En revisor i en koncern har åsidosatt god revisionssed genom att inte göra en egen fördjupad analys av värdet på en fordran som ett dotterbolag hade på moderbolaget, och genom att i revisionsberättelsen för koncernen – trots att han inte slutfört revisionen av dotterbolaget – ange att granskningen skett enligt god revisionssed och att koncernredovisningen upprättats enligt aktiebolagslagen samt tillstyrka fastställande av koncernens resultaträkning och balansräkning. (Varning.)

Bakgrund

Revisorsnämnden (RN) har från Kommerskollegium övertagit prövningen av en anmälan beträffande auktoriserade revisorn Gs revisionsinsatser som vald revisor i ett moderbolag och ett av dess dotterbolag räkenskapsåren 1991 och 1992. Anmälaren har bl.a. ifrågasatt värdet på en i dotterbolaget upptagen fordran på moderbolaget. Ärendet har enligt övergångsbestämmelserna till revisorslagen prövats enligt äldre bestämmelser, dvs. den gamla revisorsförordningen.

G har anfört att han reviderade dotterbolaget till och med år 1991. För räkenskapsåret 1992 hade årsredovisningshandlingar upprättats, men revisionen avbröts i och med att dotterbolaget försattes i konkurs i maj 1993. Moderbolaget reviderade han till och med räkenskapsåret 1992. Vid revisionen av 1991 års räkenskaper granskade G moder- och dotterbolagets koncerninterna mellanhavanden på så sätt att en avstämning gjordes mellan bolagens saldon och en kontroll av underlag. Kontrollen föranledde inga anmärkningar. Han fann inte heller skäl att ifrågasätta moderbolagets återbetalningsförmåga vid fordringsförhållandets uppkomst. Vid denna tid gick moderbolagets och koncernens verksamhet bra. Dessutom hade den bank som svarade för finansieringen och lämnat lån rimligen gjort en noggrann analys av bärkraften i koncernen.

G har lämnat rena revisionsberättelser för moderbolaget och dotterbolaget räkenskapsåret 1991 samt för moderbolaget och koncernen räkenskapsåret 1992.

RNs bedömning (plenum)

”Revisorn skall vid sin granskning bilda sig en välgrundad uppfattning huruvida den i årsredovisningen/koncernredovisningen lämnade informationen är rättvisande. Bland annat skall revisorn genom sin granskning kunna fastställa om de i balansräkningen redovisade tillgångarna existerar och är riktigt värderade.

Dotterbolaget har i balansräkningen per den 31 december 1991 som omsättningstillgång redovisat en fordran på moderbolaget på 13 mkr. Denna fordran som ökat med mer än 100 procent från föregående räkenskapsår, utgjorde drygt 70 procent av dotterbolagets redovisade tillgångar. Moderbolagets samlade tillgångar uppgick till 15,9 mkr varav aktierna i dotterbolaget utgjorde ca 40 procent. Moderbolagets intäkter utgjordes såvitt framgår endast av administrationsbidrag från dotterbolaget. Koncernen redovisade för räkenskapsåret 1991 ett negativt resultat före bokslutsdispositioner. Sammantaget var moderbolagets resultat och ställning sådana att det fanns anledning för G att företa en närmare analys av moderbolagets möjlighet att återbetala sin kortfristiga skuld till dotterbolaget. De skäl G anför för att inte närmare pröva värdet på dotterbolagets fordran på moderbolaget – bl.a. att han förutsatt att kreditgivande bank gjort en noggrann analys av bärkraften i koncernen – framstår med hänsyn till de redovisade omständigheterna som anmärkningsvärda. RN finner att G genom sin underlåtelse att göra en egen fördjupad analys av fordrans värde har avvikit från god revisionssed vid utförandet av sitt granskningsuppdrag.

G har inte slutfört revisionen av dotterbolagets årsredovisning räkenskapsåret 1992. Trots detta har han i revisionsberättelsen för koncernen räkenskapsåret 1992 angett att granskningen har utförts enligt god revisionssed och att koncernredovisningen upprättats enligt aktiebolagslagen. G har vidare tillstyrkt fastställande av koncernresultat- och koncernbalansräkningen. RN finner att G inte haft underlag för sina uttalanden i revisionsberättelsen och att han uttryckt sig på ett vilseledande sätt. Om revisionen fått en omfattning som avviker från god revisionssed, exempelvis genom att ett visst dotterbolag inte kunnat revideras, skall detta anges i revisionsberättelsen. Detta gäller i synnerhet om dotterbolagets verksamhet, som i förevarande fall, utgjort en väsentlig del av den i koncernen bedrivna verksamheten.

Sammanfattningsvis finner RN att G underlåtit att utföra de ifrågavarande revisionsuppdragen enligt god revisionssed. G har därmed åsidosatt sina plikter som revisor.

Med stöd av 23 § andra stycket förordningen om auktorisation och godkännande av revisorer meddelar RN G varning.”

Kommentar

I FARs rekommendation Revisionsprocessen finns ett exempel på hur en revisionsberättelse kan se ut om revisionen fått en omfattning som avviker från god revisionssed på grund av att reviderat bokslut för ett dotterföretag saknas (se avsnitt 2.5.4.1, exempel 1).

Anders Strömqvist