50.000

Rutavdraget för personer mellan 18 och 64 höjs från 25.000 kronor per år till högst 50.000 kronor per år. De nya reglerna innebär att från och med 1 juli 2019 har alla över 18 år rätt till 50.000 kronor i rutavdrag.

6,15 %

Den särskilda löneskatten för äldre slopas 1 juli i år. 2016 började man ta ut en särskild löneskatt på 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar som betalas ut till personer som fyllt 65 vid årets början. Skatten har även tagits ut på inkomst av näringsverksamhet för personer som fyllt 65 och för personer som inte fyllt 65 vid årets början men som fått hel allmän ålderspension under hela året.

19.670

Den som sommarjobbar och tjänar mindre än 19.670 kronor under hela 2019 behöver inte skatta för pengarna. För att arbetsgivaren inte ska dra skatt på lönen ska ett särskilt intyg från Skatteverket fyllas i.

Småföretagare saknar koll på GDPR

För drygt ett år sedan, 25 maj 2018, trädde EU:s dataskyddsförordning GDPR i kraft. Reglerna innebär ökade krav på kontroll och dokumentation för alla verksamheter som hanterar personuppgifter. Den som bryter mot GDPR riskerar höga viten. Trots det har många småföretagare ändå inte satt sig in i vad GDPR betyder.

En undersökning från Visma Spcs visar att var fjärde småföretagare inte vet vad GDPR innebär för deras företag.

– Seriösa företagare måste ha koll på GDPR. Det är alarmerande att så många ännu inte har satt sig in i regelverket. De som fortfarande inte har en plan behöver sätta fart och ta fram en så snabbt som möjligt, säger Boo Gunnarsson, företagarexpert på Visma Spcs.

Lite drygt varannan företagare, 53 procent, har i undersökningen uppgett att de inte vidtagit några konkreta åtgärder sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft. Ändå är nio av tio småföretagare, 89 procent, inte oroliga för att bryta mot reglerna.

Charlotta Marténg

Verifikation och betalning med Swish – vad gäller?

Swish blir ett allt vanligare betalmedel. Bokföringsnämnden har tagit fram de vanligaste frågorna och svaren kring bokföring och betalning med Swish.

I takt med att tjänsten Swish etablerat sig i användarnas betalmönster har det uppstått en rad nya frågor för företagare att ta ställning till. Bokföringsnämnden har samlat vanliga frågor och svar på sin webb. Bland annat vad som gäller när kunden betalar med Swish hos ett företag som använder kassaregister, och vad som gäller när kunden betalar med Swish vid internetförsäljning.

Bokföringsnämnden skriver att Swish är ett elektroniskt betalmedel och därmed gäller samma regler som vid betalning med kontokort.

Så här svarar Bokföringsnämnden på sin webb:

”Vad ska användas som verifikation? I företag som använder kassaregister och tillämpar reglerna om gemensam verifikation vid kontantförsäljning ska den gemensamma verifikationen bestå av tömningskvitton och kontrollremsor/journalminnen och omfatta en dags försäljning.

I den gemensamma verifikationen ska det även ingå sammanställningar över försäljningen mot kontokort och andra elektroniska betalningsmedel. Om inte banken tillhandahåller en separat specifikation över Swish-betalningarna kan kontoutdraget från banken användas som sammanställning av dessa betalningar.”

Charlotta Marténg

K1-regelverk för handelsbolag läggs på is

Bokföringsnämnden har tillsammans med Skatteverket börjat utreda förslag på ändringar i skattereglerna för handelsbolag. Bokföringsnämnden tittar på ett K1-regelverk för handelsbolag som ägs av fysiska personer, med förenklingar i samma omfattningar som för enskilda näringsidkare. Men för att kunna göra det krävs ändringar i skattelagstiftningen, och för närvarande saknas förslag till sådana ändringar. ”På grund av att den så kallade januariöverenskommelsen kan komma att leda till förenklingar i skattereglerna beslutade BFN vid sitt senaste sammanträde att avvakta vidare arbete och att ta upp frågan igen i början av 2020.” skriver Bokföringsnämnden på sin webb.

Charlotta Marténg

Sänkt kapitalkrav för aktiebolag föreslås

Ett nytt lägre krav på aktiekapital har föreslagits i en promemoria från justitiedepartementet. Förslaget är nu ute på remiss och beslut ska sedan fattas av riksdagen. Enligt promemorian skulle de nya reglerna kunna införas från 1 januari 2020.

I aktiebolagslagen finns krav på att ett aktiebolag måste ha tillgångar som minst motsvarar bolagets förpliktelser. Fram till 1 april 2010 var kravet att ett aktiebolag skulle ha 100.000 kronor i aktiekapital, men då sänktes summan till 50.000 kronor för privata aktiebolag. Nu är det dags igen för en sänkning, och den bygger på den så kallade januariöverenskommelsen.

Genom att sänka gränsen till 25.000 kronor hoppas regeringen att aktiebolagsformen ska bli mer attraktiv och hänvisar till erfarenheter från när kravet på aktiekapital sänktes 2010.

Regeringen konstaterar också att för tjänste- och kunskapsföretag som inte behöver ha kapitalkrävande tillgångar kan ett krav på 50.000 kronor i aktiekapital vara onödigt betungande. ”Ambitionen bör vara att kravet på aktiekapital inte är högre än nödvändigt.” skriver regeringen på sin webb. Samtidigt konstaterar regeringen att mot detta måste intressen som talar mot en sänkning ställas – så som borgenärsskyddet.

Charlotta Marténg

Läs mer!

Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag DS 2019:6

Skatteverket har lista på nya förmånsbilar

Nu finns det vägledning för förmånsvärdet för de allra senaste miljöbilsmodellerna. Skatteverket har publicerat en ny lista.

Bilar som helt eller delvis drivs med annat än bensin eller diesel anses mer miljövänliga än de helt bensin- eller dieseldrivna bilarna. Men de miljövänliga bilarna är oftast dyrare i inköp. Därför ska förmånsvärdet för miljöbilar sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för en jämförbar bil som bara drivs med bensin eller diesel.

För de miljöbilar som har tillkommit under våren 2019 anger nu Skatteverket vilka bilmodeller som bör anses som närmast jämförbara när förmånsvärdet ska beräknas.

Listan gäller elbilar, laddhybridbilar, gasdrivna bilar, elhybridbilar och alkoholdrivna bilar och de motsvarande bensin- eller dieseldrivna bilarna.

Björn Dickson

Läs mer!

Skatteverket DNR 202 196390-19/111

Skatteverket ser över avdrag för resor

Reseavdraget är det vanligaste avdraget bland privatpersoner. Nu vill Skatteverket att det ses över då avdraget är det som ger upphov till störst skattefel.

1,8 miljarder kronor per år för åren 2014 till 2016. Så stort är skattefelet när det gäller avdrag för resor med bil. De vanligaste felen är att tidsvinsten på två timmar inte är uppfylld och att den som gör avdraget inte kan styrka det vid en kontroll.

Trots riktade informationsinsatser från myndigheten och tillgång till en digital beräkningshjälp, ligger felen på samma nivå år efter år.

– Situationen är densamma som i tidigare bedömningar av skattefelet. Eftersom det inte går att informera bort skattefelet till rimliga kostnader är en regeländring ett rimligt alternativ. Just nu pågår en utredning om ett förändrat reseavdrag där en av många utgångspunkter är att skattefelet ska minska, säger Lars Lindvall, analytiker på Skatteverket, i ett pressmeddelande.

Charlotta Marténg