Revisorsnämndens beslut i disciplinärenden

Dnr 2003-597

(2003-09-11)

Revisorsnämnden meddelar godkände revisorn A-son varning.

Genom systematisk och uppsökande tillsyn (SUT) informerar sig Revisorsnämnden (RN) om kvaliteten i revisorers och revisionsbolags verksamhet. Som ett led i denna tillsyn har RN undersökt förutsättningarna för vissa kvalificerade revisorer att genomföra revisioner av godtagbar kvalitet. A-son är en av dessa revisorer och har skriftligen fått besvara ett antal frågor. För att få underlag för en kvalitetsbedömning av A-sons revisionsarbete har RN även tagit del av hans revisionsdokumentation över senast utförd revision i fem aktiebolag. Med hänsyn till vad som framkommit har RN beslutat att överföra SUT-ärendet till ett disciplinärende. De iakttagelser som legat till grund för detta beslut har sammanfattats i en promemoria över vilken A-son yttrat sig.

Samtliga granskade revisionsuppdrag har utförts före den 1 januari 2002. Revisorslagen (2001:883) trädde i kraft den 1 januari 2002, då lagen (1995:528) om revisorer upphörde att gälla. Enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till den nya lagen skall en fråga om discipliningripande mot en revisor på grund av en åtgärd eller underlåtenhet före lagens ikraftträdande prövas enligt äldre bestämmelser, om inte en prövning enligt de nya bestämmelserna är förmånligare för revisorn. Med stöd härav tillämpar RN i förevarande fall 1995 års lag.

Nedan kommenteras A-sons revisionsarbete i tre av de uppdrag som RN granskat, nämligen i A-bolaget, B-bolaget och C-bolaget.

1 A-sons oberoende som revisor m.m.

A-son utövar sin verksamhet i ett aktiebolag, Revisionsbyrån X (revisionsbyrån), som han äger till 50 procent. Utöver A-son är ytterligare 10 personer verksamma i revisionsbyrån. A-son hade ca 255 aktiva revisionsuppdrag när SUT-ärendet initierades år 2001.

Av A-sons revisionsdokumentation avseende ett av de av RN granskade revisionsuppdragen (A-bolaget räkenskapsåret 2000) framgår att en medarbetare först deltagit i revisionen av bolagets bokslut och därefter upprättat dess årsredovisning. Medarbetaren har även signerat ett revisionsdokument benämnt ”Checklista Årsredovisning”. På checklistan har medarbetaren i anslutning till olika granskningsmoment antecknat OK eller ET (ej tillämpligt).

A-son har uppgett att medarbetaren granskade bolagets bokslut varefter han hade en genomgång med denne och även själv granskade bokslutet. Därefter upprättade medarbetaren årsredovisningen. A-son framhåller att i det moment av revisionen då han förlitade sig på medarbetarens kontroller (bokslutsgranskningen) hade denne ännu inte upprättat årsredovisningen. ”När hans deltagande i revisionen varit avslutad har han upprättat årsredovisningen men inte biträtt mig med granskningen av den.” A-son säger sig ha utfört en självständig granskning av årsredovisningen och ”inte lagt någon vikt vid [medarbetarens] signatur” på en checklista avseende granskning av årsredovisningen.

RN gör följande bedömning

Enligt 10 kap. 17 § aktiebolagslagen (1975:1385), jämförd med 10 kap. 16 § första stycket punkt 2 samma lag, får en revisor vid revisionen inte anlita en person som biträder vid ett bolags bokföring. Begreppet bokföring innefattar löpande bokföring (grund- och huvudbokföring) samt andra åtgärder som t.ex. upprättande av årsbokslut och årsredovisning. I förevarande fall har revisionsmedarbetaren först deltagit i revisionen av bolagets bokslut och därefter upprättat dess årsredovisning. Av den checklista som ingår i dokumentationen framgår att medarbetaren även medverkat i revisionen av årsredovisningen. RN konstaterar att A-son därigenom brutit mot en grundläggande jävsbestämmelse i aktiebolagslagen.

2 B-bolaget (räkenskapsåret 1998-07-01–1999-12-31)

Den ursprungliga ägaren till B-bolaget sålde den 10 december 1999 aktierna i bolaget. Den 22 december 1999 överlät den nye ägaren aktierna till ett bolag, här benämnt kapitalbolaget. Av de handlingar som A-son tillställt RN framgår att B-bolaget hade en fordran på maken till bolagets ursprunglige ägare. Den 29 december 1999 skedde ett gäldenärsbyte genom att kapitalbolaget övertog makens skuld till B-bolaget. Skulden uppgick per detta datum till ca 267 000 kr. A-son avgav ren revisionsberättelse för räkenskapsåret 1998/99.

A-son har medgett att ett s.k. förbjudet lån torde ha förelegat fram till dess att kapitalbolaget övertog makens skuld. Han valde att inte kommentera lånet i sin revisionsberättelse eftersom detta, genom gäldenärsbytet, hade reglerats före balansdagen, den 31 december 1999. Ytterligare ett skäl för att inte omnämna förhållandet i revisionsberättelsen var, enligt A-son, att varken maken eller makan, vid räkenskapsårets utgång, var aktieägare eller på annat sätt närstående till B-bolaget. I sitt yttrande över RNs promemoria i SUT-ärendet har A-son tillagt att maken erhållit felaktig information om sitt avräkningskonto från den av B-bolaget anlitade redovisningsbyrån och att fordringsförhållandet därför uppkommit av misstag.

RN gör följande bedömning

Av 12 kap. 7 § första stycket aktiebolagslagen framgår att ett aktiebolag inte får lämna penninglån till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller till den som är gift med aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör. Av 10 kap. 30 § samma lag framgår vidare att revisorn skall anmärka i revisionsberättelsen om styrelseledamot eller verkställande direktör handlat i strid med denna lag. RN har i tidigare avgöranden uttalat att revisorn skall anmärka i revisionsberättelsen på överträdelser av låneförbudsbestämmelserna i aktiebolagslagen även om lånet återbetalats före räkenskapsårets utgång. I ärendet är utrett att ett förbjudet lån förekom i B-bolaget under räkenskapsåret 1998/99 varför A-son i sin revisionsberättelse för det aktuella räkenskapsåret borde ha anmärkt på detta. Vad A-son anfört om upphörda närståenderelationer och att det förbjudna lånet skulle ha uppkommit av misstag föranleder inte någon annan bedömning.

3 C-bolaget (räkenskapsåret 1999)

C-bolaget, som är moderbolag i en koncern, hade år 1999 en balansomslutning om 7,4 mnkr. I årsredovisningen för koncernen och moderbolaget uppgavs att tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen (1995:1554) samt med rekommendationer och uttalanden från bl.a. Redovisningsrådet. Fritt eget kapital redovisades med 3,0 mnkr i koncernen och 2,4 mnkr i moderbolaget. Av moderbolagets obeskattade reserver om totalt ca 1,2 mnkr hade, i koncernredovisningen, ca 850 000 kr förts till koncernens fria egna kapital.

Bolaget hade, enligt ett i maj 1999 upprättat köpekontrakt, förvärvat en fastighet med ett anskaffningsvärde om 2,3 mnkr och med tillträde den 1 februari 2000. Handpenningen, som under år 1999 erlagts med 200 000 kr, togs i årsredovisningen för detta räkenskapsår upp som övrig kortfristig fordran. I årsredovisningen lämnades inte någon information om fastighetsköpet.

Vad gäller koncernens fria egna kapital har A-son anfört att han inte ansåg det nödvändigt att granska denna post eftersom något utdelningsförslag inte fanns och ingen överföring gjorts till bundna reserver. – Vad beträffar fastighetsköpet säger sig A-son ha accepterat att handpenningen redovisades som kortfristig fordran då den kunde komma att återbetalas eller förverkas om köpet inte fullföljdes. Han godtog att information om fastighetsköpet utelämnades i årsredovisningen eftersom fastigheten skulle tillträdas först i början av påföljande räkenskapsår och driftskostnaden för denna inte nämnvärt skulle påverka företaget under de närmaste åren.

RN gör följande bedömning

Ett moderbolags vinstutdelning till aktieägarna får inte överstiga utdelningsbara medel – såsom dessa definieras i 12 kap. 2 § aktiebolagslagen – i moderbolaget respektive koncernen. Enligt Redovisningsrådets vid den aktuella tidpunkten gällande rekommendationen om koncernredovisning, RR 1:96 punkt 10, skall den del av moderbolagets obeskattade reserver som skall klassificeras som eget kapital, hänföras till koncernens bundna reserver.1 Som framgått ovan hade i koncernredovisningen 850 000 kr av C-bolagets obeskattade reserver förts till fritt eget kapital. Åtgärden, som står i strid med den nämnda rekommendationen, har medfört att koncernens utdelningsbara medel enligt den fastställda årsredovisningen kommit att redovisas med ett alltför högt belopp. RN konstaterar att koncernredovisningen inte givit en rättvisande bild av koncernens fria medel och att den inte upprättats enligt årsredovisningslagen. Att utdelningsförslag inte finns utgör inte skäl för en revisor att underlåta granskning av att gällande lagstiftning tillämpats och god redovisningssed iakttagits.

Enligt 6 kap. 1 § årsredovisningslagen skall i förvaltningsberättelsen lämnas upplysningar om händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut och fram till dess att årsredovisningen avges. C-bolagets fastighetsförvärv ägde rum under räkenskapsåret 1999. Av årsredovisningen för år 2000 framgår att köpet medfört en väsentlig ökning av såväl balansomslutning (ca 30 procent) som av bolagets skulder. Att förvärvet var en för bolaget väsentlig händelse måste ha varit uppenbart redan vid tidpunkten för köpet och i vart fall stått klart under våren 2000 då A-son utförde sin revision. Fastigheten tillträddes innan årsredovisningen för räkenskapsåret 1999 avgavs varför någon osäkerhet inte kan ha kvarstått huruvida köpet skulle fullföljas eller inte. Handpenningen skulle därför ha redovisats som förskott avseende materiella anläggningstillgångar i balansräkningen och information om fastighetsköpet skulle ha lämnats i förvaltningsberättelsen. A-son borde ha verkat för att handpenningen redovisades korrekt och att den aktuella informationen lämnades i årsredovisningen.

Motsvarande bestämmelse finns numera i Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00 punkt 10.

4 RNs sammanfattande bedömning

A-son har vid sin revision av ett av de här aktuella bolagen brutit mot en grundläggande jävsbestämmelse i aktiebolagslagen genom att låta en revisionsmedarbetare upprätta bolagets årsredovisning. Vad avser ett andra bolag har A-son i sin revisionsberättelse inte anmärkt på att ett förbjudet lån förelegat. Han har, vad gäller ett tredje bolag – ett moderbolag i en koncern – underlåtit att granska huruvida koncernredovisningen gav en rättvisande bild av koncernens fria medel och därmed upprättats enligt årsredovisningslagen. Slutligen borde A-son ha verkat för att information om en för bolaget väsentlig händelse skulle lämnas i förvaltningsberättelsen. Sammantaget finner RN att A-son i flera avseenden allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter som revisor.

Med stöd av 22 § andra stycket lagen (1995:528) om revisorer meddelar RN A-son varning.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...