Om knappt ett år lämnar Storbritannien EU. För svenska företag som handlar med landet är det hög tid att förbereda sig för en ny verklighet.

Brexit-experten Anneli Wengelin ger sina bästa råd.

29 mars 2019 upphör Storbritanniens medlemskap i EU. Vad som händer därefter är långt ifrån klart och just nu pågår förhandlingar om en övergångsperiod. Men en sak vet vi: tusentals svenska företag kommer att påverkas.

– Storbritannien är en av Sveriges främsta handelspartners, både vad gäller varor och tjänster. Oavsett vilket alternativ förhandlingarna resulterar i så blir det en försämring jämfört med vad som gäller i dag i handeln mellan EU och Storbritannien. Därför är det hög tid för svenska företagare att förbereda sig och ta höjd för en krångligare och dyrare framtid, säger Anneli Wengelin, ämnesråd på Kommerskollegium.

Anneli Wengelin var redaktör för Kommerskollegiums rapport ”Efter Brexit – analys av svenska intressen inför kommande förhandlingar” som publicerades i våras. På uppdrag av regeringen identifierade man bland annat ett tiotal sektorer som är av särskilt intresse för Sverige – och de spänner från affärstjänster till cider och mineralolja. Den diversifierade handeln är en av anledningarna till att Sveriges intresse bör vara att hitta breda lösningar, enligt rapporten.

– Det som gör att handeln på EU:s inre marknad fungerar så smidigt är det juridiska ramverk som omger EU: vi har gemensamma regler, en enhetlig tillämpning av dem och kontrollsystem som säkerställer att de efterlevs. Även om ett problem uppstår i en specifik sektor så finns ofta lösningen i de övergripande regelverken, säger Anneli Wengelin och fortsätter:

– För att minska riskerna för handelshinder efter Brexit bör man därför prioritera de horisontella frågorna, som exempelvis dataöverföring, personrörlighet och säkerhet om att överenskomna regler följs.

En ”total brexit”, det vill säga att Storbritannien lämnar EU utan några avtal, skulle innebära den största omställningen för svenska företag som handlar med landet.

– Det skulle medföra stor osäkerhet och en krångligare handel eftersom man inte vet vilka regler som gäller. Långsammare leveranser, nya tillstånds- och licenskrav, tulldeklarationer och högre administrationskostnader är andra tänkbara konsekvenser. Företag som bara handlar med EU-länder i dag måste också titta på om de har tillräcklig kompetens när det gäller handel med tredje land, säger Anneli Wengelin.

Andra möjliga Brexit-scenarier är att man ingår ett avtal liknande det EU har med Norge, eller ett frihandelsavtal liknande det som finns med Kanada. Oavsett vilket blir handeln med Storbritannien inte lika enkel som i dag. Det måste svenska företagare vara inställda på, enligt Anneli Wengelin:

– Det viktigaste är att inte stoppa huvudet i sanden och tänka ”det löser sig”. Ingen annan kommer att tala om för dig hur just ditt företag påverkas – du måste själv göra en riskanalys och fundera på hur förberedda ni är på det oväntade.

Josefin Svenberg

Anneli Wengelin

Ämnesråd på Kommerskollegium, Sveriges myndighet för utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Anneli Wengelin har varit en av de ansvariga för utredningarna om Brexit som Kommerskollegium har gjort på uppdrag av regeringen.

Så förbereder du dig inför Brexit

Analysera nuläget

1 Kartlägg alla delar av handeln ni har med Storbritannien. Är den tidskritisk? Sänder ni även ut personal? Hur ser era dataflöden ut? Hur är avtal och tillstånd utformade? Och så vidare.

Skissa på olika scenarier

2 Hur skulle Brexit kunna påverka er verksamhet? Vad skulle olika alternativ kunna innebära i ert fall? Fundera på om ni behöver skaffa tullkompetens, hur ni ska hantera längre ledtider, om särskilda tillstånd behövs etcetera.

Inhämta och dela kunskap

3 Följ utvecklingen i förhandlingarna, läs på och identifiera vad man faktiskt vet i dag. Prata med dina samarbetspartners och kontakta ansvariga myndigheter vid funderingar.

Sveriges handel med Storbritannien

Varor

Export: 81,3 miljarder kronor, 6,2 procent av total varuexport, sjätte främsta marknaden.

Import: 67,7 miljarder kronor, 5,2 procent av total varuimport, femte främsta marknaden.

Tjänster

Export: 58,8 miljarder kronor, 9,3 procent av total tjänsteexport, näst främsta marknaden.

Import: 70,1 miljarder kronor, 12 procent av total tjänsteimport, främsta marknaden.

Källa: Statistiska centralbyrån, siffrorna avser 2017.