Uttag inför årsskiftet

Lön vs utdelning

Så hur kombinerar man på bästa sätt löneuttag med aktieutdelning för att minimera skatter och avgifter totalt sett, utan att för den skull gå miste om värdefulla förmåner i det statliga trygghetssystemet? Annorlunda uttryckt, hur hög lön bör man ta ur sitt företag och när bör man växla över till utdelning istället?

En given parameter vid lönesättning är naturligtvis de så kallade brytpunkterna för statlig inkomstskatt. För 2018 ska statlig inkomstskatt på 20 procent betalas på fastställd förvärvsinkomst (före grundavdrag) överstigande 468.700 kronor och ytterligare 5 procent på sådan inkomst överstigande 675.700 kronor.

Valet av lönenivå bestämmer också storleken på den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), vilken styr nivån på sjukpenning och föräldrapenning, och den pensionsgrundande inkomsten (PGI), vilken ger pensionsrätter i det statliga ålderspensionssystemet.

Den sjukpenninggrundande inkomsten utgörs i princip av storleken på årslönen med ett tak på 364.000 kronor för 2018. Vid beräkning av föräldrapenning ligger dock taket på 455.000 kronor. För att erhålla maximal pensionsgrundande inkomst för 2018 måste årslönen uppgå till 504.375 kronor.

– En fråga att fundera på i detta sammanhang är om det finns skäl att acceptera 20 procent statlig inkomstskatt på lön överstigande 468.700 kronor i syfte att få maximal pensionsgrundande inkomst 2018, vilket som sagt kräver ett löneuttag på 504.375 kronor, säger Roger Zinders.

På ett sådant ytterligare löneuttag måste företaget betala ytterligare arbetsgivaravgifter. Ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ger förvisso ägaren pensionsrätter i det statliga pensionssystemet, men kostnaden är fortfarande företagets. För ägarens del innebär ett ytterligare löneuttag att ytterligare allmän pensionsavgift om 7 procent tillkommer, vilket också ger ägaren pensionsrätter.

– Detta dock utan någon ”kostnad” eftersom ägaren medges skattereduktion med ett belopp motsvarande den allmänna pensionsavgiften. Det måste understrykas att det nu förda resonemanget endast gäller på ytterligare löneuttag upp till 504.375 kronor. På lönenivåer därutöver stiger bara pensionsavgiften, inte pensionsrätten, samtidigt som den skattereducerande allmänna löneavgiften slår i taket, säger Roger Zinders.

– Vid en sammanvägd bedömning kan emellertid dessa positiva effekter inte sägas kompensera för den statliga inkomstskatten om 20 procent som tillkommer på löneuttag överstigande 468.700 kronor, fortsätter han.

Mot bakgrund av detta kan konstateras att det generellt är en god idé att först och främst göra ett löneuttag upp till den lägre brytpunkten för statlig inkomstskatt, 468.700 kronor. För att företaget ska klara ett sådant löneuttag krävs en lönsamhet i företaget före ägaruttag på cirka 616.000 kronor (468.700 × 1,3142).

– En årslön på 468.700 kronor motsvarar cirka 28.500 kronor i månaden netto efter skatt. Ett sådant privat konsumtionsutrymme bör således i första hand skapas genom löneuttag. Om ägaren vill ha mer pengar än så för privat konsumtion pekar kalkylen på att ägaren i därefter bör växla över till aktieutdelning i stället, säger Stefan Asklöf.

Med tillämpning av den ovan nämnda löneregeln kommer ett löneuttag på 468.700 kronor under 2018 att generera ett utrymme för lågbeskattad utdelning under 2019 på 234.350 kronor (50 procent av 468.700 kr). Av en sådan utdelning återstår 187.480 kronor efter skatt (234.350 × 0,8). Utslaget per månad ger det ett privat konsumtionsutrymme 15.600 kronor i månaden.

Tillsammans med nettolönen enligt ovan erhåller ägaren i en sådan situation således totalt cirka 44.100 kronor i månaden i privat konsumtionsutrymme. För att företaget ska klara denna attraktiva kombination (löneuttag på 468.700 kronor och aktieutdelning på 234.350 kronor året efter) krävs en lönsamhet i företaget före ägaruttag och bolagsskatt på cirka 916.000 (468.700 × 1,3142 + 234.350 / 0,78).

Företag med flera anställda

För ägare till fåmansföretag med en eller ett par anställda utöver ägaren tillkommer ytterligare en viktig parameter när storleken på löneuttaget ska bestämmas. För att få tillämpa löneregeln vid beräkningen av utrymmet för lågbeskattad aktieutdelning har lagstiftaren infört krav på att den enskilde ägaren så att säga ”i botten” tar ut en årslön av en viss nivå, det så kallade individuella lönekravet. Avseende kalenderåret 2018 ligger lönekravet på 375.000 kronor plus fem procent av företagets totala lönesumma, dock med ett maximalt krav på 600.000 kronor.

Ägare som tillhör den här kategorin måste därför överväga huruvida det vid lönesättningen ska prioriteras att lönekravet uppnås i stället för att fästa avseende vid brytpunkten för statlig inkomstskatt. Detta gäller naturligtvis endast i de fall ägarens utrymme för lågbeskattad utdelning på K10:n understiger företagets lönsamhet (värde) och därför behöver fyllas på. Om utrymmet redan är så högt, jämfört med företagets lönsamhet, att det rimligen aldrig kommer att kunna utnyttjas mot en framtida aktieutdelning (eller kapitalvinst) finns givetvis inte något skäl för ytterligare påfyllning.

Tjänstepension

Avslutningsvis kan något sägas om eventuell sparande i tjänstepension till ägaren själv. Vid köp av en tjänstepensionsförsäkring är kostnaden avdragsgill i företaget inom vissa gränser. Enligt den så kallade huvudregeln får avdraget inte överstiga 35 procent av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp (455.000 kronor för 2018).

– Sparande i tjänstepension belastas dock med 24,26 procents särskild löneskatt. Eftersom den särskilda löneskatten, till skillnad från arbetsgivaravgifterna, inte är förmånsgrundande i socialförsäkringssystemet kan sparande i tjänstepension till ägaren själv enligt vår mening motiveras endast i de fall företagets lönsamhet är så hög att det finns ytterligare lönsamhet att förfoga över efter att resultatet (före bolagsskatt) belastats med ett löneuttag och efter att resultatet (efter bolagsskatt) möjliggjort en lågbeskattad aktieutdelning, säger Roger Zinders.

Charlotta Marténg