En revisor har varit vald revisor i två aktiebolag vars ägare och styrelseledamot i sin tur är vald revisor i bolag där förstnämnde revisor ingår i styrelsen. Revisorsnämnden har ansett att förhållandet gett anledning till misstro mot förstnämnde revisors oberoende. (Erinran.)

Bakgrund

Revisorsnämnden (RN) har från en skattemyndighet (SKM) mottagit en underrättelse avseende godkände revisorn Å. SKM har ifrågasatt Ås oberoende som vald revisor i två aktiebolag vars ägare och styrelseledamot, en kvalificerad revisor, är vald revisor i aktiebolag i vilka Å ingår i styrelsen.

Å har yttrat sig i ärendet och uppgett att det aldrig varit hans mening att inneha revisionsuppdrag där hans oberoende skulle kunna ifrågasättas. Å har meddelat berörda bolag att han ämnar lämna sina uppdrag i samband med kommande ordinarie bolagsstämma.

RNs bedömning (plenum)

”En revisor skall utföra sina uppdrag enligt god revisorssed. En förutsättning för att detta skall vara möjligt är att revisorn intar en i förhållande till sina revisionsklienter oberoende ställning. I 14 § andra stycket lagen (1995:528) om revisorer, revisorslagen, stadgas att om det finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till revisorns opartiskhet eller självständighet, skall revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak äldre bestämmelse i 6 § förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer. Det förhållandet att Å är vald revisor i bolag vars företrädare är vald revisor i bolag där Å ingår i styrelsen ger anledning till misstro mot Ås oberoende i förhållande till ifrågavarande revisionsklienter. Genom att inneha ifrågavarande revisionsuppdrag har han åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Av 22 § andra stycket revisorslagen framgår att varning då får meddelas. Om det är tillräckligt får RN i stället meddela en erinran. Med beaktande bl.a. av att frågan om lämpligheten av att revisorer korsvis reviderar varandras bolag inte tidigare prövats i något tillsynsärende låter RN påföljden i detta fall stanna vid erinran.

Med stöd av 22 § andra stycket revisorslagen meddelar RN Å erinran.”

Kommentar

I detta beslut har RN behandlat lämpligheten av vad man beskrivit med att revisorer korsvis reviderar varandras bolag. Det kan ifrågasättas om beskrivningen är relevant för vad man i det aktuella fallet lagt revisorn till last, eftersom det inte påståtts att denne varit ägare till något av de aktuella bolagen och att det sålunda varit hans bolag. Vidare är det inte klart varför RN stannat vid att över huvud taget vidta disciplinär åtgärd, vid beaktande av att sakfrågan aldrig tidigare prövats vid tillsynen av revisorer. Utan att kritisera RNs ställningstagande i jävsfrågan, kan man svårligen se att erinran kunnat grundas på att det borde varit uppenbart för den enskilde revisorn att relationen mellan revisorerna varit olämplig.

Henry Åkerlund