Under ett och samma räkenskapsår har en revisor först varit styrelseledamot i ett aktiebolag och sedan vald revisor i samma bolag. Med konstaterandet att revisorn därmed granskat sina egna förvaltningsinsatser i bolaget har Revisorsnämnden ansett att revisorn åsidosatt sin plikter. (Erinran.)
Bakgrund
Revisorsnämnden (RN) har i samband med handläggningen av Ås ansökan om fortsatt auktorisation som revisor uppmärksammat vissa förhållanden. Dessa har föranlett ett disciplinärende.
Å tillträdde 1981 som styrelseledamot i ett aktiebolag. I samband med att bolaget såldes den 1 december 1994 avgick Å som styrelseledamot och tillträdde i stället som revisor i bolaget. Vid försäljningen hade bolaget varit vilande under nästan tre år. Bolaget har brutet räkenskapsår och har bokslutsdag den 30 april. Å har i egenskap av revisor granskat bolagets årsredovisning, räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för tiden 1994-05-01–1995-04-30 och därvid avgivit revisionsberättelse för denna period.
RNs bedömning (ordföranden)
”En revisor skall utföra sina uppdrag enligt god revisorssed. En förutsättning för att detta skall vara möjligt är att revisorn intar en i förhållande till sina revisionsklienter oberoende ställning. I 14 § andra stycket lagen (1995:528) om revisorer (revisorslagen) stadgas att om det finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till revisorns opartiskhet eller självständighet skall revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak äldre bestämmelse i 6 § förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer.
I ärendet är klarlagt att Å först varit styrelseledamot och därefter revisor i bolaget under samma räkenskapsår. Å har således såsom revisor granskat sina egna förvaltningsinsatser i bolaget under räkenskapsåret 1994/1995. Detta förhållande ger anledning att misstro Ås oberoende i förhållande till revisionsklienten, dvs. bolaget, och medför att han har åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
Av 22 § andra stycket revisorslagen framgår att varning får meddelas om en revisor åsidosätter sina skyldigheter som revisor. Om det är tillräckligt får dock RN istället meddela en erinran. Med beaktande bl.a. av att bolaget inte bedrivit någon verksamhet under ifrågavarande tidsperiod låter RN påföljden i detta fall stanna vid erinran.
Med stöd av 22 § andra stycket revisorslagen meddelar RN Å erinran.”
Kommentar
Här kan tilläggas att enligt 10 kap. 4 § första stycket första punkten, den som är ledamot av styrelsen i ett aktiebolag inte kan vara revisor i bolaget. Skälet till detta torde inte behöva utvecklas närmare, men är i korthet att revisorn inte med omvärldens förtroende kan granska sig själv. Av denna bestämmelse får anses följa att den som varit styrelseledamot under en del av ett räkenskapsår, inte senare kan låta sig väljas till revisor för samma räkenskapsår.
Inom EU har i många år pågått ett arbete med att ta fram ett femte bolagsrättsdirektiv i vilket man avsett sätta upp regler för bolagets olika organ ur bl.a. oberoendeaspekter. Därvid har diskuterats att införa en karenstid under vilken en f.d. styrelseledamot i ett bolag inte skulle få åta sig revisorsuppdrag i bolaget. I utkast till direktiv har denna karenstid satts till ett antal år efter styrelseuppdragets upphörande. Någon enighet om detta femte bolagsrättsdirektiv har emellertid inte kunnat uppnås och någon bestämd karenstid finns inte författningsreglerad i EU eller Sverige och inte heller i någon rekommendation för svenska revisorer. Däremot anger IFACs etikregler en karenstid på minst två år.
Henry Åkerlund