Långa betalningstider i näringslivet är ett ständigt gissel för småföretagare. Många är nu överens om att vinsterna för att de kortas är stora.
I en kartläggning av betalningstider i näringslivet ger utredaren Stefan Pärlhem en faktaspäckad analys av effekten av de sena betalningstiderna i näringslivet. När Resultat möter honom på Bokföringsnämnden, där han dagligdags arbetar som kanslichef, artikulerar han essensen i kartläggningen.
– Den typiska beskrivningen som förekommer är att små företag tvingas av stora företag att acceptera långa betalningstider på det de säljer. Företagen som accepterar de långa betalningstiderna får då inte tillgång till pengarna under tiden som den räntefria krediten löper. Den som slipper betala kan alltså använda pengarna till något annat. På det sättet tvingas småföretagarna agera som gratis bank åt köparen, säger Stefan Pärlhem.
I Sverige är den genomsnittliga avtalade betalningstiden 30 dagar, men det går att avtala om annat, till exempel 60, 90 och även 120 dagar.
De avtalade betalningstiderna i Sverige har ökat de senaste tio åren, tvärtemot utvecklingen i övriga Europa där de har minskat.
Från att historiskt varit ”bäst i klassen”, det vill säga ett av de länder där det snabbast gick att få betalt, ligger alltså Sverige numera runt genomsnittet i Europa. Och det är bolagen med stora muskler och i egenskap av mäktig kund som driver utvecklingen.
En effekt av de långa avtalade betalningstiderna är att de mindre affärsverksamheternas likviditet och lönsamhet påverkas.
– De långa betalningstiderna innebär att ungefär en tredjedel av de små företagen upplever att de inte kan expandera och anställa på samma sätt som de hade kunnat göra om betalningstiderna varit kortare, säger Stefan Pärlhem.
I förlängningen leder det till att de mindre företagen får svårare att växa och konkurrera på den europeiska marknaden. Något närings- och innovationsminister Mikael Damberg har tagit fasta på.
I slutet av januari bjöd ministern in representanter för svenskt näringsliv för att diskutera om de gemensamt ska försöka komma överens om hur betalningstiderna ska kortas. Förslagsvis genom en uppförandekod.
I kartläggningen skriver Stefan Pärlhem om uppförandekoder runt om i Europa, bland annat i Nederländerna och Storbritannien.
– I England finns även en särskild ombudsman som bevakar att uppförandekoden följs och som man kan vända sig till om man pressas av stora kunder att gå med på orimliga villkor. Den engelska ombudsmannen kan medla eller, efter undersökning, ge en rekommendation, begära att kunden publicerar information om överträdelsen eller besluta om böter, säger Stefan Pärlhem.
Förhoppningen är att näringslivet ska kunna nå framgång under sommaren 2017. Om parterna inte lyckas hitta en lösning på problemet med de långa betalningstiderna är Mikael Damberg beredd att titta på lagstiftning som en väg framåt.
Sofia Hadjipetri Glantz
Fakta
Vad är kartläggning av betalningstider i näringslivet?
Stefan Pärlhem fick i uppdrag att ta fram ett underlag i frågan om betalningstider i näringslivet med utgångspunkt från 2013, då direktivet om bekämpande av sena betalningstider i näringslivet genomfördes. I uppgiften har även ingått att göra en analys av läget både i Sverige och i övriga Europa. Kartläggningen omfattar såväl utvecklingen av avtalade betaltider som försenade betalningar. Syftet har även varit att undersöka vilka effekter lagstiftningen har haft. Kartläggningen var klar i juni förra året.
Källa: www.regeringen.se