Beslut från Revisorsnämndens disciplinnämnd

Dnr 1994-898

(13 juni 1996)

En revisor som åsidosatt gällande regler om redovisningsjäv, avgivit en ren revisionsberättelse utan att dessförinnan ha utfört någon egentlig revision samt i flera fall underlåtit att dokumentera revisionsuppdrag enligt gällande krav har meddelats varning. (Varning.)

Bakgrund

En skattemyndighet har underrättat Kommerskollegium om vissa iakttagelser avseende godkände revisorn K som gjorts vid en skatterevision i ett aktiebolag i vilket K var vald revisor. Ärendet har överlämnats till Revisorsnämnden (RN) som enligt övergångsbestämmelserna till revisorslagen prövat ärendet enligt äldre bestämmelser, dvs. den gamla revisorsförordningen.

Av skattemyndighetens underrättelse, som avser räkenskapsåret 1992, framgick bl.a. följande. Bolaget har inte bokfört alla transaktioner löpande och i kronologisk ordning. I vissa fall har underlag till affärshändelser saknats. Dessa brister har medfört att kassakontot uppvisat underskott under vissa delar av räkenskapsåret. Även rena felbokföringar av större belopp har skett. Bristerna har enligt skattemyndigheten medfört att det inte varit möjligt att utifrån bokföringen, löpande under året, bedöma rörelsens förlopp samt resultat och ställning. Enligt uppgift från bolaget ska K ha upprättat bolagets bokslut. Han har avgett en ren revisionsberättelse.

K har uppgett följande. Bolagets bokföring sköttes under det aktuella räkenskapsåret av en nyanställd person med otillräckliga kunskaper för uppgiften. Räkenskapsmaterialet lämnades in till revisionsbyrån varannan månad. En assistent på byrån utförde granskning av den löpande bokföringen. Själv bläddrade han igenom allegaten vissa månader för att kontrollera bokföringen och fann då en del brister. Han påpekade dessa muntligen för företagsledaren. Han trodde att denne skulle följa hans anmaningar och följde därför aldrig upp om åtgärder faktiskt vidtogs. Beträffande uppgiften att han skulle ha upprättat bolagets bokslut har K lämnat två besked, dels att han själv, efter diskussion med företagsledaren, slutfört bokslutsarbetet, dels att han och företagsledaren gemensamt upprättat bokslutet. RN har tagit del av Ks dokumentation av såväl granskningen av det aktuella bolaget som granskningen av ytterligare tre klientföretag.

RNs bedömning (plenum)

”Av skattemyndighetens utredning framgår att bolagets redovisning varit behäftad med allvarliga brister. K har inte haft något att anföra mot skattemyndighetens kritik härvidlag.

Enligt god revisionssed skall revisorn, när han upptäcker fel eller brister i redovisningen snarast möjligt påtala dessa, för att bereda företaget möjlighet att åtgärda felen innan han avger sin revisionsberättelse. Förutsatt att rättelse sker finns det normalt ingen anledning att avge en revisionsberättelse med anmärkning. Som framgått avgav K en ren revisionsberättelse.

Ks dokumentation av det aktuella revisionsuppdraget utgörs av några sidor anteckningar avseende verifikationsgranskning som förts av en medarbetare. Anteckningar saknas som visar att K följt upp sin medarbetares granskningsinsatser eller att han eljest vidtagit några som helst egna kontrollåtgärder. Det finns inte heller några anteckningar som stödjer Ks uppgift att han muntligen skulle ha påtalat bristfälligheter i redovisningen för företagsledaren. Han har själv uppgett att han inte kontrollerat om företagsledaren följt de påpekanden han säger sig ha gjort. Efter genomgång av Ks dokumentation sammantaget med vad han själv anfört om sina granskningsinsatser blir RNs slutsats att K inte har utfört någon egentlig revision.

Vad gäller uppgiften om att K upprättat bolagets bokslut kan RN, med beaktande av vad K anfört i denna del, inte dra någon annan slutsats än att hans roll i detta sammanhang synes ha varit mer omfattande än vad som är tillåtet för den valde revisorn. Det vill säga hans insatser har gått utöver att ge råd och anvisningar om bokslutet.

Som nämnts har RN, utöver det aktuella revisionsuppdraget, även granskat Ks dokumentation avseende några ytterligare klientföretag. Dokumentationen har varit lika bristfällig i dessa uppdrag och det kan konstateras att Ks revisionsanteckningar inte i något avseende uppfyller föreskrivna dokumentationskrav.

Sammanfattningsvis visar RNs utredning att K i sådan grad åsidosatt sina plikter som revisor att disciplinär åtgärd är motiverad. Med stöd av 23 § andra stycket förordningen om auktorisation och godkännande av revisorer meddelar RN K varning.”

Kommentar

RN har för sitt ställningstagande i detta ärende stöd i FARs rekommendation Revisionsprocessen (Se FARs Samlingsvolym 1996, sid. 716, avsnitt 2.5.1) vad gäller revisorns åtgärder när fel och brister i redovisningen upptäcks, i 35 § Kommerskollegiets revisorsföreskrifter i jävsfrågan och i 44–52 §§ Kommerskollegiets revisorsföreskrifter vad avser dokumentation av revisionsuppdrag.

Anders Strömqvist