Regeringen tänker om
Regeringen har presenterat ett nytt förslag till 3:12-regler. Men experter Resultat talat med menar att det genom förslaget sker en omviktning till fördel för större ägare till mindre företag, och till nackdel för mindre ägare till större företag.
I Resultat nr 10.2016 listade vi vinnarna och förlorarna utifrån 3:12-utredningen med hjälp av skatteexperterna Roger Zinders på Zinders Skatt och Stefan Asklöf på Deloitte. Efter att förslaget mötts av hård kritik under remissrundan har regeringen nu backat på vissa punkter.
Några av de mest kritiserade förslagen rörde bland annat att skattesatsen skulle höjas från 20 till 25 procent på utdelning, schablonbeloppet enligt förenklingsregeln skulle sänkas och kravet på löneuttag för den lönebaserade uttagningen skulle höjas.
När förslaget nu går ut på ny snabb remissrunda har ovanstående förslag delvis modifierats.
Roger Zinders och Stefan Asklöf har analyserat utkastet till lagrådsremiss åt Resultat och menar att regeringens förslag innebär försämringar för alla jämfört med dagens regler.
– Förutom ljuspunkten att skatteneutraliteten mellan generationsskiften och externa försäljningar ökar innebär förslaget försämringar. Att skattesatsen inom gränsbeloppet höjs med hela 25 procent, från 20 procentenheter till 25 procentenheter, drabbar förstås alla fåmansföretagare rakt av, säger Roger Zinders.
– Dessutom lever den så kallade fyraprocentsspärren vidare, om än i något lägre grad, med dess fortsatt skadliga tröskeleffekt, fortsätter han.
Han får medhåll av Stefan Asklöf:
– Jämfört med 3:12-utredningens förslag från november 2016 ser vi, sammanfattningsvis, en omviktning till fördel för större ägare till mindre företag, och till nackdel för mindre ägare till större företag, säger han.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 januari 2018.
Detta innebär regeringens nya förslag
Oförändrade regler om beräkning av det individuella löneuttagskravet
Regeringen går emot 3:12-utredningens förslag om kraftigt höjt löneuttagskrav för att få tillämpa reglerna om lönebaserat utrymme och föreslår att reglerna ska lämnas oförändrade. Regeringen går således inte vidare med varken höjningen av kravet eller ”individualiseringen” av femprocentstillägget.
Takbeloppsreglerna slås ihop och skärps
Regeringen föreslår att beräkningen av maximalt tjänstebeskattat belopp ska göras gemensamt för utdelningar och kapitalvinster, att femårsperioden för kapitalvinster tas bort och att takbeloppet för ”summan av beskattningsårets utdelningar och kapitalvinster” höjs till 120 IBB (mot dagens 90 IBB för utdelningar och 100 IBB för kapitalvinster).
Skatteneutraliteten mellan generationsskiften och externa försäljningar ökar
Regeringen föreslår särskilda regler för generationsskiften, helt i linje med 3:12-utredningens förslag, som innebär att beskattningen inte påverkas av om försäljningen sker till någon inom familjen (med undantag för andelsägarens make) eller till någon utomstående. Reglerna i denna del föreslås tillämpas för första gången för andelar som har överlåtits efter 31 december 2017.
Det lönebaserade utrymmet individualiseras
Beräkningsmetoden för lönebaserat utrymme föreslås ”individualiseras” i linje med 3:12-utredningens förslag, vilket innebär att löneunderlaget först fördelas mellan delägarna utifrån ägarandel och därefter tillämpas nedanstående trappa (se rutan ”Trappstegsmodell”) på delägarens individuella löneunderlag.
Lönebaserat utrymme för ägare till mindre än fyra procent av kapitalet
Regeringen ansluter sig till 3:12-utredningen och föreslår att ägare till mindre än fyra procent av kapitalet åter ska ges tillträde till reglerna om lönebaserat utrymme. Däremot kontrar regeringen med att föreslå en takregel för dessa ägare.
Till skillnad från andra ägare ska det lönebaserade utrymmet för ägare till mindre än fyra procent av kapitalet maximalt få uppgå till 25 procent av ägarens egen (eller närståendes) lön, det vill säga helt utan beaktande av löner till övriga anställda.
Uppräkning av sparat gränsbelopp
Regeringen föreslår att uppräkningen av så kallat sparat utdelningsutrymme begränsas till statslåneräntan plus två procentenheter i stället för tre procentenheter, som tillägget är enligt dagens regler.
Förslaget är en skärpning jämfört med utredningen som ansåg att bestämmelsen inte skulle ändras.
Kombination av förenklings- och huvudregeln inte längre möjlig
Regeringen ansluter sig till 3:12-utredningen och föreslår att om en delägare använder förenklingsregeln (schablonbeloppet) för att beräkna årets gränsbelopp på andelar i ett av delägarens företag, får han eller hon inte beräkna årets gränsbelopp alls (varken enligt förenklings- eller huvudregeln) på andelar i andra företag som delägaren innehar. Uppräkning av eventuellt sparat utdelningsutrymme får dock göras.
Oförändrat schablonbelopp
Regeringen går emot 3:12-utredningen och föreslår att schablonbeloppet lämnas oförändrat på 2,75 inkomstbasbelopp (169 125 kronor med avseende på beskattningsår 2018).
Höjd skattesats
Regeringen föreslår en höjning av skattesatsen på ägaruttag inom gränsbeloppet från 20 till 25 procent. Däremot går regeringen emot 3:12-utredningen vad gäller sänkningen av skattesatsen på ägaruttag överstigande takbeloppet i tjänst, vilken således föreslås kvarstå oförändrat på 30 procent.
Trappstegsmodell för beräkning av delägarens lönebaserade utrymme
Utifrån 2017 års inkomstbasbelopp (IBB) kommer en delägares lönebaserade utrymme nästa år (baserat på kontanta löner under 2017) att beräknas enligt följande trappa.
15 procent av delägarens löneunderlag upp till 6 IBB (369.000 kronor) +
30 procent av delägarens löneunderlag mellan 6 och 60 IBB (369 000–3.690.000 KRONOR) +
40 procent av delägarens löneunderlag över 60 IBB (3.690.000 kronor)