Lägre krav på kapital för att starta aktiebolag har inte lett till fler konkurser enligt en studie från Handelshögskolan i Göteborg.
Kapitalkravet för att starta aktiebolag har vid flera tillfällen varit i fokus. Syftet med sänkningen av kapitalkravet 2010 var att skapa fler arbeten och ökad tillväxt. Invändningarna var att aktiebolag som bolagsform inte längre skulle uppfattas lika seriös, och att ett lägre kapitalkrav skulle leda till större risk för konkurs.
Martin Kalnins och Andreas Nordqvist vid Handelshögskolan i Göteborg har tittat närmare på vad som hänt efter lagändringen.
– Konsekvenserna har varit i fokus och diskuterats men det har inte funnits mycket kvantitativ forskning på området. Den tidigare svenska forskningen som gjorts har främst varit ur ett kvalitativt perspektiv, säger Martin Kalnins. Han och Andreas Nordqvist frågade sig om det sänkta kapitalkravet från 100.000 kronor till 50.000 kronor påverkat konkurser bland mikroföretag.
– Vi kunde konstatera att storleken på aktiekapitalet för att starta företag bara har marginell påverkan på risken att gå i konkurs, säger Martin Kalnins Något överraskande kunde forskarna även konstatera att företag som startar med ett högre aktiekapital löper större risk att gå i konkurs än företag som startar med ett lägre aktiekapital.
– Vår slutsats är att en sänkning av kapitalkravet inte har gett någon ökning av andelen konkurser för svenska mikroföretag. Vi har heller inte kunnat se att sänkningen av tröskeln gjort att aktiebolag uppfattas som mindre seriösa, säger Martin Kalnins.
Kammarrätten i Jönköping, 10 april 2015, 3018, Högsta förvaltningsdomstolen, 26 juni 2015, 4323-14 och Kammarrätten i Jönköping, 3 juli 2015, 2121-14.
Charlotta Marténg