Skattehöjningar att vänta
3:12-utredningen förlängs till november. Och C och MP kanske kommer att bråka. Men en sak är klar – fåmansföretagare kan räkna med försämringar.
– De som har samlat utdelningsutrymme bör använda det nu, säger Hans Peter Larsson, skatteexpert på PWC.
Det finns långbänkar och så finns det 3:12- reglerna – eller fåmansbolagsreglerna som de också kallas. Ända sedan de infördes vid den stora skattereformen 1990 har 3:12-reglerna varit utsatta för kritik, förändringar och utredningar.
Den senaste i raden beslutade regeringen Löfven om i januari 2015 i form av nya tilläggsdirektiv. Budskapet var tydligt: ”Utredningen ska se över 3:12-reglerna i syfte att begränsa möjligheterna till inkomstomvandling”.
Förenklat innebär detta att utredningen ska föreslå höjda skatten för fåmansbolagsägare. En bärande funktion i fåmansbolagsreglerna redan i dag är att de begränsar möjligheten till hur stor utdelning som får delas ut som kapitalinkomst till 20 procents skatt i ägarledet. Detta bestäms genom det så kallade gränsbeloppet och det resterande uttaget ska alltså tas ut som inkomst av tjänst, vilket beskattas med upp till 57 procent. Sedan 2014 finns dessutom ett krav på minst fyra procents ägande i bolaget för att få räkna med en del av lönerna i bolaget till gränsbeloppet. Utredningen kan alltså exempelvis höja kapitalskatten, sänka gränsbeloppet eller höja fyraprocentspärren.
21 april beslutade regeringen att förlänga uppdraget till 1 november, och planen är att de nya reglerna ska träda i kraft 1 januari 2018.
– Vi jobbar vidare enligt direktiven. Det är ganska vanligt att tiden förlängs och det är många frågor att ta ställning till. Skattesatsen är naturligtvis en av dem, säger Johan Lindström, som är utredningens sekreterare.
Det var den borgerliga regeringen som tillsatte utredningen våren 2014 och S och M är överens om att det finns behov av reformerade regler.
– Det viktigaste för oss är att 3:12-reglerna utformas så att de inte driver på omvandlingen från inkomst av tjänst till inkomst av kapital, säger Leif Jakobsson (S), vice ordförande i skatteutskottet.
Ökade skatteintäkter framhålls av både S och V som skäl att skärpa 3:12-reglerna.
Det finns dock partier med avvikande åsikt och C är tydligast emot skattehöjningar för företagen.
– Regeringen vill skärpa beskattningen. Vi vill tvärtom förenkla regelverket och kommer att återkomma i kommande budgetmotioner, säger Emil Källström(C), ledamot i finansutskottet.
MP står någonstans mellan S och C, vilket kan innebära kompromisser i regeringen. En sådan skulle kunna vara att till exempel skatten på utdelning under gränsbeloppet förblir 20 procent, men att gränsbeloppet sänks. Ett indirekt sätt att höja skatten.
Oavsett vad utredningen föreslår i november finns möjligheten att några regler införs tidigare. Det tror i alla fall Hans Peter Larsson, skatteexpert med inriktning på ägarledda företag på PwC:
– Skatten på utdelning inom gränsbeloppet kan mycket väl höjas från 20 till 25 procent. Dessutom finns det en eventuell risk att regeringen inför en stopplag i samband med att utredningen lämnas till regeringen. Man kan göra det för att förhindra skatteplanering.
Även om det inte är mer än spekulationer från Hans Peter Larsson tipsar han fåmansföretagare med möjlighet och utrymme att plocka ut vinster.
– Gör det nu, undersök vilken utdelning som kan och bör lämnas till ägarna. Oavsett vad utredningen kommer fram till så kommer det inte att bli bättre. Enligt utredningens direktiv ska förslagen bli höjda skatter, säger Hans Peter Larsson.
Förutom skattesatsen är reglerna om sparat utdelningsutrymme en av utredningens knäckfrågor.
– Det är en rysare som alla ägare verkligen bör vara medvetna om. I dagsläget finns enligt Skatteverket drygt 500 miljarder kronor sparade. Staten är oroad över att de inte kan överblicka hur nya regler skulle påverka skatteintäkterna framöver, säger Hans Peter Larsson.
Att utredningen drar ut på tiden skapar i sin tur oro bland många företagare som Hans Peter Larsson möter.
– Jag tror att både fördröjningen och planerade skattehöjningar kan få negativa konsekvenser för företagande och sysselsättning. Även för start-ups, eftersom färre ägare är beredda att satsa pengar.
Helst vill Hans Peter Larsson att dagens 3:12-regler i det stora hela lever kvar. Den åsikten delas inte helt av FAR, som signalerat att det finns ett reformbehov.
På Svenskt Näringsliv menar Johan Fall, analysansvarig för företagsbeskattning, att vissa delar av 3:12 har blivit bättre:
– I ett längre perspektiv har regelverket blivit väsentligt bättre, framför allt genom reformen från och med 2006 och de uppföljande ytterligare förbättringarna åren närmast därefter. Skattebasen växte kraftigt och gav tillskott i statskassan i flermiljardersklassen.
Vad vill du att utredningen föreslår ska ändras i de nuvarande reglerna?
– Tre problem är särskilt allvarliga: Fyraprocentsspärren orsakar problem för företag som vill expandera och erbjuda medarbetare delägarskap, skattesatsen på kapital är generellt hög och sist men inte minst innebär de negativa signalerna om försämringar en hämsko för risktagande och entreprenörskap. I stället för skärpningar behöver utredningen ta fasta på den starkt positiva utveckling som följde av reformerna då skattesatsen sänktes och risken minskade att drabbas av tjänstebeskattning på kapitalinkomster, säger Johan Fall.
Vad finns det för risker om 3:12-reglerna blir tuffare?
– Det vore negativt för investeringar, företagande och jobb i Sverige. Försämringar gör att färre personer vågar ta risker genom att bli företagare eller delägare, satsa kapital och anställa. Om förbättringar införs i stället genom slopad fyraprocentsspärr, generellt sänkt kapitalskattesats och tydliga signaler om att regelverket ska främja företagande kan det bidra till ökat företagande, fler jobb och dessutom fortsatta intäktsökningar för statskassan. I den mån regelverket behöver stramas åt behöver det ske försiktigt och gradvis samt utan att orsaka trösklar och snedvridningar.
Fredrik Nejman