Tydligare momsregler vid crowdfunding

Crowdfunding, gräsrotsfinansiering, har blivit en populär finansieringsform för nystartade företag. Trenden har väckt frågor om hur de insamlade pengarna ska beskattas. Nu har Skatteverket tagit ställning till om de ska beläggas med moms eller inte.

– Jag tror att Skatteverkets ställningstagande skapar en försiktighet och det är bra, säger Kim Lavin, revisor och delägare på Baker Tilly Helsingborg.

De senaste åren har antalet plattformar för crowdfunding ökat på den svenska marknaden. Amerikanska Kickstarter och svenska FoundedByMe är bara några exempel på sajter där företag, privatpersoner och föreningar kan skapa kampanjer och söka finansiering för sina affärsidéer eller projekt. Pengarna som samlas in kan komma både från företag och privatpersoner och eventuella motprestationer är upp till insamlaren att erbjuda.

I takt med att den här finansieringsformen har blivit vanligare, inte minst bland nystartade företag, har frågan väckts om huruvida de insamlade pengarna bör ses som en omsättning eller inte, och om de i så fall bör beläggas med moms. Nyligen gjorde Skatteverket ett ställningstagande i frågan.

Slutsatsen från Skatteverket är att det ur momssynpunkt finns tre olika sorters crowdfunding och att frågan om moms måste bedömas utifrån dessa kategorier; finansiering av utvecklingsprojekt, insamling till välgörande ändamål och finansiell crowdfunding.

Det är främst i den första kategorin, finansiering av utvecklingsprojekt, som moms kan komma i fråga enligt utlåtandet. Här menar Skatteverket att det kan vara fråga om en omsättning för företaget som tar emot pengarna förutsatt att finansiären får en villkorad motprestation från mottagaren, exempelvis en vara eller en tjänst. Bedömningen gäller dock endast om det finns en direkt koppling mellan leveransen av varan eller tjänsten och det mottagna beloppet.

Om finansiären däremot bara får en försumbar och symbolisk motprestation i samband med donationen menar Skatteverket att det inte är tal om någon omsättning av vara eller tjänst mellan parterna.

De övriga två crowdfunding-kategorierna, insamling till välgörande ändamål och finansiell crowdfunding, där finansiären investerar kapital i utbyte mot ägarandelar eller lånar ut medel, medför i regel inte någon momsskyldighet enligt Skatteverket.

Kim Lavin som är auktoriserad revisor och delägare på Baker Tilly Helsingborg välkomnar Skatteverkets utlåtande och tror att det kan leda till en nödvändig försiktighet hos företag som använder crowdfunding som finansieringsform.

– Det värsta man kan göra är att låta bli att undersöka saken och chansa i stället. Det kan stå företaget dyrt i förlängningen, särskilt vid större crowdfunding. Med det här ställningstagandet inser mottagarna förmodligen att de behöver ta hjälp med vissa frågeställningar, säger han.

I enlighet med Skatteverkets utlåtande tycker Kim Lavin att transaktionens karaktär ska avgöra beskattningen. Däremot ser han flera svårigheter i hur detta ska bedömas.

– De största svårigheterna är avvägningen mellan vilken typ av crowdfunding det rör sig om samt hur motprestationen ska bedömas. I många fall kan en och samma motprestation vara såväl tjänst som vara och kanske även till viss del finansiering.

Kim Lavin understryker att det främst är mottagarens ansvar att klassificera och redovisa de mottagna pengarna och han råder alla att öppet redovisa i inkomst- och skattedeklarationen hur dessa transaktioner hanterats avseende både moms och inkomstskatt, särskilt vid större crowdfunding.

– På det viset kan man slippa kostsamma skattetillägg om det längre fram skulle visa sig vara fel sätt att hantera det på. Om du är osäker så ta kontakt med din revisor eller redovisningskonsult, säger han.

Malin Letser