Fastighetsförsäljning var inte fastighetshandel
En man förvärvade 22 fastigheter 1995 i syfte att bedriva fastighetsförvaltning. Under en tioårsperiod såldes sedan elva av fastigheterna. Vissa av fastigheterna såldes på grund av att de inte var lämpade att ingå i verksamheten som mannen bedrev. Skatterättsnämnden konstaterade att mannen, sedan fastighetsköpen 1995, inte köpt några fler fastigheter och att han dessutom behållit elva av dem. Därför bedömde Skatterättsnämnden att syftet med verksamheten var att förvalta fastigheter snarare än att bedriva yrkesmässig och självständig handel med fastigheter.
Skatterättsnämnden, 11 december 2015, 10-15/D.
Nytt förslag om utökat RUT
I ett förslag från regeringen föreslås att omfattningen av RUT-avdraget utökas från 1 augusti i år. Förslaget innebär att RUT-avdraget även skulle omfatta installation, reparation och underhåll för IT- och informationstjänster i hemmet, såsom installation av internet. Även konsultation i samband med installation, reparation och underhåll skulle omfattas enligt förslaget.
Regeringen anser också att flyttjänster bör omfattas av RUT. Med flyttjänster avses i detta fall flytt av bohag från en bostad till en annan. Det föreslås även en utökning av RUT-avdraget för trädgårdstjänster som då också skulle innefatta beskärning och borttagning av träd.
Förslagen syftar enligt regeringen till att en snabbare etablering på arbetsmarknaden ska underlättas. Detta görs genom att hushållen är beredda att betala för tjänster som kan utföras i deras hem och då ökar efterfrågan. RUT-avdraget har ansetts vara ett effektivt sätt att skapa sysselsättning på kortare och längre sikt.
RUT-avdraget är sedan årsskiftet 25.000 kronor per skattskyldig och år för personer under 65 år. De som fyllt 65 får göra 50.000 kr i RUT-avdrag per år.
Finansdepartementet, kompletteringar av RUT-avdraget.
Fritidshus gav förmånsbeskattning
Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten och påför ett bolag arbetsgivaravgifter för att en person verksam i bolaget haft dispositionsrätt till ett fritidshus som ägdes av bolaget. Bolaget invände att huset endast gått att använda under sommaren, och att det då varit uthyrt. Bolaget hävdade också att huset varit uthyrt hela det aktuella året, och att ingen skattepliktig förmån därför kunde ha uppstått. Kammarrätten anser det dock inte visat att dispositionsrätten till huset verkligen varit inskränkt mer än under ett antal sommarveckor, och påför därför bolaget arbetsgivaravgifter för den resterande delen av året.
Kammarrätten i Stockholm, 10 december 2015, 7663-14.
Aktierna skulle behandlas som lagertillgångar
Bolaget hade redovisat aktierna i dotterbolaget som ”andra finansiella tillgångar”. Skattemässigt behandlades de som lagertillgångar. Bolaget övervägde att i stället redovisa aktierna som ”placeringar i koncernföretag och intresseföretag”. Man ansökte därför om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden huruvida förändringen skulle föranleda en omklassificering av aktierna till kapitaltillgångar, och om detta i så fall skulle leda till uttagsbeskattning.
Högsta förvaltningsdomstolen fastställde förhandsbeskedet och konstaterade att aktierna skulle behålla sin karaktär av lagertillgångar. Detta för att en lagertillgång inte i tidigare praxis ansetts kunna övergå till att bli en kapitaltillgång i samma ägares hand. Att regleringstekniken för just försäkringsföretag ser annorlunda ut än i det tidigare rättsfallet medförde inte att situationen skulle behandlas annorlunda, ansåg domstolen.
Högsta förvaltningsdomstolen, 14 december 2015, 3187-15.
Dömd för falska fakturor
En anställd i ett mindre företag hade till uppgift att göra utbetalningar till företagets leverantörer och kunde därmed också förfoga över företagets tillgångar. Den anställde hade låtit utställa falska fakturor till företaget och sedan betalat dessa fakturor till sitt eget konto. Inbetalningarna till det privata kontot uppgick till över tre miljoner kronor. Den anställde anses ha missbrukat sin förtroendeställning och orsakat företaget skada och dömdes därför i hovrätten till trolöshet mot huvudman.
Hovrätten för nedre norrland, 23 december 2015, 647-15.
Skattekonsekvenser vid förbjudna lån
Ett företag hade låtit betalat ägarens personliga skatter. Trots att ägaren hade betalat tillbaka pengarna vid årets slut ansåg Kammarrätten, i likhet med underinstanserna, att betalningen av skatterna var att anse som ett förbjudet lån som skulle beskattas. Ägaren påfördes även skattetillägg. Däremot ansåg domstolen inte att det var fråga om någon ränteförmånsbeskattning på det förbjudna lånet som Skatteverket hade yrkat.
I ett annat fall hade en delägare bland annat fått pengar av företaget för en faktura han betalat för en affärsresa. Dessa pengar kostnadsfördes 2010 och företaget begärde avdrag för summan. En faktura för en resa på samma summa och samma månad betalades samtidigt av företaget. Avdrag begärdes för denna betalning för 2009. Inget fakturaunderlag lämnades heller in till Skatteverket efter begäran. Kammarrätten fann att det rörde sig om samma resa, då det inte fanns något som kunde styrka att det rörde sig om olika resor. Utifrån detta fann Kammarrätten att avdrag inte kunde medges för båda kostnaderna och att pengarna som betalats ut till delägaren var att anse som förbjudet lån. Delägaren blev skyldig att betala skatt för pengarna och påfördes skattetillägg.
Kammarrätten i Stockholm, 18 och 20 november 2015, 8085-14 och 10338-14.
Clara Hamrén, Helena Eibertzon