Kristallen den fina

Han gick från riskkapital till klimaträddning. Nu ska entreprenören Karl Bohman introducera Climatewells saltkristallsteknologi på världsmarknaden.

I Paris har det stora klimatmötet just avslutats. På radion talar en reporter om att ”klimatförändringens förnekare” nu är en utdöd ras. Vinden har vänt, och ingen kan förneka den snö som vägrar falla över Sverige. På ett kontor i Hägersten strax utanför centrala Stockholm, sitter Climatewells vd Karl Bohman och är nöjd över resultatet av förhandlingarna i Paris.

– Det är en fantastisk framgång att alla 195 länder kom överens. Nu finns en legitimitet inte bara från de miljömedvetna – utan från alla. Den här samstämmigheten ger oss en möjlighet att få prata med hela världen – inklusive kortsiktiga ekonomer.

Climatewells energiteknik ligger huvudsakligen inom tre affärsområden: sol, fordon och uppvärmning av byggnader. Affärsmodellen bygger på att kunder och licenspartners integrerar tekniken i egen produktion.

Och tekniken bakom är ... Salt. Eller rättare sagt en teknik som låter saltkristaller lagra energi från sol eller spillvärme. Karl Bohman förklarar:

– De flesta vet att salt är ett sätt att konservera mat. Saltkristallerna har förmågan att lagra kemisk energi. Problemet har varit att energin inte går att få ut. Det problemet har vi löst. Genom att skapa en matris, har vi gett saltkristallerna en tredimensionell struktur som påminner om en Wettex-trasa. Vi har också belagt den med små nano-partiklar för att kunna transportera energi ut och in från kristallens kärna och på så vis kan man alltså generera och utvinna värme och kyla.

Karl Bohman har suttit på vd-posten i drygt ett år, och varit marknadschef sedan 2011. Men Climatewells ursprungliga grundare heter

Göran Bolin. Han är i dag teknisk chef på bolaget, med en lång och brokig bakgrund som konstruktör och uppfinnare.

– Göran drev sin firma ”Bolin konstruktion” enligt principen ”ring så uppfinner vi.” Han var intresserad av sol och sålde solfångare på 1980- och 1990-talet, och blev störst i Sverige. Men med tanke på vädret har Sverige en begränsad marknad, säger Karl Bohman och fortsätter:

– Det var när Göran träffade en kemist som kommit på en absorptionsteknologi, som det började på riktigt. Han köpte den teknologin och startade Climatewell 2003 och på det spåret har saltet lett till där vi är i dag.

Det var teknikens potential som lockade Karl Bohman att kliva på tåget.

– Det är en häftig teknologi – som rymmer en enorm utvecklingspotential. Ponera att alla överallt där tekniken är tillämplig skulle använda den, då skulle vi kunna minska världens sammanlagda koldioxidutsläpp med en tredjedel. Det motsvarar en miljard ton koldioxid per år.

Har du alltid varit engagerad i klimatfrågan?

– Nej, mest av allt är jag entreprenör. Jag har drivit upp massor av startups genom åren. Jag började faktiskt min yrkesbana på Ericsson, som jag tyckte var rätt tråkigt till en början. Men så hamnade jag på riskkapitalsektionen och fick starta ett högriskprojekt från grunden, och sedan har jag liksom fastnat i den fåran. Därefter har det blivit allt från mikroorganismer i dricksvatten till tidiga mobilapplikationer. Jag dras till stora utmaningar, där det finns oskrivna blad.

Varför då?

– Så fort det blir förutsägbart eller lätt blir jag omotiverad. Men efter min vända bland mobilapparna sökte jag aktivt efter ett climate-tech-företag. Det finns en annan stark drivkraft som jag tror går igen hos många entreprenörer; att lämna ett arv till nästa generation. Mobilappar och digitala smultron kan man varken äta eller plocka.

Nu börjar Climatewells saltteknologi att blomstra. När Karl Bohman klev in som marknadschef för drygt fyra år sedan var omsättningen noll. 2015 landar siffran på runt 50 miljoner. Samtidigt har solenergin nyligen knoppats av i nya bolaget Suncool. Via att ett samägt bolag med Hong Kong-baserade partnern Zhong Fa Zhan ska man etablera sig i Kina. Tekniken, som omvandlar solstrålar till varmvatten eller kyla för luftkonditionering, visade ungefär dubbelt så stor energieffekt som jämförbara solfångare på marknaden. Karl Bohmans prognos för affären: 2,4 miljarder på fem år.

– Kina står för 80 procent av världsmarknaden för termiska solfångare. Att norpa fem procent av marknaden från de solfångare som är hälften så bra som våra, är rimligt. När kinesiska aktörer väl bestämt sig för att införa en ny teknik brukar det gå undan.

Utöver Kina, vad händer härnäst?

– Strategin framåt är att accelerera utvecklingen på våra värmepumpsapplikationer för hushåll i Europa och framför allt i USA, där det snart kommer striktare lagkrav på hög energieffektivitet. Givetvis är planen densamma på fordonsfronten. Inom ett par år kommer vi exempelvis tillsammans med en av våra största kunder, ha produkter färdiga för fartyg.

Lina Hovling