Nyheter

Utlandsresor gav tjänstebeskattning

För att du som företagare ska kunna säga att en resa är en tjänsteresa krävs att resan är till nytta för verksamheten. Då kan kostnaderna anses hänförliga till verksamheten och ligga till grund för avdrag. I ett aktuellt fall hade en företagare rest utomlands fem gånger under de aktuella åren och bokfört resorna som kostnader i företaget.

Frågan i domstol var om den redogörelse som mannen upprättat i efterhand gav en tillräckligt detaljerad beskrivning för att kunna dra slutsatsen att resorna varit relaterade till eller gynnat bolaget. Varken förvaltningsrätt eller kammarrätt tyckte att redogörelsen räckte för att helt koppla resorna till verksamheten. Därför skulle två tredjedelar av de bokförda resekostnaderna betraktas som privata levnadskostnader och därmed beskattas som inkomst av tjänst.

Kammarrätten i Göteborg, 29 februari 2016, 3439–3440-15

Arbetsgivare kan få större ansvar för sjukskrivna

Regeringen har föreslagit en så kallad ”hälsoväxling” för att belöna arbetsgivare med ett gott hälsoförebyggande arbete, och i stället låta sjukkostnader belasta arbetsgivare som inte tar samma ansvar för sina anställda.

Regeringen vill att arbetsgivare ska betala 25 procent av sjukpenningskostnaderna för en anställd när en sjukskrivning överstiger 90 dagar. Däremot ska arbetsgivaren inte behöva bekosta enklare sjukfall utan samband med arbetsplatsen, som influensor eller benbrott.

För att skydda mindre företag mot höga kostnader införs ett fribelopp om 33.500 kronor för alla arbetsgivare.

Regeringen bedömer att reformen är kostnadsneutral genom att arbetsgivaravgifterna sänks med 0,16 procentenheter, vilket innebär att arbetsgivarkollektivet kompenseras för de ökade kostnader som den rörliga sjukförsäkringsavgiften medför.

Socialdepartementet, 6 april 2016, DS 2016:8 ”Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna”.

Dator – normalt behov i näringsverksamhet

Den som bedriver momspliktig näringsverksamhet kan förutsättas ha behov av en dator. Åtminstone om företagaren uppger att så är fallet. Den slutsatsen kan dras efter en dom från kammarrätten i Göteborg. Domstolen skulle pröva om en näringsidkare hade sådant behov av vissa föremål i sin verksamhet att han kunde få avdrag för dem. Mannen uppgav att han behövde datorn för bland annat fakturering och elektroniska ansökningar. Domstolen fann ingen anledning att ifrågasätta hans behov av dator i den bokföringspliktiga näringsverksamheten. Däremot fick han inte avdrag för en kamera eftersom den saknade speciell utrustning för det ändamål mannen uppgav att kameran behövdes för i näringsverksamheten.

Kammarrätten i Göteborg, 31 mars 2016, 5122-15.

Sponsorersättning skulle beskattas

Svenska artister och idrottare som bor utomlands kan vara skattskyldiga enligt den så kallade artistskattelagen och betala A-SINK-skatt. Det är inte artisten, utan den som betalar ut den skattepliktiga ersättningen som är skyldig att redovisa, göra avdrag och betala skatten.

Högsta förvaltningsdomstolen har nyligen tagit ställning till om en svensk sponsor av två speedwayförare på ett utländskt bolag skulle A-SINK-beskattas för utbetalningen. Domstolen ansåg att avtalets utformning hade avgörande betydelse, och att betalningen i det här fallet skulle beskattas till den del den kunde ses som ersättning för idrottslig verksamhet.

Högsta förvaltningsdomstolen, 12 april 2016, 4594–4595-14.

Personalliggare på fler ställen

Regeringen har bett Skatteverket att se över vilka fler branscher som bör omfattas av kravet på personalliggare. Några områden som nämnts tidigare är bilverkstäder, partihandel och skönhetsvård.

Regeringen, 11 april 2016, ”Regeringsuppdrag om personalliggare i fler branscher”.

Få nyheter i vårpropositionen

Det var glest mellan nyheterna på skatteområdet i regeringens ekonomiska vårproposition. Det mesta hade aviserats sedan tidigare och kommer att återkomma som skarpa förslag i höstens budgetproposition.

Finansdepartementet, 13 april 2016, prop. 2015/16:100.