Resultat nr 10 2016

Vinnare och förlorare om 3:12-utredningen blir verklighet

3:12-reglerna har setts över och regeringens utredare har presenterat sitt förslag. Resultat listar vinnarna och förlorarna om förslaget skulle genomföras i sin helhet.

De så kallade 3:12-reglerna är ständigt omdiskuterade. Reglerna infördes på 1990-talet i syfte att se till att arbetsinkomster beskattades som just arbetsinkomster och inte omvandlades till inkomst av kapital. Under 25 år har frågan vad som är en rimlig avkastning på satsat kapital, tid och risk i fåmansföretag diskuterats. 3:12-reglerna har då och då förändrats och 2014 gav regeringen en utredare i uppdrag att se över reglerna. Reglerna hade blivit för generösa, och enligt regeringen hade vissa grupper fått det för bra.

I början av november presenterades utredarens förslag. Med hjälp av Roger Zinders på Zinders skatt och Stefan Asklöf på Deloitte listar Resultat vinnarna och förlorarna utifrån utredarens förslag.

Men om utredningen blir verklighet återstår att se. Ett femtiotal remissinstanser ska tycka till om förslaget, och 10 februari 2017 är sista dagen att komma med synpunkter.

På www.tidningenbalans.se/resultat hittar du fler artiklar om 3:12 och vad utredningens förslag innebär för dig som företagare.

Några som vinner på förslaget

Ägare till högt värderade bolag

Ägare som står inför en aktieutdelning eller kapitalvinst vid avyttring eller likvidation på kanske tiotals miljoner kronor, och som på grund av ett lågt gränsbelopp kommer att tvingas till maximal beskattning i tjänst, välkomnar den föreslagna skattesänkningen från 30 procent till 25 procent på ägaruttag som överskrider det så kallade takbeloppet.

Delägare som i dag träffas av fyraprocentsregeln

Det nuvarande kravet att en delägare måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att få tillämpa reglerna om lönebaserat utrymme tas bort.

Ägare som ska överlåta företaget inom familjen (generationsskifte)

En särskild undantagsregel införs som innebär att beskattningen inte påverkas av om en försäljning av ett fåmansföretag sker till någon inom familjen (med undantag för andelsägarens make) eller till någon utomstående.

– Enligt utredarens förslag likställs överlåtelse till närstående, under vissa förutsättningar, med överlåtelse till utomstående vad gäller möjligheten för säljaren (ofta föräldern) att, efter överlåtelsen, avkvalificera den erhållna köpeskillingen trots att köparen (ofta barnet) driver verksamhetsbolaget vidare. Det är en välkommen förändring, säger Stefan Asklöf.

Ingen eller mycket liten påverkan

Ägare av företag med begränsad lönsamhet

Man måste ha i åtanke att förslagen i utredning framför allt slår mot hög lönsamhet. En stor mängd aktiebolag drivs med en mer måttlig lönsamhet, där redan en rimlig grundlön för ägaren är en framgång. Att därutöver också kunna ta en aktieutdelning är helt enkelt inte en realitet för många ägare. Och om lönsamheten något år också skulle möjliggöra en aktieutdelning torde redan sparat utrymme eller åtminstone schablonbeloppet 1,75 inkomstbasbelopp vara tillräckligt för att få utdelningen kapitalbeskattad. Visserligen drabbas även dessa ägare av skattehöjning till 25 procent på ägaruttag inom gränsbeloppet, men det är naturligtvis en förhållandevis mindre kännbar försämring jämfört med ägare till mycket lönsamma företag.

Följande förändringar föreslås

Skattesatsen på kapitalbeskattat ägaruttag inom gränsbeloppet ökar från 20 till 25 procent, samtidigt som den minskar från 30 till 25 procent på kapitalbeskattat ägaruttag som överskrider takbeloppet i tjänst.

Förenklingsregeln ändras. I dag kan en utdelning upp till 2,75 inkomstbasbelopp beskattas som kapitalinkomst. Nivån sänks till 1,75 inkomstbasbelopp. Summan minskar från 169.125 kronor till 107.625 kronor (beräknat utifrån 2017 års inkomstbasbelopp 61.500 kronor).

Kravet på att en delägare måste äga minst 4 procent för att få tillämpa reglerna om lönebaserat utrymme slopas. Å andra sidan återinförs en trappa för beräkning av lönebaserat utrymme, såsom reglerna såg ut före 2014. Trappan försämras också jämfört med tidigare på så sätt att beräkningen ska ske i tre nivåer – 10, 25 och 50 procent – beroende på löneunderlagets storlek.

Ytterligare en försämring beror på att beräkningsmetoden för lönebaserat utrymme föreslås ”individualiseras”. Det innebär att den hittills traditionella ordningen (det vill säga att trappan – tid före 2014 – tillämpas på hela löneunderlaget och fördelningen utifrån ägarandel sker därefter) ersätts med den omvända ordningen. Löneunderlaget fördelas först utifrån ägarandel och därefter tillämpas trappan på andelsägarens individuella löneunderlag. En avsevärt större andel av andelsägarens löneunderlag kommer således att hamna på de lägre trappstegen.

Samtidigt höjs löneuttagskravet för att få använda reglerna om lönebaserat utrymme, även om det föreslagna tillägget ”5 procent av andelsägarens och dennes närståendes löneunderlag” i stället för dagens ”5 procent av totala lönesumman” lindrar försämringen något. Löneuttagskravet föreslås uppgå till det lägsta av (a) 8 inkomstbasbelopp (492 000 kronor avseende löneåret 2017) med tillägg av 5 procent av andelsägarens och dennes närståendes löneunderlag och (b) femton inkomstbasbelopp (922 500 kronor avseende löneåret 2017).

Särskilda regler för generationsskiften införs. Undantagsregeln innebär att beskattningen, under vissa förutsättningar, inte påverkas av om försäljningen sker till någon inom familjen (med undantag för andelsägarens make) eller någon utomstående.

De som förlorar på förslaget

Med undantag för några specifika kategorier ägare innebär förslaget som helhet en märkbart höjd skatt på lönsamhet. Den höjda skattesatsen på ägaruttag inom gränsbeloppet, liksom den lägre och dyrare nygenereringen av gränsbelopp framöver, medför betydande försämringar för lönsamma fåmansföretagare.

Exempelvis ensamägare till bolag där bara ägaren själv är anställd kan enligt dagens regler ganska snabbt komma i åtnjutande av löneunderlagsregeln. Redan vid en egen lön på i storleksordningen 375.000 kronor blir den regeln mer förmånlig än förenklingsregeln. Baserat på förslaget skulle motsvarande ”break-even” uppnås först vid ett eget löneuttag på cirka 686 000 kronor. Många småföretagare kommer därför bli tvungna att nöja sig med den försämrade förenklingsregeln.

– Sammantaget kan sägas att förslaget devalverar värdet av det risktagande det innebär att driva eget företag. Kapitalrisken, i grunden satsningen av egna medel till aktiekapitalet, är förvisso inte särskild hög längre. Däremot satsar småföretagaren ofta all sin tid och trygghet i sitt företag, helt utan några garantier på avkastning och försörjningsförmåga. Att avkastningen på detta risktagande ska få beskattas som kapitalinkomst endast upp till drygt 100.000 kronor per år och resten som sedvanlig lön innebär förstås en försämring för framför allt de minsta företagen, säger Roger Zinders.

Några som drar en ”lättnadens suck”

Delägare som har stora sparade utdelningsutrymmen

Sparat utdelningsutrymme som en delägare redan ackumulerat får behållas (om än att skattesatsen för framtida ägaruttag inom gränsbeloppet höjs till 25 procent). Sparat utrymme kommer dessutom även i fortsättningen att få räknas upp årligen med statslåneräntan per den 30 november året före beskattningsåret ökad med tre procentenheter. Ett tag spekulerades det om huruvida möjligheten att spara och ackumulera utdelningsutrymmen skulle ändras, men så blev det alltså inte.

– Utredningen har inte föreslagit några ändringar i reglerna om sparade utdelningsutrymmen, säger Roger Zinders.

Delägare i företag med ”många anställda per delägare”

Visserligen återinförs trappan vid beräkning av lönebaserat utrymme. Att nivån 50 procent behålls på löneunderlag överstigande 60 inkomstbasbelopp får dock anses som ”bättre än befarat” för ägare i företag med stort löneunderlag. Ju fler anställda desto högre löner att betala ut och desto högre upp i lönetrappan hamnar delägaren. Visserligen ska beräkningen av det lönebaserade utrymmet ske utifrån ägarens individuella löneunderlag, vilket likställer en ägare till samtliga aktier i ett företag med ett löneunderlag på 5 miljoner kronor med en ägare till 10 procent av aktierna i ett företag med ett löneunderlag på 50 miljoner kronor. Effekten av den föreslagna beräkningsmetoden, individualiseringen, avtar naturligtvis med ökad ägarandel. Därför har framför allt större delägare i företag med stort löneunderlag anledning att känna en viss lättnad (även om skattesatsen för framtida ägaruttag inom gränsbeloppet höjs till 25 procent).

– Löneunderlaget ska fördelas mellan delägarna innan det lönebaserade utrymmet beräknas, vilket påverkar små delägare mer negativt än större delägare, säger Stefan Asklöf.

Charlotta Marténg

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...