Ett finansbolag har erbjudit allmänheten att investera i ett fastighetsprojekt. I därefter följande årsredovisningar har värdetillväxten i investeringsprojektet beskrivits på ett vilseledande sätt. Revisorsnämnden har ansett att revisorn inte följt sin plikt att verka för att redovisningen blivit korrekt men har inte vidtagit någon disciplinär åtgärd. (Ingen påföljd.)
Bakgrund
Detta ärende har initierats via en anmälan till Kommerskollegium beträffande auktoriserade revisorn L. Ärendet har överförts till Revisorsnämnden (RN) och prövats enligt äldre bestämmelser, varvid de disciplinära påföljder som kunnat komma ifråga varit varning eller upphävande av auktorisationen.
Anmälaren har anfört att ett auktoriserat finansbolag under 1989 erbjöd allmänheten investeringsmöjligheter i ett fastighetsprojekt i USA. För ändamålet bildades ett ”general partnership” (GP) som skulle äga och förvalta en fastighet. De svenska investerarna tecknade andelar i ett svenskt kommanditbolag (KB) som förvärvade 50 procent av GP. I april 1989 förvärvade GP en fastighet för en köpeskilling som uppgick till drygt hälften av vad fastigheten värderats till strax före förvärvet. Under de två första verksamhetsåren, 1989 och 1990, var resultatet för de båda bolagen negativt. I årsredovisningarna för KB angavs för båda åren: ”Enligt senaste värdering överstiger fastighetens värdestegring efter förvärvet årets förlust med god marginal.” Informationen gav intressenterna uppfattningen att en ny kompletterande värdering gjorts och att fastighetens värde stigit efter förvärvet. Någon ny fastighetsvärdering hade dock inte gjorts och enligt anmälaren har fastigheten i stället haft en negativ värdetillväxt som borde ha exponerats.
L, som var revisor i KB, anförde att det uttalande styrelsen gjort i förvaltningsberättelsen anger att marknadsvärdet, enligt genomförd värdering, överstiger det bokförda värdet på fastigheten med ett belopp som är större än den förlust som redovisas. Så länge KBs styrelse haft anledning att sätta tilltro till denna värdering är uttalandet korrekt. Inga indikationer hade framkommit som motiverade krav på en kompletterande värdering. Även om det aktuella uttalandet hade kunnat göras tydligare kan man i avsaknad av uttrycklig värderingstidpunkt inte göra den tolkning som anmälaren gör.
RNs bedömning (plenum)
”Vad styrelsen anger i årsredovisningens verksamhetsberättelse för 1989 och 1990 kan inte förstås på annat sätt än att fastighetens värdestegring efter förvärvet varit sådan att den täcker redovisade förluster med god marginal. De redovisade förlusterna uppgick till 283 463 kr respektive 370 952 kr. – Styrelsen har såvitt framkommit inte haft annan grund för sitt uttalande än den ursprungligen gjorda värderingen. Uttalandet måste därför bedömas som direkt vilseledande. Den lämnade upplysningen är av sådan art att den måste ha varit väsentlig för bolagets intressenter. L borde enligt god revisionssed ha verkat för att styrelsen uttryckte sig på ett korrekt sätt i verksamhetsberättelsen. Genom att underlåta detta har han åsidosatt sina plikter som revisor. RN har övervägt meddela L en varning men låter ärendet bero med detta uttalande.
Ärendet avskrivs från vidare handläggning.”
Kommentar
RN har enligt min mening inte kunnat göra någon annan bedömning av det ifrågavarande uttalandet från styrelsen i kommanditbolaget. Då RN har att överväga eventuell sanktion mot revisorn måste dock rimligen beaktas att det förflutit många år sedan uppdragets genomförande. Huruvida denna tidsaspekt varit avgörande för RNs val att låta saken bero, framgår emellertid inte av beslutet.
Henry Åkerlund