Dnr 2018-1234

4.1 Städbolaget

Av revisionsdokumentationen för städbolaget kan inte utläsas vilka åtgärder som A-son vidtog för att skaffa sig kundkännedom enligt kraven i penningtvättslagstiftningen. I ett dokument under fliken för informationsinsamling i årsakten besvaras raden för kontroll av identitetshandlingar med ”Nej”.

A-son har uppgett följande.

Han känner företrädarna för bolaget sedan tidigare, eftersom de var anställda hos en annan kund och han är helt säker på identiteten. Han brukar ta kopior av identitetshandlingar och lägga i grundakten.

4.2 Båtbolaget

Inte heller revisionsdokumentationen för båtbolaget innehåller några uppgifter om att A-son vidtog åtgärder för att skaffa sig kundkännedom rörande bolaget.

A-son har uppgett följande.

Om han hade haft skäl att tro att en klient var involverad i penningtvätt, skulle han aldrig ta ett sådant uppdrag. Han är medveten om att hans dokumentation avseende penningtvätt är bristfällig. I de revisioner han numera upprättar använder han ett granskningsdokument som heter ”Penningtvätt, verklig huvudman m.m.”.

4.3 Revisorsinspektionen gör följande bedömning

En revisor omfattas av bestämmelserna om ”verksamhetsutövare” i lagen (2017:630) om åtgärder penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen).

I 2 kap. 3 § penningtvättslagen anges att verksamhetsutövare ska bedöma risken för bl.a. penningtvätt i sina uppdrag.3 Av 3 kap. 1 § följer att verksamhetsutövaren inte får etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse om han eller hon inte har tillräcklig kundkännedom

för att kunna hantera den risk för penningtvätt som kan förknippas med kundrelationen eller för att kunna övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner.4

Enligt 3 kap. penningtvättslagen ska verksamhetsutövaren vidta vissa åtgärder för att uppnå kundkännedom. I 3 kap. 7 § anges särskilt att kundens identitet ska kontrolleras genom identitetshandling eller registerutdrag eller genom andra uppgifter och handlingar från en oberoende och tillförlitlig källa. Enligt 3 kap. 8 § ska det utredas om kunden har en verklig huvudman. Om kunden är en juridisk person, ska verksamhetsutövaren vidta åtgärder för att förstå kundens ägarförhållanden och kontrollstruktur. Har kunden en verklig huvudman, ska det vidtas åtgärder för att kontrollera dennes identitet. Enligt 3 kap. 10 § ska det göras en bedömning av om kunden eller dess verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning eller är en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person.5

En verksamhetsutövare är enligt 3 kap. 13 § penningtvättslagen skyldig att löpande och vid behov följa upp pågående affärsförbindelser för att säkerställa att kännedomen om kunden är aktuell och tillräcklig för att hantera den bedömda risken för penningtvätt och finansiering av terrorism.6

Verksamhetsutövaren ska bevara handlingar och uppgifter om åtgärder som har vidtagits för att uppnå kundkännedom i minst fem år. Tiden ska enligt 5 kap. 3 § räknas från det att åtgärderna utfördes eller, i de fall då en affärsförbindelse har etablerats, affärsförbindelsen upphörde.7

Av det nu sagda följer att en revisor – såsom verksamhetsutövare i penningtvättslagens mening – har en skyldighet att såväl inledningsvis som fortlöpande skaffa sig aktuell kännedom om revisionsklienterna och att dokumentera de åtgärder som vidtas i detta syfte.

I revisionsdokumentationen för städbolaget och båtbolaget finns ingen dokumentation som visar att A-son vidtog några åtgärder för att uppnå kundkännedom i uppdragen. Inte heller hans yttranden till Revisorsinspektionen innehåller några uppgifter om sådana åtgärder. Revisorsinspektionen drar av detta slutsatsen att han varken kontrollerade bolagens företrädares identitetshandlingar eller gjorde någon kontroll av om företrädarna var personer i politiskt utsatt ställning.

A-son har som skäl till att några särskilda åtgärder inte vidtogs angett bl.a. att företagsledarna i städbolaget var kända av honom sedan tidigare och att han därför var helt säker på deras identitet. Revisorsinspektionen konstaterar dels att detta förhållande inte gav honom den nödvändiga kundkännedomen, dels att den information som han har hänvisat till inte har dokumenterats och dels att tillgången till äldre information under alla förhållanden inte befriade honom från skyldigheten att fortlöpande vidta åtgärder för att hålla sin kundkännedom aktuell.

A-son har alltså inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att inhämta, uppdatera och dokumentera kundkännedom om städbolaget och båtbolaget. Härigenom har han brustit i sina skyldigheter enligt penningtvättslagen och har därmed handlat i strid med god revisorssed.

5.1 Städbolaget

Städbolaget redovisade i årsredovisningen en nettoomsättning om 56 mnkr. A-son har i sin riskbedömning antecknat att posten Försäljning hade hög risk och att han skulle utföra djupare granskning av försäljning och kundfordringar dels genom analyser i SieX8, dels genom granskning av specifikationer, verifikat och intern kontroll. Han har i ett planeringsdokument antecknat att bolaget hade avtal med hotellkedjor och att det hade många stora kunder. I dokumentationen finns också ett arbetsblad där han har antecknat att han genom stickprovskontroll stämt av att det fanns en obruten faktureringsföljd. Han har också antecknat att han genomfört kontroll av periodisering och han har därvid gjort en hänvisning till granskningsdokumentationen avseende upplupna intäkter. Vad gäller övrig granskning har han hänvisat till granskningsdokumentationen för kundfordringar. Denna innehåller en kundreskontralista per balansdagen och en motsvarande lista per den 30 september 2018. Han har i dokumentationen antecknat att det fanns ett belopp om 73,5 tkr obetalt i september 2018. Hans granskning av upplupna intäkter innehåller en lista över fakturor från perioden 1–10 juli. Han har antecknat att han genom stickprov hade kontrollerat att arbetena hade utförts i juni och att han hade gjort betalningskontroll. Det framgår inte om han utförde någon granskning av fullständigheten i intäktsredovisningen.

A-son har uppgett följande.

Han har haft bolaget som kund i många år. Han har då och då ställt frågor till bolaget om dess kontroll över faktureringen av utförda arbetstimmar och har fått svaret att man har ”stenkoll” på detta. Ägarna till bolaget har för avsikt att om några år sälja bolaget och har inget intresse av att undanhålla någon försäljning. Bolaget har flera större kunder (hotellkedjor) vilket gör att fakturorna är förhållandevis få i jämförelse med omsättningen. Kunderna har inte heller något intresse av att köpa bolagets tjänster ”på sidan om”. Han har sett några avtal, men kunden vill inte lämna ut kopior av konkurrensskäl. I avtalen finns bestämda belopp men det tillkommer i regel extra arbeten, så det finns inte något fast avtalat pris. Vidare har han kontrollerat fakturanummer och periodiseringar per bokslutsdatum, gjort betalningsuppföljning och även kontrollerat kreditfakturor. Han anser att hans granskning har varit tillräcklig för att han skulle kunna tillstyrka intäktsredovisningen.

5.2 Transportbolaget

Transportbolaget redovisade i årsredovisningen en nettoomsättning om 10,9 mnkr. A-son har i en granskningsplan antecknat att han skulle utföra djupare granskning av försäljning, kundfordringar, varuinköp/periodisering. Detta skulle ske dels genom analyser i SieX, dels genom granskning av specifikationer, verifikat och intern kontroll. Vidare har det antecknats att bolaget bedrev åkeriverksamhet samt försäljning av fiskeutrustning genom butik och via internethandel. A-son har i sin bedömning av intern kontroll antecknat att det kändes som att företagsledaren hade bra kontroll på kunder och drift i åkeriverksamheten. Vad gäller fiskeriverksamheten har han antecknat att det kändes som att bolaget hade kontroll på kassa och lagerhantering samt att kontanter understeg 10 tkr/månad. I dokumentationen av granskningen av intäkter har han svarat OK på två granskningsfrågor om obruten faktureringsföljd och om periodisering och har hänvisat till granskningen av kundfordringar. Vidare innehåller dokumentationen två fakturor men dessa saknar noteringar om eventuell granskning. A-sons dokumentation av granskningen av kundfordringar innehåller ett arbetsprogram där han har noterat OK, Ja respektive Nej på ett antal frågor och påståenden. I övrigt finns en kundreskontralista som visar saldot

per bokslutsdagen. Av anteckningarna går i övrigt inte att utläsa vilken inriktning och omfattning A-sons granskning av fullständigheten i intäktsredovisningen hade.

A-son har uppgett följande.

Han intervjuade transportbolagets ägare. Det var ägarens fru som skötte faktureringen. Det fanns inga andra inblandade i hanteringen och faktureringen stämdes av mot chaufförernas tidrapporter. Ägarens son ansvarade för driften och dottern hade huvudansvaret för lager- och kassasystem. Systemen var integrerade. Han gick igenom rutinerna på plats i butiken. Han granskade att det fanns en obruten fakturaserie och gjorde jämförelser mot föregående år. När det gäller fiskeutrustningen fanns det en kassaapparat som var integrerad med lagret. Kassaapparaten var godkänd av Skatteverket. Betalningar i internetförsäljningen sköttes via Klarna, vilket också var integrerat med lagret. Han anser att en samlad bedömning av hans granskningsinsats gör att han hade grund för att godta fullständigheten i intäktsredovisningen.

5.3 Båtbolaget

Bolaget redovisade i årsredovisningen en nettoomsättning om 10,8 mnkr. A-son har i sin granskningsplan antecknat att han skulle utföra djupare granskning av försäljning och kundfordringar, dels genom analyser i SieX, dels genom granskning av specifikationer, verifikat och intern kontroll. I dokumentationen finns ett kontoutdrag avseende konto 3051 för perioden 2017-12-19–29. Det finns också ett försättsblad med anteckningar om att omsättningen hade minskat med 6 procent och att 91 procent av omsättningen hade skett de första sju månaderna. Det finns vidare en hänvisning till granskningsdokumentationen för kundfordringar men inga noteringar om att några specifika granskningsåtgärder hade utförts. Granskningsdokumentation för kundfordringar innehåller en kundreskontralista per balansdagen och anteckningar om att det hade skett en periodiseringskontroll. Det kan inte av dokumentationen utläsas om A-son utförde någon granskning av fullständigheten i intäktsredovisningen.

A-son har uppgett följande.

Bolagets kontantförsäljning var försumbar. Han kontrollerade kassaregistret och intervjuade ägaren rörande risker för svinn och att försäljningar inte registrerades. Ägaren bedömde riskerna som små. Bolaget säljer större båtar och båtmotorer samt en del båtutrustning. Antalet artiklar som säljs är inte så många och de större affärerna sker oftast med faktura. Han tog stickprov på fakturanummerserie. Han anser att han, vid en samlad bedömning av hans granskningsinsats, hade grund för att godta fullständigheten i intäktsredovisningen.

5.4 Entreprenadbolaget

Entreprenadbolaget hade enligt årsredovisningen en nettoomsättning om 24,2 mnkr. A-son har i sin granskningsplan antecknat att de största riskerna låg i försäljning, kundfordringar och upplupna intäkter. Enligt granskningsplanen avsåg han att utföra djupare granskning av försäljning och kundfordringar, dels genom analyser i SieX, dels genom granskning av specifikationer, verifikat och intern kontroll. I dokumentationen finns ett försättsblad i vilket han har svarat OK på två granskningsfrågor rörande obruten faktureringsföljd och periodisering. Hans dokumentation av granskning av kundfordringar innehåller ett arbetsprogram där han har noterat OK, Ja respektive Nej på ett antal frågor och påståenden. I övrigt finns en kundreskontralista som visar saldot per bokslutsdagen. På listan finns endast en notering; att saldot på listan hade en differens mot redovisningen med 151 tkr. Av dokumentationen framgår inte om A-son utförde någon granskning av fullständigheten i intäktsredovisningen.

A-son har uppgett följande.

Han hade en ingående diskussion med bolaget om dess rutiner för att all nedlagd tid verkligen blev fakturerad. Han kontrollerade att faktureringen gjordes i rätt tid. Han gjorde också betalningskontroll och uppföljning av att alla fakturor fanns med samt en periodiseringskontroll. Han anser att han, vid en samlad bedömning av hans granskningsinsats, hade grund för att godta fullständigheten i intäktsredovisningen.

5.5 Revisorsinspektionen gör följande bedömning

Intäktsredovisningen är normalt ett väsentligt granskningsområde som revisorn har anledning att ägna särskild uppmärksamhet.

För samtliga fyra bolag innehåller dokumentationen uppgift om att djupare granskning skulle utföras av försäljning och kundfordringar, dels genom analyser i SieX, dels genom granskning av specifikationer, verifikat och intern kontroll.

Revisorsinspektionen konstaterar att dokumentationen av den sedermera utförda granskningen i denna del består huvudsakligen enbart av ett antal arbetsprogram i vilka A-son har antecknat OK, Ja respektive Nej på ett antal frågor eller påståenden. Anteckningar av detta slag styrker inte att den planerade granskningen kom till stånd. Granskningen av kundfordringar innehåller i huvudsak enbart kundreskontralistor med uppgift om att periodiseringskontroller har utförts. Inte heller detta styrker att den planerade granskningen genomfördes. Det går inte heller av dokumentationen att utläsa att A-son för något av bolagen utförde någon granskning av vare sig intern kontroll i försäljningsprocesserna eller fullständigheten i intäktsredovisningen.

Vad särskilt gäller städbolaget noterar Revisorsinspektionen att detta enligt dokumentationen hade många stora kunder, däribland hotellkedjor. Förekomsten av ett antal stora kunder gav A-son anledning att ta del av de avtal som bolaget hade med dessa. Det går dock inte av dokumentationen att utläsa att han gjorde det.

Inte heller den granskning som A-son har redogjort för i sina yttranden till Revisorsinspektionen hade sådan omfattning och inriktning att den kunde ge honom tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att bedöma riktigheten och fullständigheten i bolagens intäkter.

Revisorsinspektionen drar av detta slutsatsen att A-son inte för något av de här aktuella revisionsuppdragen utförde en tillräcklig granskning avseende intäktsredovisningen (se den i avsnitt 2 beskrivna bevisbörderegeln). Med beaktande av att intäkterna utgjorde en väsentlig post i samtliga bolag saknade han grund för att tillstyrka fastställandet av bolagens resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

6.1 Transportbolaget

Posten Varulager redovisades i transportbolagets årsredovisning med 2,4 mnkr (föregående år 1,9 mnkr). Av dokumentationen framgår inte att A-son närvarade vid bolagets inventering av varulagret.

I dokumentationen har antecknats bl.a. följande. A-son fick frågan om att åta sig uppdraget som revisor i oktober 2017. Han blev informerad om att bolaget bedrev åkeri-

verksamhet och att bolaget också, under bifirma, sålde fiskeutrustning. Han tog för givet att bifirman var av liten betydelse, men när han senare fick räkenskapsmaterialet insåg han att den verksamhet som skedde under bifirman omsatte lika mycket som den ordinarie verksamheten. Han besökte då bolaget för att informera sig och granska varulagret, så gott det gick fem månader efter bokslutsdatum.

A-son har i sin granskningsplan antecknat att han, eftersom han missat lagerinventeringen, skulle göra rimlighetskontroller med bruttovinst och priskontroller för att bilda sig en uppfattning om varulagrets värde.

Övrig dokumentation består av ett försättsblad där han antecknat att han stämt av mot årsredovisning och gjort priskontroll. Det finns också en bokslutsbilaga där han har antecknat att värdet enligt lagerlistan hade minskats med en rabatt om 20 procent och ett skattemässigt inkuransavdrag om 3 procent. Därutöver innehåller dokumentationen en faktura och en lagerrapport

A-son har uppgett följande.

Allt lager avsåg fiskeutrustning. Vid besök hos kunden gick han igenom rutinerna och kontrollerade att några produkter på hyllorna fanns registrerade i lagersystemet. Han kontrollerade även prissättningen mot leverantörsfaktura. Bolagets företrädare berättade hur inventeringen gick till och han bedömde att bolaget hade kontroll på att lagret var riktigt. Rabatten på 20 procent var en leverantörsbonus, som inte skulle beräknas på hela lagervärdet. Han bedömde dock att det var bättre att ta upp lagret för lågt istället för högt, i enlighet med försiktighetsprincipen. Han anser att han vid en samlad bedömning hade grund för att godta bolagets redovisade lagervärde.

6.2 Båtbolaget

I årsredovisningen för båtbolaget redovisades posten Varulager med 2,5 mnkr. Av dokumentationen framgår att varulagret bestod av lager av handelsvaror om 1,7 mnkr och förskott för kommande leveranser om 0,8 mnkr. I dokumentationen har A-son antecknat att han närvarade vid lagerinventering den 15 december. Han har vidare svarat Ja på två granskningsfrågor, dels att han hade utfört kontrollräkning, dels att han hade gjort priskontroll. Dokumentationen innehåller i övrigt en lagerlista där åtta artiklar är inringade och där det finns en bock vid respektive prisangivelse. Det finns inga anteckningar om vilka granskningsåtgärder och iakttagelser A-son gjorde eller vilka slutsatser han drog om

genomförande och kvaliteten på lagerinventeringen. I dokumentationen finns en specifikation på förskott till leverantörer gällande de depositioner som var utestående per bokslutsdagen samt fyra fakturor. Varken specifikationen eller fakturorna innehåller några anteckningar om vilken granskning A-son gjorde. Det går inte av dokumentationen att utläsa vilka kontroller som han gjorde av riktigheten i redovisningen av depositionerna.

A-son har uppgett följande.

Vid inventeringen gjordes främst en avstämning mellan befintligt lager och lagerlistor på dyrare varor. En vecka efter inventeringen kom ytterligare en varuleverans. Han kontrollerade att denna leverans hade tagits med korrekt i den slutliga lagerlistan. Han gjorde priskontroll mot fakturor, vilket markerades med bockar. Han anser att en samlad bedömning gav honom grund för att godta bolagets redovisade lagervärde.

6.3 Revisorsinspektionens bedömning

I ISA 501 Revisionsbevis – särskilda överväganden för vissa poster p. 4 anges att om varulagret är väsentligt för de finansiella rapporterna ska revisorn inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis om lagrets existens och skick.

I revisionsdokumentationen för båda bolagen har A-son antecknat att han hade kontrollerat varulagrets existens och värdering. Han har uppgett att de bockar han gjorde på lagerlistorna utgjorde en bekräftelse på att han hade granskat existensen och värdet på de markerade artiklarna. Hur stickproven valdes ut eller hur många stickprov som togs för att fastställa varulagrets existens kan dock inte utläsas av dokumentationen. Det finns inte heller någon dokumentation avseende pristest eller något underlag som visar att han förvissade sig om att den slutliga lagerlista som utgjorde underlag till bokföringen stämde överens med inventeringen. Han har inte heller för något av de båda bolagen utfört någon granskning av den interna kontrollen kring varulagrets hantering. Dokumentationen bestyrker alltså inte att det skedde en tillräcklig granskning.

A-son har inte heller genom sina yttranden till inspektionen gjort sannolikt att han utförde en tillräcklig granskning av lagrets existens, skick och värde.

Revisorsinspektionen drar av detta slutsatsen att A-sons granskning av bolagens varulager var bristfällig (se den i avsnitt 2 angivna bevisbörderegeln). Bristerna var sådana att han

saknade grund för att tillstyrka fastställande av bolagens resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.