Innehåll

Resultat nr 9 2017

Uttag inför årsskiftet – maxa din utdelning

Nu är det hög tid att se över företagets löneuttag för att maximera utdelningsmöjligheterna. Resultat uppdaterar dig kring gällande regler och vad du bör tänka på.

– En obetydlig miss i löneuttaget kan få stora konsekvenser, säger Hans Bredberg, auktoriserad revisor på Finnhammars revisionsbyrå.

Reglerna för hur du som fåmansföretagare blir beskattad på dina uttag av kapitalvinst regleras i de så kallade 3:12-reglerna. När regeringen 2014 beslutade att se över reglerna, då de ansågs för förmånliga, skapades en stor oro bland landets fåmansföretagare.

Ett genomförande av förslagen som senare lades fram skulle bland annat ha inneburit en höjd skatt på utdelning, från 20 procent till 25 procent.

– De enda som gagnades av förslagen var väldigt små aktieägare och de som får gigantiskt stora utdelningar. I övrigt innebar förslaget enbart försämringar, säger Hans Bredberg.

När regeringen så i augusti i år meddelade att de slopar förslagen mottogs det med en lättnadens suck av näringslivet. Hans Bredberg berättar att oron för förslagen ändå ledde till att många företagare nu tagit ut så stor utdelning som de kunnat under året.

– Alla som har haft möjlighet att ta ut sparade pengar har gjort det, så det blir nog inga stora utdelningar som görs under 2018, säger han.

För den som ändå vill planera för sin utdelning under kommande år finns det några viktiga saker att tänka på, och mot bakgrund av alla turer kring reglerna kan det vara på sin plats med en uppdatering av gällande bestämmelser, för de är inte helt okomplicerade.

3:12-reglerna gör gällande att det finns ett gränsbelopp för hur mycket utdelning du kan ta ut till en skatt på 20 procent, och det finns två sätt att räkna ut gränsbeloppet på: genom huvudregeln eller förenklingsregeln.

Väljer du att använda huvudregeln så styrs gränsbeloppet av hur mycket lön som har betalats ut i bolaget under året. Den här regeln är alltså främst användbar om ditt bolag har nämnvärda löneutbetalningar.

– Eftersom det är de gamla reglerna som fortfarande gäller så är det 50 procent av den totala lönesumman som kan utgöra ett löneunderlag och som fördelas mellan ägarna i förhållande till hur mycket var och en äger i bolaget. Är du ensam ägare får du använda 100 procent av löneunderlaget, är ni fyra delägare får ni en fjärdedel var, säger Hans Bredberg.

Om man inte har några nämnvärda löneuttag i sitt bolag kan man i stället välja att använda sig av förenklingsregeln, förklarar Hans Bredberg, och då baseras gränsbeloppet på ett schablonbelopp.

– Schablonbeloppet för beskattningsåret 2017 är 163.075 kronor. Så om man har en lönesumma som är ungefär 326.000 kronor eller högre, så kan det vara fördelaktigt att i stället använda sig av huvudregeln.

För att kunna använda huvudregeln förutsätts dock att du som ägare har tagit ut en viss lön själv under året, en regel som finns för att undvika att aktieägare inte drar ner sin lön till ett minimum för att senare ta ut stora vinster till en lägre skatt.

– Reglerna för i år säger att man måste ta ut minst 369.000 kronor i lön under året, plus fem procent av bolagets totala lönesumma, se exempel i faktaruta. Motsvarande regel gäller om det är flera ägare, då måste var och en av ägarna ha den där minimilönen för att få använda löneunderlaget.

Även om man som bolagsägare är bekant med de här reglerna är det inte helt ovanligt att begå misstag, förklarar Hans Bredberg. En förhållandevis vanlig miss är att man snubblar på en liten struntsumma när det gäller löneutbetalningarna.

– Din möjlighet att kunna utnyttja löneunderlaget kan stå och falla med några enstaka kronor i felaktig löneutbetalning. Därför är det så viktigt att se över lönerna nu i slutet på året och justera lönerna om det behövs.

En annan miss är att man som ägare tar ut en bilförmån, något som inte får räknas med i löneunderlagsspärrarna. Lön är lön och förmån är förmån, förklarar Hans Bredberg, men det är lätt att räkna om bilförmånen till lön, säger han.

– Låt säga att din bilförmån ligger på 5.000 kronor i månaden, då kan du helt enkelt ta bort den här förmånen och plussa på 5.000 kronor på lönen istället och därefter betala in 5.000 kronor till företaget för bilförmånen. Genom den här omvandlingen får du tillgodoräkna dig bilen i löneberäkningen.

Slutligen påminner Hans Bredberg om att utdelningsmöjligheterna i grunden bygger på att resultatet i bolaget utvecklas positivt, så att det finns pengar att ta ut.

– Det händer att jag möter företagare som säger att de har massa pengar att ta ut enligt K10-blanketten, men K10 talar bara om vad som är möjligt att ta ut och hur skatten blir på de pengar du kan ta ut. Den talar inte om huruvida du har några ansamlade vinster och kan göra en utdelning. Det händer att vissa företagare glömmer bort den här korrelationen.

Malin Letser

Planera uttaget

Så mycket måste du som ägare ta ut i lön för att kunna nyttja löneunderlaget inom ramen för huvudregeln

Som ägare måste du ta ut 369.000 kronor plus fem procent av den totala lönesumman i bolaget. Om bolaget har en total lönesumma på en miljon innebär detta alltså 369.000 kronor plus 50.000 kronor. Det blir en årslön på 419.000 kronor. Har ägaren minst den lönen så är hon eller han kvalificerad att använda sig av huvudregeln.

Den här femprocentsregeln kan innebära höga lönekrav för aktieägare till bolag som har väldigt stora löneutbetalningar, och därför finns ett maxtak för mycket du som ägare behöver ta ut i lön för att kunna nyttja hela löneunderlaget, förklarar Hans Bredberg:

– Om ägaren tar ut en tillräckligt hög lön så anses hon eller han inte ha försökt kringgå reglerna.

Lönesumman som man måste komma upp i då är drygt 590.000 kronor under året, då är man direktkvalificerad och behöver inte räkna på fem procent av lönerna.

Familjeföretag

Hans Bredberg förklarar att en vanlig miss inom familjeföretag är att man vill vara solidarisk och ta ut lika mycket i lön. Men detta kan föranleda att ingen når upp till gränsen för att kunna nyttja löneunderlaget.

– Låt säga att ett par bedriver företag ihop och tar ut 300.000 kronor var i lön. Eftersom det krävs att båda måste ta ut 369.000 kronor plus fem procent av den totala lönesumman för att kunna nyttja löneunderlaget, så kommer ingen att kunna nyttja löneunderlaget. Men om man i stället lägger upp det som så att den ena parten får ta ut 600.000 kronor i lön det ena året, och den andra får ta ut 600.000 kronor i lön året efter, så når man upp till den här lönekvalificerande nivån.

Glöm dock inte att i kalkylen även medräkna hur inkomstskatten påverkas av förändrade lönebelopp.

3:12-reglerna

3:12-reglerna är de bestämmelser som reglerar hur fåmansföretagare beskattas på sin utdelning i bolaget. Regelverket ger utrymme för att ta ut utdelning till 20 procent skatt, i stället för en högre inkomstskatt. Det finns två sätt att räkna ut detta på, genom huvudregeln eller förenklingsregeln.

Huvudregeln: Inom ramen för huvudregeln styrs gränsbeloppet av hur mycket lön som har betalats ut i bolaget under året, och då är det 50 procent av den totala lönesumman som kan utgöra ett löneunderlag.

Förenklingsregeln: Inom ramen för förenklingsregeln baseras gränsbeloppet på ett schablonbelopp, som för beskattningsåret 2017 är 163.075 kronor.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...