Dnr 2005-1581

RN gör följande bedömning

Av 21 § revisorslagen (2001:883) följer att en revisor för varje uppdrag i sin revisionsverksamhet skall pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständighet. Revisorn skall i så fall avböja eller avsäga sig uppdraget i fråga. I paragrafens första stycke 1 anges ett antal typsituationer i vilka det råder en presumtion för att revisorn måste avböja eller avsäga sig uppdraget. Förutom i de särskilt angivna situationerna skall revisorn enligt första stycket 2 avböja eller avsäga sig ett uppdrag om det föreligger något annat förhållande av sådan art att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. Revisorn behöver dock enligt paragrafens andra stycke inte avböja eller avsäga sig uppdraget om det i det enskilda fallet föreligger sådana särskilda omständigheter eller har vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att ifrågasätta revisorns opartiskhet eller självständighet.

Enligt 9 kap. 38 § i 1975 års aktiebolagslag (1975:1385), som gällde före den 1 januari 2006, skall det vid bolagsstämma föras protokoll.1 I protokollet skall anges de beslut som har fattats av stämman och som har konstaterats av ordföranden. Ett stämmoprotokoll som upprättats av en för detta ändamål utsedd protokollförare ger uttryck för protokollförarens uppfattning om vad som har beslutats vid stämman. Även om protokollet skall vara undertecknat av ordföranden så har protokollföraren därför ett inflytande över hur olika av stämman fattade beslut återges i protokollet. Efter att protokollet upprättats och undertecknats samt justerats på föreskrivet sätt ger det presumtionsvis uttryck för vilka beslut som har fattats på bolagsstämman.2 Protokollet kan därmed vara av betydelse för en bedömning av olika frågor som har återverkningar på revisorns granskning av det aktuella bolaget. Exempelvis kan stämman ha fattat beslut om åtgärder som rör styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolagets angelägenheter eller om utdelning av bolagets vinst. För det fall bolagets revisor fungerar som protokollförare kan han eller hon få ett inflytande över ett för bolaget viktigt dokument. Därtill kommer att de vid stämman fattade besluten kan avse förhållanden som revisorn därefter har att granska inom ramen för sin förvaltningsrevision. Vilken betydelse ett protokoll kan komma att få kan dock inte alltid bedömas vid tidpunkten för dess upprättande. RN finner därför att den omständigheten att en revisor för protokoll vid en bolagsstämma i ett bolag i vilket han eller hon är vald revisor utgör ett förhållande av sådan art att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.

RN finner att förtroendet för A-sons opartiskhet och självständighet har kunnat rubbas av att han har varit protokollförare vid revisionsklienters bolagsstämmor. Det har i förevarande fall inte framkommit något som tyder på att det har förelegat sådana särskilda omständigheter eller att A-son har vidtagit sådana åtgärder som medför att det inte har funnits anledning att ifrågasätta hans opartiskhet eller självständighet. RN konstaterar att A-son har brutit mot revisorslagens regler om revisorers opartiskhet och självständighet.

A-son har anfört följande

Det var första gången som den löpande bokföringen hade fördröjts i konsultbolaget.

Bolagets ägare har upphört med sin konsultverksamhet och övergått till annan anställning. Bolagets verksamhet har bestått i uthyrning av en villa och kapitalförvaltning. Den senare handhas av en banks kapitalförvaltning. Ägaren har kontrollerat bankens förvaltning genom sammanställningar i excel för att kunna få en överblick över kapitalvinster och kapitalförluster. Denna uppföljning har på grund av ägarens stora arbetsbelastning blivit försenad och fördröjt den månatliga bokföringen. De månatliga rapporterna från banken har inte lämnat uppgift om vinster och förluster varför ägarens hustru, som ansvarat för redovisningen, inte har kunnat sköta redovisningen enligt bokföringslagens krav. Enligt A-son har bolaget haft full kontroll över verksamheten genom manuell uppföljning av uthyrningsverksamheten och genom månatliga rapporter från bankens kapitalförvaltning. A-son har uppgett att skälet till att han inte anmärkt i revisionsberättelsen är att det inte finns någon ”korrespondens” mellan denna förstagångsförseelse och den mycket allvarliga konsekvens en anmärkning i revisionsberättelsen har. En oren revisionsberättelse skulle enligt A-son kunna leda till att konsultbolaget inte får belåna sin aktieportfölj och inte heller sin villafastighet. A-son har slutligen tillagt att han på informationsmöten med revisorskåren har fått uppfattningen att stor restriktivitet bör gälla för oren revisionsberättelse i de fall en eventuell skada, som revisorn förorsakar klienten, kan leda till tvister och skadeståndsanspråk gentemot revisorn.

RN gör följande bedömning.

Av 5 kap. 2 § bokföringslagen framgår att kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. Affärshändelserna får bokföras senare om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Av Bokföringsnämndens allmänna råd om löpande bokföring framgår att begreppet ”så snart det kan ske” innebär att bokföring måste ske så snart bolaget har tillgång till tillräckliga uppgifter för att kunna bokföra händelserna på ett godtagbart sätt.3 Vidare sägs att händelser som inträffat under en kalendermånad skall bokföras senast under den påföljande månaden.

Av A-sons revisionsdokumentation och av hans svar till RN framgår att ingen bokföring har skett löpande i konsultbolaget under räkenskapsåret 2003/04 utan först långt efter räkenskapsårets utgång. Bolagets bokföring har således inte upprättats på föreskrivet sätt. RN finner att bristerna var allvarliga. Det ankom därför på A-son att i sin revisionsberättelse anmärka på de stora eftersläpningarna i bokföringen. Genom att underlåta detta har A-son åsidosatt sina skyldigheter som revisor.

RN gör följande bedömning

A-son är godkänd revisor men har inte avlagt revisorsexamen. Han var därför inte behörig att ensam avge en revisionsberättelse för räkenskapsåret 2003/04. Det ankommer på en kvalificerad revisor att känna till och noga iaktta för revisorsyrket relevant lagstiftning, inte minst regler i aktiebolagslagen. Genom att avge en revisionsberättelse trots bristande behörighet har A-son åsidosatt sina skyldigheter som revisor.