Dnr 2005-1508

Kännedom om bolagets verksamhet

En förutsättning för att en revision skall kunna genomföras enligt god revisionssed är att revisorn skaffar sig grundläggande kunskap om och förståelse för klientens verksamhet. I förvaltningsberättelserna för här aktuella räkenskapsår anges att bolagets verksamhet består i försäljning av finansiella tjänster och försäkringar. A-son har i sina revisionsplaner för bägge räkenskapsåren angett att bolagets syfte är att bedriva förmedling av försäkringslösningar/produkter samt privatekonomisk rådgivning avseende pensionslösningar och kapitalplaceringar. Han har därefter till RN uppgett att bolagets verksamhet enligt företagsledningen har bestått i information om olika placeringsmöjligheter och inte i förmedling av finansiella produkter. I A-sons dokumentation saknas noteringar eller handlingar som visar att han har vidtagit några granskningsåtgärder för att självständigt kunna bilda sig en uppfattning om vad.3 bolagets verksamhet bestod i och hur den fungerade i praktiken. Med beaktande härav samt mot bakgrund av de motstridiga uppgifter som framgått ovan kan ingen annan slutsats dras än att A-sons kännedom om bolagets verksamhet har uppvisat stora brister. Även om det inte har kunnat klargöras vilken typ av verksamhet som bolaget har bedrivit kan det i varje fall konstateras att bolaget ägnat sig åt någon form av finansiell verksamhet riktad mot privatpersoner. Underlåtenhet att sätta sig in i bolagets verksamhet vid revisionen av denna typ av bolag framstår som särskilt anmärkningsvärd. RN finner att A-sons granskningsinsats i detta hänseende inte har varit förenlig med god revisionssed.

Bolagets intäktsredovisning

A-son har uppgett att revisionen inte har varit inriktad på bolagets intäktsredovisning, då intäkterna inte har bedömts vara väsentliga eller innehålla hög risk. En sådan utgångspunkt för revisionen kan inte anses försvarlig eftersom ett företags existens är helt beroende av att intäkter genereras. I detta fall baserades bolagets intäkter på vad som hade överenskommits mellan bolaget och de försäkringsbolag, vars tjänster bolaget hade vidareförmedlat. Det har i ärendet inte framkommit att A-son utfört erforderliga granskningsinsatser för att förvissa sig om att bolaget erhöll berättigade provisionsintäkter. Han kan därför inte ha haft grund för att tillstyrka fastställande av bolagets resultaträkning.

Bolagets klientmedelskonto

När det gäller klientmedelskontot har Skatteverket gjort gällande att omfattande transaktioner med klientmedel har ägt rum på det kontot. RN noterar här att de bankkontoutdrag som finns i A-sons dokumentation – och som till utseendet ger intryck av att vara fullständiga – vare sig beträffande kvantitet eller storlek på transaktionerna överensstämmer med uppgifterna på motsvarande kontoutdrag som Skatteverket har bifogat till sin underrättelse. Det finns därför inte skäl att anta att A-son ens vid en fördjupad granskning skulle ha upptäckt hela omfattningen av de transaktioner som uppenbarligen har ägt rum på kontot. Trots detta finner RN att de granskningsåtgärder som A-son har vidtagit inte har varit tillräckliga. A-son har uppgett att granskningen av klientmedelskontot inte har varit prioriterad vare sig ur risk- eller väsentlighetssynpunkt. Den stickprovsmässiga granskningen som således har gjorts har utvisat att aktieägarna har använt kontot för egna insättningar och uttag. Annat har inte framkommit än att A-son utan vidare åtgärder har accepterat detta förfarande. Hans iakttagelser vid revisionen av räkenskapsåret 2001/02 har dessutom lett till en ännu lägre prioritering av granskningen av klientmedelskontot vid revisionen av nästkommande räkenskapsår. Mot bakgrund av att det varit fråga om någon form av finansiell verksamhet riktad mot privatpersoner kan både hans risk- och väsentlighetsbedömningar av kontot och hans slutsatser ifrågasättas. Förekomsten av transaktioner med aktieägare på ett klientmedelskonto sammantaget med de omständigheterna att bolaget faktiskt hade öppnat just denna typ av konto hos banken och även lagt upp ett sådant konto i bokföringen borde ha tjänat som tydliga incitament för A-son att fördjupa sin granskning. Eftersom klientmedel dessutom skall hållas.4 avskilda från rörelsens övriga medel enligt särskild lagstiftning 1 borde A-son under inga omständigheter ha accepterat att bolaget nyttjade ett klientmedelskonto för andra medel än just klientmedel. Hans granskning av detta konto har således inte varit förenlig med god revisionssed.

Enligt 5 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) skall kontanta in- och utbetalningar bokföras senast påföljande arbetsdag.2 I ärendet har framkommit att under här aktuella räkenskapsår har olika transaktioner ägt rum på klientmedelskontot. Dessa har inte löpande bokförts i huvudboken för räkenskapsåret 2001/02. Inte heller för efterföljande räkenskapsår överensstämmer antalet transaktioner med bokföringen. Bolagets bokföring har således inte uppfyllt bokföringslagens krav. Varken i A-sons yttranden till RN eller av hans dokumentation har det framgått att han har uppmärksammat dessa väsentliga brister i redovisningen vilka – om de hade identifierats – borde ha föranlett en anmärkning i revisionsberättelsen. Det kan därför konstateras att hans granskning inte heller i detta avseende har varit förenlig med god revisionssed.

Sammanfattande bedömning

Sammanfattningsvis finner RN att A-sons revisionsinsats i detta bolag har haft stora brister. Till följd härav har han inte haft grund för att tillstyrka fastställande av bolagets resultaträkning. Han har inte heller uppmärksammat sådana väsentliga brister i redovisningen, vilka – om de hade identifierats – borde ha föranlett en anmärkning i revisionsberättelsen. A-son har därmed åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Med hänsyn till att vad som ligger honom till last är allvarligt finner RN att han skall meddelas varning.

Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) meddelar RN A-son varning.