Nyheter

Fysisk näringsverksamhet i Sverige krav för F-skatt

Skatteverket har kommit med ett förtydligande runt F-skatten. Bara den som bedriver, eller tänker bedriva, näringsverksamhet i Sverige rent fysiskt kan godkännas för F-skatt.

Den som vill ha en F-skattsedel måste själv vända sig till Skatteverket och ansöka om det. Myndigheten ska godkänna den som ansöker, så länge myndigheten inte har skälig anledning att anta att någon näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas.

Men nu har Skatteverket gjort ett förtydligande. För att godkännas för F-skatt måste näringsverksamheten bedrivas fysiskt i Sverige. Den som bedriver verksamheten måste också rent fysiskt befinna sig i Sverige. Det betyder att den som driver en näringsverksamhet i Sverige, från utlandet, inte kan godkännas för F-skatt – även om verksamheten riktas mot personer som befinner sig i Sverige.

Att ha F-skatt innebär att den som betalar ut pengar till dig inte ska dra skatt eller betala sociala avgifter. Du ska själv betala in F-skatten, övriga skatter och avgifter till ett särskilt bankgirokonto hos Skatteverket.

Reducerad moms för ätbara örter i kruka

Ätbara kryddor och örter i kruka ska ha samma momssats som livsmedel. Frågan har avgjorts av Högsta förvaltningsdomstolen.

Ett företag som säljer växter, samt kryddor och örter i kruka, ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden då företaget ville veta vilken momssats som gäller för ätbara kryddor och örter i kruka. Är det 25 procents moms eller är de att räkna som livsmedel med 12 procents moms?

Beskedet från Skatterättsnämnden blev 25 procents moms. Nämnden hänvisade till definitionen av livsmedel som finns i livsmedelsregleringen, och menade att tillämpningsområdet för den reducerade skattesatsen begränsades av denna definition. Definitionen omfattade, enligt Skatterättsnämnden, inte växter före skörd. Och kryddor eller örter i kruka får anses säljas före skörd då de har rotsystemet kvar, konstaterade Skatterättsnämnden.

Men beskedet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen och företaget yrkade att kryddorna och örterna skulle omfattas av samma moms som övrigt livsmedel.

Högsta förvaltningsdomstolen vände sig till Livsmedelsverket som framhåller att det avgörande för om en produkt ska anses vara livsmedel eller inte är om produkten är avsedd, eller rimligen kan förväntas, att ätas av människor.

”Kryddväxter som säljs uppdrivna till ätfärdigt stadium i kruka bör anses vara livsmedel om merparten av växten är avsedd eller rimligen kan förväntas att förtäras av människor. Detta bör gälla oavsett om växten säljs i en livsmedelsbutik eller i t.ex. en blomsterhandel, och oavsett om växten skulle kunna planteras och växa vidare.” skriver Högsta förvaltningsdomstolen i sin dom, och gör därmed en annan bedömning än Skatterättsnämnden.

Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 1208-18

Moms vid uthyrning av vårdpersonal – nytt ställningstagande från Skatteverket

Moms ska betalas vid uthyrning av vårdpersonal. Skatteverket har med anledning av en dom i somras gått ut med ett ställningstagande i frågan.

I början av sommaren kom beskedet från Högsta förvaltningsdomstolen: moms ska betalas vid uthyrning av vårdpersonal. En dom som väntas få stora konsekvenser för bland annat hyrläkare, kommuner och landsting.

Med anledning av domen har Skatteverket publicerat ett ställningstagande. Där konstateras att den som hyr ut vårdpersonal till någon som driver en vårdmottagning ska ta ut moms på sin försäljning. Konsekvensen: privata och allmänna vårdmottagningar ska betala moms när de hyr in personal från till exempel ett företag.

Det finns tjänster som är undantagna från moms, exempelvis sjukvårdstjänster. Det gäller när sjukvården drivs av det allmänna eller privat. Men om ett bemanningsföretag hyr ut läkare eller vårdpersonal ser det annorlunda ut. För den som inte har möjlighet att få tillbaka momsen kommer den numera att bli en kostnad.

Innan domen från Högsta förvaltningsdomstolen kom saknades praxis i Sverige när det gäller frågan om bestämmelserna om undantag från skatteplikt för sjukvård ska tolkas som så att även ett bemanningsföretags verksamhet kan undantas.

Domstolen tittade därför på fall som prövats av EU-domstolen, och konstaterade därefter att det är själva uthyrningstjänsten som ska prövas mot undantagsbestämmelserna i mervärdesskattedirektivet.

– I motiveringen till domen står det att det är själva uthyrningen som ska bedömas och inte vad den uthyrda personalen ska göra hos köparen, till exempel ge vård. Vi förstår att det här innebär en stor förändring för många företag och vi kommer därför att tillåta en viss omställningstid, säger Kerstin Alvesson, rättslig expert på Skatteverket, i ett pressmeddelande.

Skatteverket ska börja tillämpa ställningstagandet på eget initiativ från 1 juli 2019.

Skatteverket dnr 202 398355-18/111

11.800.000.000

Företagens utgifter för forskning och utveckling (FoU) ökade i Sverige med 11,8 miljarder i fasta priser mellan 2015 och 2017. Utgifterna för egen FoU i företagssektorn uppgick till knappt 111 miljarder kronor under förra året.

Källa: SCB

68 %

Cash is king? Nej, inte om man frågar företagarna. Då anger 68 procent att de föredrar betal- och kreditkort framför andra betallösningar.

Källa: Företagarna

Förändringar av punktskatter

Riksdagen ändrar lagarna som rör punktskatter. Bland annat ändras reglerna som gäller skatt på kemikalier i elektronik och punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. De flesta av de nya reglerna börjar gälla 1 januari 2019.

50 dagar

Så lång tid tog det hos Bolagsverket i mitten av november för den förening som ville ändra i sina stadgar.

Källa: Bolagsverket

Lättare att registrera rörliga varumärken

Reglerna för varumärkesskydd EU-anpassas. Förändringarna börjar gälla 1 januari 2019. Lagstiftningen blir mer teknikneutral vilket i praktiken innebär att det kommer att bli lättare att registrera till exempel ljudvarumärken eller varumärken som rör sig.

Charlotta Marténg