats av det polska socialförsäkringssystemet. Mannen skulle därför betraktas som arbetsgivare. Ersättningen skulle betraktas som lön, arbetsgivaravgifter skulle utgå på underlaget och mannen hade inte rätt att göra avdrag för fakturorna vid inkomsttaxeringen.

Kammarrätten i Stockholm, 1 juni 2015, 1089–1090-14.

Anknytning till sverige gav skönsbeskattning

En man gjorde gällande att han och hans bolag på Isle of Man inte var hemmahörande som näringsidkare i Sverige. Skatteverket ansåg att mannen var obegränsat skattskyldig i Sverige och att han utfört konsulttjänster åt en svensk kund. Tjänsterna skulle därmed momsbeläggas här. Skatteverket gjorde bland annat gällande att någon faktisk verksamhet inte hade bedrivits på Isle of Man. Domstolarna bedömde att både mannen och hans företag hade stark anknytning till Sverige och att Skatteverket därmed gjort sannolikt att mannen bedrivit enskild näringsverksamhe. Mannen skulle beskattas i Sverige för skönsmässig moms på konsulttjänsterna.

Kammarrätten i Stockholm, 3 juli 2015, 8273–8275-14.

Avdrag för start av stiftelse

Ett kapitalförvaltningsbolag inom hälso- och sjukvård skulle starta en stiftelse för att stödja medicinsk forskning och utbildning. Frågan var om bolagets tillskott på två miljoner kronor vid bildandet av stiftelsen, kunde betraktas som en avdragsgill kostnad i bolagets verksamhet. Enligt Skatterättsnämnden fanns den anknytning som krävs mellan bolagets investeringsverksamhet och stiftelsens ändamål. Med den verksamheten ansågs bolaget ha rimligt intresse av den medicinska forskning som stiftelsen skulle bedriva. Och eftersom det handlade om att gynna forskning inom bolagets verksamhetsområde skulle bolaget ha rätt till avdrag för kostnaderna för att starta stiftelsen.

Skatterättsnämnden, 22 juni 2015, dnr 117-14/D. Skatteverket har överklagat förhandsbeskedet.

Hästen som hobby

Hästverksamheten i ett aktiebolag var ekonomisk verksamhet, men inte näringsverksamhet.

En veterinär bedrev hästverksamhet i form av ett aktiebolag vid sidan av sitt ordinarie arbete. Veterinären gjorde gällande att verksamheten skulle klassas som näringsverksamhet, eller åtminstone som ekonomisk verksamhet.

Skatteverket och domstolarna bedömde att det var fråga om privat hobbyverksamhet, inte näringsverksamhet, med konsekvensen att kostnaderna var privata levnadskostnader som skulle tjänstebeskattas och beläggas med arbetsgivaravgifter. Motiveringen var bland annat att verksamheten bedrivits med förlust flera år i följd, att den bedrevs på fritiden utan vinstsyfte och att ägarens huvudsakliga inkomstkälla var att arbeta som veterinär.

Däremot ansåg kammarrätten att det var fråga om ekonomisk verksamhet enligt mervärdesskattedirektivet, vilket innebar att ägaren kunde få avdrag för ingående moms. Här var det, enligt domstolen, avgörande om verksamheten bedrevs i syfte att fortlöpande vinna intäkter. Resultatet av verksamheten saknar dock betydelse vid prövningen av om den är att anse som ekonomisk verksamhet eller inte, enligt mervärdesskattedirektivet.

Kammarrätten i Jönköping, 15 juli 2015, 3879–3880-14.

Arbetstiden räknas från dörr till dörr när fast arbetsplats saknas

Arbetstiden för arbetstagare utan fast arbetsplats ska enligt EU-rätten omfatta den dagliga restiden mellan bostaden och första respektive sista kund. Det slog EU-domstolen fast i en dom gällande ett spanskt säkerhetsföretag. Företaget, som lagt ned sina lokala kontor, gjorde gällande att de anställda teknikernas arbetstid skulle börja först när det första kundbesöket startade och avslutas efter det sista besöket.

EU-domstolen, 10 september 2015, C-266/14.