Tjänstestället är den plats där en anställd utför sitt jobb, eller huvuddelen av det. Platsen avgör beskattning av bland annat traktamente, ersättning för tjänsteresor och logi. Enligt inkomstskattelagen kan tjänstestället bestämmas av huvudregeln, alternativregeln eller undantagsregeln.
Frågor kring hur tjänstestället bör fastställas för anställda som har varierande arbetsplatser inom bygg-, anläggnings- och serviceyrken återkommer regelbundet. Beslutsfloran har hittills tagit fasta på olika branscher, vilket gett en otydlig och spretig bild av vad som gäller. Nu finns ett mer generellt ställningstagande som kan ge mer generell vägledning i olika situationer.
Skatteverket förklarar och ger flera exempel på hur och när de tre olika reglerna ska tillämpas: tjänsteställe där arbetet utförs (huvudregeln), där arbetssaker och verktyg hämtas (alternativregeln) eller när arbetet utförs i hemmet (undantagsregeln).
Enligt Skatteverket ska tjänstestället bestämmas för varje uppdrag och anställning, med utgångspunkt i de individuella villkoren. Tillsvidareanställningar ska bedömas utifrån ett längre tidsperspektiv, med två år som sikte. Tidsbegränsade anställningar bedöms utifrån den aktuella tiden. Med anledning av ställningstagandet kan det vara bra för företag att se över rådande hantering av ersättningar med mera.
Skatteverket, 3 november 2015, DNR 131.436185-15/111.
Lisa Bergman
12 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229)
Huvudregeln – den plats där den anställde utför huvuddelen av arbetet.
Alternativregeln – den plats där den anställde hämtar och lämnar material eller förbereder och avslutar arbetet.
Undantagsregeln – bostaden, om ingen av de två första reglerna kan tillämpas.