En revisor som uppmärksammat brister i mervärdesskatteredovisningen har inte anmärkt på förhållandet i revisionsberättelsen, utan nöjt sig med löfte om att frivillig rättelsedeklaration skulle lämnas till skattemyndigheten. Senare visade det sig att rättelse inte skett. Revisorsnämnden har ansett att revisorn borde ha följt upp att rättelse vidtagits innan han avgav revisionsberättelsen. (Ingen påföljd.)
Bakgrund
En skattemyndighet har till Revisorsnämnden (RN) inkommit med en underrättelse avseende godkände revisorn Ås uppdrag som vald revisor i ett aktiebolag räkenskapsåren 1992–1994. Av underrättelsen framgår att bolagets mervärdesskatteredovisning blivit felaktig för två perioder under räkenskapsåret 1992. Å har inte anmärkt på de felaktiga mervärdesskatteredovisningarna i sin revisionsberättelse för 1992. För räkenskapsåren 1993 och 1994 har Å i revisionsberättelserna redovisat sina iakttagelser i berört avseende.
Å har anfört att han i samband med slutrevisionen diskuterade mervärdesskatteredovisningen med företagsledaren varvid han framhöll vikten av att i rätt tid avge korrekta uppgifter. Han erhöll löfte om att den felaktiga mervärdesskatteredovisningen genast skulle korrigeras och att rättade deklarationer skulle lämnas in. Han gjorde därefter bedömningen att en ren revisionsberättelse kunde avges för år 1992. När han under år 1993 följde upp redovisningen visade det sig att rättelse inte skett och att nya felaktigheter uppstått. Han avgav då både muntlig och skriftlig erinran vilken han också förde in i den orena revisionsberättelsen för år 1993.
RNs bedömning (kanslichefen)
”I 10 kap. 10 § fjärde stycket aktiebolagslagen stadgas att revisor skall anmärka i revisionsberättelsen om han funnit att bolaget inte fullgjort sina skyldigheter i fråga om skatter och avgifter. Innan Å avgav sin revisionsberättelse för räkenskapsåret 1992 borde han ha följt upp att rättelse vidtagits i enlighet med den överenskommelse han träffat med klienten.
Ärendet avskrivs.”
Kommentar
Att revisorn som regel inte har anledning att göra anmärkning i revisionsberättelsen om företaget kunnat åtgärda fel och brister innan revisorn avger sin revisionsberättelse, framgår bl.a. av Revisionsprocessen, avsnittet om revisionsberättelse, 2.5.4.1 Aktiebolag. Detta gäller dock inte allvarliga överträdelser av aktiebolagslagen eller bolagsordningen eller då effekter av felaktigheter eller brister trots rättelse kvarstår.
I både fall 8 och 11 ovan har revisorn valt att inte göra anmärkning i revisionsberättelsen, under förutsättning att bolaget skulle göra självrättelse i den ordning skatteförfattningarna föreskriver. I det ena beslutet har redovisats att bristerna berodde på misstag avseende en redovisningsperiod, medan det andra beslutet inte anger någon orsak till bristerna, som i det fallet avser två perioder. Den beloppsmässiga storleken på bristerna anges inte i något av besluten. Det intressanta är dock att RN under dessa allmänna förutsättningar, synes ha godtagit att anmärkning i revisionsberättelsen kunde underlåtas om rättelse skedde från bolagets sida. I enlighet med Revisionsprocessen, har dock RN ansett att revisorn borde ha förvissat sig om att rättelse verkligen skett innan ren revisionsberättelse lämnades.
Henry Åkerlund