Förordning (1981:1006) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Australien

1.De för närvarande utgående skatter, på vilka detta avtal tillämpas är:

1. i Australien: den australiska inkomstskatten, däri inbegripen tilläggsskatten på inte utdelat belopp, vilken utgår på ett enskilt bolags utdelningsbara inkomst;

2. i Sverige:

   1. den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna;

   2. ersättningsskatten och utskiftningsskatten;

   3. bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar; och

   4. den kommunala inkomstskatten.

2.Detta avtal tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av detta avtal påförs av endera avtalsslutande staten vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. Den behöriga myndigheten i vardera avtalsslutande staten skall meddela den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten de väsentliga ändringar som den förstnämnda staten vidtagit i sin skattelagstiftning rörande de skatter på vilka detta avtal tillämpas.

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

1. ”Australien” åsyftar australiska samväldet och innefattar, när uttrycket används i geografisk bemärkelse, följande områden:

   1. Territoriet Norfolkön;

   2. territoriet Julön:

   3. territoriet Cocos- (Keeling)öarna:

   4. territoriet Ashmore- och Cartieröarna;

   5. territoriet Korallhavsöarna: samt

   6. varje område som är beläget intill Australiens och ovannämnda områdens landgränser och beträffande vilka det finns – i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler – gällande lagstiftning i Australien, i en delstat, i en del av Australien eller i ett av ovannämnda områden, vilken behandlar utnyttjandet av kontinentalsockelns naturtillgångar på havsbottnen och i dennas underlag:

2. ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverige och inbegriper varje utanför Sveriges territorialvatten beläget område, inom vilket Sverige enligt svensk lag och i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler äger utöva sina rättigheter med avseende på utforskandet och utnyttjandet av naturtillgångarna på havsbottnen eller i dennas underlag:

3. ”avtalsslutande stat”, ”en av de avtalsslutande staterna” och ”den andra avtalsslutande staten” åsyftar Australien eller Sverige beroende på sammanhanget:

4. ”person” åsyftar fysisk person, bolag och annan sammanslutning:

5. ”bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattning likställs med juridisk person:

6. ”företag i en av de avtalsslutande staterna” och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyftar – beroende på sammanhanget – företag som bedrivs av person med hemvist i Australien eller företag som bedrivs av person med hemvist i Sverige;

7. ”skatt” åsyftar australisk skatt eller svensk skatt beroende på sammanhanget;

8. ”australisk skatt” åsyftar skatt som tas ut av Australien och som utgör skatt på vilken detta avtal tillämpas enligt artikel 2;

9. ”svensk skatt” åsyftar skatt som tas ut av Sverige och som utgör skatt på vilken detta avtal tillämpas enligt artikel 2;

10. ”behörig myndighet” åsyftar, beträffande Australien ”the Commissioner of Taxation” eller dennes befullmäktigade ombud och beträffande Sverige budgetministern eller dennes befullmäktigade ombud.

2.I detta avtal innefattar uttrycken ”australisk skatt” och ”svensk skatt” inte straffavgift eller ränta som påförs enligt lagstiftningen i endera avtalsslutande staten rörande sådana skatter på vilka detta avtal tillämpas enligt artikel 2.

3.Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

1.Vid tillämpningen av detta avtal har en person hemvist i en av de avtalsslutande staterna:

1. beträffande Australien, om personen i fråga har hemvist i Australien vid australisk beskattning och såvida inte punkt 2 föranleder annat: och

2. beträffande Sverige, om personen i fråga är oinskränkt skattskyldig i Sverige.

2.I fråga om inkomst från källa i Sverige, skall person, som är underkastad australisk skatt på inkomst från källa i Australien, inte behandlas som person med hemvist i Australien, såvida inte inkomsten från källa i Sverige är underkastad australisk skatt, eller, om inkomsten är undantagen från australisk skatt, enda anledningen till detta är att inkomsten är underkastad svensk beskattning.

3.Då på grund av föregående bestämmelser i denna artikel fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna bestäms hans hemvist enligt följande regler:

1. han anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat där han har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande:

2. om han har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande i båda avtalsslutande staterna, eller om han inte i någondera staten har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist endast i den avtalsslutande stal med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast.

4.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 person, som inte är fysisk person, har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist endast i den avtalsslutande stat där den har sin verkliga ledning.

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

1. plats för företagsledning:

2. filial:

3. kontor:

4. fabrik:

5. verkstad:

6. gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar:

7. egendom som används för jordbruk, kreatursskötsel eller skogsbruk: och

8. plats för byggnads-, anläggnings-, installations- eller sammansättningsarbete som pågår mer än tolv månader.

3.Företag anses inte ha ett fast driftställe endast på grund av

1. användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor:

2. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande:

3. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg;

4. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företaget;

5. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva verksamhet av förberedande eller biträdande art, såsom reklam eller vetenskaplig forskning.

4.Ett företag anses ha fast driftställe i en av de avtalsslutande staterna och bedriva affärsverksamhet genom detta fasta driftställe om

1. företaget bedriver övervakande verksamhet i denna stat i mer än tolv månader i samband med byggnads-, anläggnings-, installations- eller sammansättningsarbete som pågår i denna stat: eller

2. väsentlig utrustning används i denna stat i mer än tolv månader av företaget, för dess räkning eller enligt avtal med detta för att utforska eller utvinna naturtillgångar eller för verksamhet som har samband med sådan utforskning eller utvinning.

5.Person, som är verksam i en av de avtalsslutande staterna för företag i den andra avtalsslutande staten och som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 6 tillämpas, anses utgöra fast driftställe för detta företag i den förstnämnda staten om

1. han har och i denna stat regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal på företagets vägnar, såvida inte verksamheten begränsas till inköp av varor för företagets räkning: eller

2. han vid sådan verksamhet för företagets räkning i denna stat tillverkar eller bearbetar varor som tillhör företaget.

6.Företag i en av de avtalsslutande staterna anses inte ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna andra stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, om sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet såsom sådan mäklare eller representant.

7.Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en av de avtalsslutande staterna kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

8.De principer som framlagts i punkterna 1–7 tillämpas för att vid tillämpningen av artikel 11 punkt 6 och artikel 12 punkt 5 i detta avtal bestämma om fast driftställe finns utanför båda avtalsslutande staterna och om ett företag, som inte är ett företag med hemvist i en av de avtalsslutande staterna, har fast driftställe i en av de avtalsslutande staterna.

1.Inkomst av fast egendom, däri inbegripet royalty och andra ersättningar för bearbetande av gruva eller stenbrott eller för utvinning av naturtillgång, får beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen, gruvan, stenbrottet eller naturtillgången är belägen.

2.Inkomst genom utarrendering av mark och inkomst på grund av annan direkt andel i eller rätt till mark, oavsett om den är brukad eller ej, anses som inkomst av fast egendom belägen där den mark är belägen som arrendet, den direkta andelen eller rätten avser.

3.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid utövandet av fritt yrke.

1.Inkomst av rörelse, som förvärvas av företag i en av de avtalsslutande staterna, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället.

2.Om företag i en av de avtalsslutande staterna bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antagas att driftstället skulle ha förvärvat om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör eller med andra företag med vilka det upprätthåller affärsförbindelser.

3.Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för företagets utgifter som uppkommit för det fasta driftstället (härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning) och som skulle vara avdragsgilla, om det fasta driftstället vore en oberoende person som betalade dessa utgifter, oavsett om utgifterna uppkommit i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4.Inkomst anses inte hänförlig till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

5.Om de upplysningar som är tillgängliga för beskattningsmyndigheten i en avtalsslutande stat inte är tillräckliga för att avgöra vilken inkomst som skall hänföras till ett företags fasta driftställe, hindrar inte bestämmelserna i denna artikel tillämpningen av sådan lagstiftning i denna stat som avser bestämmandet av en persons skattskyldighet, under förutsättning att denna lagstiftning tillämpas – så långt för beskattningsmyndigheten tillgängliga upplysningar tillåter – i överensstämmelse med de principer som anges i denna artikel.

6.Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

7.Bestämmelserna i denna artikel påverkar inte tillämpningen av lagstiftningen i en avtalsslutande stat rörande beskattning av inkomst från försäkring i fråga om person som inte har hemvist där. Om emellertid den vid tiden för undertecknandet av detta avtal i endera staten gällande lagstiftningen ändras – annat än i mindre omfattning så att ändringen inte påverkar lagstiftningens allmänna karaktär – skall de avtalsslutande staterna överlägga med varandra för att komma överens om lämplig ändring av denna punkt.

1.Inkomst av sjöfart eller luftfart som uppbärs av person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna beskattas endast i denna stal.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 får sådan inkomst beskattas i den andra avtalsslutande staten, om inkomsten uppkommer på grund av sjöfart eller luftfart som är begränsad uteslutande till platser i denna andra stat.

3.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas även på andel i inkomst av sjöfart eller luftfart som person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna uppbär genom deltagande i en pool, ett gemensamt transportföretag eller en internationell driftsorganisation.

4.Vid tillämpningen av denna artikel behandlas inkomst, som uppbärs genom befordran med fartyg eller luftfartyg av passagerare, kreatur, post eller varor, vilka las ombord i en avtalsslutande stat för att lossas på annan plats i denna stat, som inkomst av sjöfart eller luftfart begränsad uteslutande till platser i denna stat.

1.I fall då

1. ett företag i en av de avtalsslutande staterna direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital; eller

2. samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en av de avtalsslutande staterna som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital,

iakttages följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser gäller villkor, som avviker från dem som kan antagas skola ha gällt mellan av varandra helt oberoende företag, vilka upprätthåller affärsförbindelser med varandra såsom sådana företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2.Om de upplysningar som är tillgängliga för beskattningsmyndigheten i en avtalsslutande stat inte är tillräckliga för att avgöra vilken inkomst som skall hänföras till ett företag, hindrar inte bestämmelserna i denna artikel tillämpningen av sådan lagstiftning i denna stat som avser bestämmandet av en persons skattskyldighet, under förutsättning att denna lagstiftning tillämpas – så långt för beskattningsmyndigheten tillgängliga upplysningar tillåter – i överensstämmelse med de principer som anges i denna artikel.

3.I fall då inkomst, för vilken ett företag i en av de avtalsslutande staterna beskattats i denna stat, även inräknas i inkomsten för ett företag i den andra avtalsslutande staten med stöd av punkt 1 eller 2 och beskattas i överensstämmelse därmed samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som kan antagas skola ha tillkommit företaget i denna andra stat, om de villkor som gäller mellan företagen hade varit sådana som kan antagas skola ha gällt mellan av varandra helt oberoende företag, vilka upprätthåller affärsförbindelser med varandra såsom sådana företag, skall den förstnämnda staten göra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten i denna förstnämnda stat. Vid bestämmandet av sådan justering iakttages övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid behov med varandra i sådant syfte.

1.Utdelning från bolag som har hemvist i en av de avtalsslutande staterna vid beskattning där får, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas i denna andra stat.

2.Sådan utdelning får beskattas i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist vid beskattning i denna stat och enligt lagstiftningen där, men skatten får inte överstiga 15 procent av utdelningens bruttobelopp.

3.Med uttrycket ”utdelning” förslås i denna artikel inkomst av aktier och andra inkomster som enligt skattelagstiftningen i den avtalsslutande stat i vilken bolaget som betalar utdelningen har hemvist jämställs med inkomst av aktier.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en av de avtalsslutande staterna och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

5.Utdelning från bolag med hemvist i en av de avtalsslutande staterna skall, om den som har rätt till utdelningen inte har hemvist i den andra avtalsslutande staten, undantagas från beskattning i denna andra stat utom i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat. Denna punkt tillämpas dock inte i fråga om utdelning, vilken betalas av ett bolag som vid beskattning i Australien har hemvist i Australien och som även vid beskattning i Sverige har hemvist i Sverige.

6.Om inte bestämmelserna i detta avtal föranleder annat, får en avtalsslutande stat – utöver den skatt som skulle ha utgått på den beskattningsbara inkomsten för bolag med hemvist i denna stat – påföra skatt på inkomst som bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten uppbär, under förutsättning att den ytterligare skatt som på detta sätt påförs av den förstnämnda staten inte överstiger 15 procent av det belopp med vilket den beskattningsbara inkomsten under inkomståret överstiger den skatt som skulle ha betalats på denna beskattningsbara inkomst, om bolaget hade haft hemvist i den förstnämnda staten.

7.Hänvisningar i denna artikel till bolag, som vid beskattning i en av de avtalsslutande staterna har hemvist där, avser för Sveriges del ett bolag som är oinskränkt skattskyldigt i Sverige.

1.Ränta, som härrör från en av de avtalsslutande staterna och som person med hemvist i den andra avtalsslutande staten har rätt till, får beskattas i denna andra stat.

2.Sådan ränta får beskattas i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men skatten får inte överstiga 10 procent av räntans bruttobelopp.

3.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 skall ränta, som uppbärs av en avtalsslutande stats regering eller annan sammanslutning som utövar regeringsfunktioner i en eller i del av en avtalsslutande stat eller av centralbanken i en avtalsslutande stat eller – beträffande Sverige – av riksgäldskontoret, undantagas från beskattning i den andra avtalsslutande staten.

4.Uttrycket ”ränta” i denna artikel inbegriper inkomst av värdepapper som utfärdats av staten och inkomst av obligationer eller debentures, antingen de utfärdats mot säkerhet i fastighet eller ej och antingen de medför rätt till andel i vinst eller ej. Uttrycket inbegriper även inkomst av varje annan slags fordran samt all annan inkomst som enligt skattelagstiftningen i den avtalsslutande stat från vilken inkomsten härrör jämställs med inkomst av försträckning.

5.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en av de avtalsslutande staterna och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den skuld på vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

6.Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv eller politisk underavdelning eller lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat eller utanför båda avtalsslutande staterna har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses dock räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns. Hänvisningar i denna punkt till person med hemvist i en avtalsslutande stat avser, i fråga om bolag, hänvisning till bolag som, beträffande Australien, har hemvist i Australien vid beskattning där och, beträffande Sverige, är oinskränkt skattskyldigt i Sverige.

7.Beträffande sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person föranleder att räntebeloppet, med hänsyn till den skuld på vilken räntan betalas, överstiger det belopp som kan antagas skola ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan, om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

1.Royalty, som härrör från en av de avtalsslutande staterna och som person med hemvist i den andra avtalsslutande staten har rätt till, får beskattas i denna andra stat.

2.Sådan royalty får beskattas i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men skattebeloppet får inte överstiga 10 procent av royaltyns bruttobelopp.

3.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel betalning eller gottskrivning, antingen den är periodisk eller ej, och oavsett hur den betecknas eller beräknas, i den mån den utgår som ersättning för

1. nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt, patent, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, varumärke eller annan liknande egendom eller rättighet;

2. nyttjandet av eller rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning;

3. tillhandahållandet av vetenskaplig, teknisk, industriell eller kommersiell kunskap eller upplysning;

4. tillhandahållandet av varje form av bistånd som är biträdande och underordnat i förhållande till, och som tillhandahålls för att möjliggöra användningen eller utnyttjandet av den egendom eller rättighet som anges i punkt a), den utrustning som nämns i punkt b) eller den kunskap eller upplysning som nämns i punkt c);

5. nyttjandet av eller rätten att nyttja

   1. biograffilm;

   2. film eller videoband för användning i samband med televisionssändningar; eller

   3. band för användning i samband med radiosändningar; eller

6. helt eller delvis avstående från användning av egendom eller rättighet som avses i denna punkt.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en av de avtalsslutande staterna och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom för vilken royaltyn betalas eller gottskrivs äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

5.Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv eller politisk underavdelning eller lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat eller utanför båda avtalsslutande staterna har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed den skyldighet uppkommit på grund av vilken royaltyn betalas, och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses dock royaltyn härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns. Hänvisningen i denna punkt till person med hemvist i en avtalsslutande stat avser, i fråga om bolag, hänvisning till bolag som, beträffande Australien, har hemvist i Australien vid beskattning där och, beträffande Sverige, är oinskränkt skattskyldigt i Sverige.

6.Beträffande sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rått till royaltyn eller mellan dem båda och annan person föranleder att det royaltybelopp som betalats eller gottskrivits med hänsyn till den rättighet för vilken royaltyn betalas eller gottskrivs, överstiger det belopp som kan antagas skola ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande del av det royaltybelopp som betalats eller gottskrivits enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmeler i detta avtal.

1.Inkomst genom överlåtelse av fast egendom får beskattas i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

2.Vid tillämpningen av denna artikel

1. inbegriper uttrycket ”fast egendom”

   1. arrenderad mark eller annan direkt andel i eller rätt till mark;

   2. rättighet att utvinna eller utforska naturtillgångar; och

   3. aktier och jämförbara andelar i bolag, vars tillgångar helt eller huvudsakligen består av direkt andel i eller rätt till mark i en av de avtalsslutande staterna eller av rättighet att utvinna eller utforska naturtillgångar i en av de avtalsslutande staterna;

2. anses fast egendom belägen

   1. i de fall den består av direkt andel i eller rätt till mark, i den avtalsslutande stat där marken år belägen;

   2. i de fall den består av rätt att utvinna eller utforska naturtillgångar, i den avtalsslutande stat där tillgången är belägen eller där utforskningen äger rum; och

   3. i de fall den består av aktier eller jämförbara andelar i bolag, vars tillgångar helt eller huvudsakligen består av direkt andel i eller rätt till mark i en av de avtalsslutande staterna eller av rätt att utvinna eller utforska naturtillgångar i en av de avtalsslutande staterna, i den avtalsslutande stat där bolagets tillgångar eller dess huvudsakliga tillgångar är belägna.

3.Om inte bestämmelserna i punkt 1 föranleder annat, skall inkomst genom överlåtelse av förmögenhetstillgångar som tillhör ett företag i en av de avtalsslutande staterna eller förmögenhetstillgångar som person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna innehar för att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet beskattas endast i denna stat. I de fall då sådana tillgångar ingår i fast driftställe eller i stadigvarande anordning belägna i den andra avtalsslutande staten, får dock sådan inkomst beskattas i denna andra stat.

1.Inkomst, som fysisk person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan liknande självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat, om han inte i den andra avtalsslutande staten har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas i denna andra stat men endast så stor del därav som år hänförlig till den verksamhet som utövas vid denna stadigvarande anordning.

2.Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper verksamhet genom utövandet av självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokater, ingenjörer, arkitekter, tandläkare och revisorer utövar.

1.Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18, 19 och 20 föranleder annat, beskattas löner och andra liknande ersättningar, som fysisk person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning som fysisk person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna uppbar för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om

1. mottagaren vistas i denna andra stat under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under inkomståret i denna andra stat;

2. ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat;

3. ersättningen inte är avdragsgill vid bestämmandet av beskattningsbar inkomst för fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i denna andra stat: och

4. ersättningen är, eller vid tillämpningen av denna artikel kommer att bli, underkastad beskattning i den förstnämnda staten.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på fartyg eller luftfartyg i internationell trafik, beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på luftfartyg som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas inkomsten endast i Sverige.

1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som artist (såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist, musiker eller idrottsman) förvärvar genom den verksamhet denne personligen utövar i denna egenskap, beskattas i den avtalsslutande stat där verksamheten utövas.

2.I fall då inkomst genom verksamhet, som artist personligen utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten utövar verksamheten.

3.I fall då sådan artistverksamhet som avses i punkt 1 tillhandahålls i en avtalsslutande stat av företag i den andra avtalsslutande staten, får inkomst som detta företag uppbär för att tillhandahålla denna verksamhet, utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal, beskattas i den förstnämnda staten.

1.Om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat beskattas pension och livränta som betalas till person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna endast i denna stat.

2.Med uttrycket ”livränta” förstås ett fastställt belopp, som utbetalas periodiskt på fastställda tider under vederbörandes livstid eller under annan angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde.

3.Pension, som betalas av en av de avtalsslutande staterna eller denna stats politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess politiska underavdelningars respektive lokala myndigheters tjänst och pension som betalas enligt socialförsäkringssystemet i en av de avtalsslutande staterna, får beskattas i denna stat. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas endast beträffande fysiska personer som är medborgare i den avtalsslutande stat från vilken utbetalningen sker.

4.Underhållsbidrag eller annat understöd, som härrör från en av de avlalsslutande staterna och betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i den förstnämnda staten.

1.Ersättning (med undantag för pension och livränta), som betalas av en av de avtalsslutande staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i offentlig tjänst, beskattas endast i denna stat. Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna andra stat och mottagaren har hemvist i denna andra stat samt

1. är medborgare i denna stat: eller

2. inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på ersättning som betalas på grund av arbete som utförts i samband med handel eller affärsverksamhet som bedrivs av en av de avtalsslutande staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 15 respektive artikel 16.

1.Professor eller lärare, som besöker en avtalsslutande stat under en tidrymd som inte överstiger två år i syfte att undervisa eller bedriva avancerade studier eller forskning vid universitet, högskola, skola eller annan undervisningsanstalt i denna stat och som omedelbart före denna vistelse hade hemvist i den andra avtalsslutande staten, befrias från skatt i den förstnämnda staten för ersättning för sådan undervisning, sådana avancerade studier eller sådan forskning för vilka han är, eller vid tillämpningen av denna artikel kommer att bli, skattskyldig i den andra staten.

2.Denna artikel tillämpas inte på ersättning som professor eller lärare mottager för att utföra forskning, om forskningen utförs i första hand för att gagna viss persons eller vissa personers privata intresse.

1.Inkomst, som inte uttryckligen nämnts i föregående artiklar och som uppbärs från källa i en av de avtalsslutande staterna av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i den förstnämnda staten.

2.Om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, beskattas inkomst som uppbärs av person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna från källa i denna avtalsslutande stat eller från källa utanför båda avtalsslutande staterna endast i den avtalsslutande stat i vilken personen i fråga har hemvist.

3.Bestämmelserna i punkt 2 tillämpas inte på inkomst som uppbärs av person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna, om denna inkomst äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning belägen i den andra avtalsslutande staten, I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

1.Inkomst, som uppbärs av person med hemvist i Sverige, vilken enligt en eller flera av artiklarna 6–8, artiklarna 10–18 och artikel 22 får beskattas i Australien, anses vid tillämpningen av australisk inkomstskattelagstiftning som inkomst från källa i Australien.

2.Inkomst, som uppbärs av person med hemvist i Australien, vilken enligt en eller flera av artiklarna 6–8, artiklarna 10–18 och artikel 22 får beskattas i Sverige, anses vid tillämpningen av artikel 24 punkt 1 och av australisk inkomstskattelagstiftning som inkomst från källa i Sverige.

1.I enlighet med vid varje tidpunkt gällande lagstiftning i Australien som medger avräkning mot australisk skatt av skatt, som betalats i annat land än Australien (vilken lagstiftning inte skall påverka den allmänna princip som anges här), skall svensk skatt som betalats enligt svensk lag och i enlighet med detta avtal, antingen direkt eller genom skatteavdrag, och som beräknats på inkomst som person med hemvist i Australien uppburit från inkomstkälla i Sverige, avräknas från australisk skatt som betalas på samma inkomst. I fråga om utdelning medges dock inte sådan avräkning beträffande skatt som utgår på vinst av vilken utdelningen betalas.

2.Ett bolag som har hemvist i Australien är – enligt de bestämmelser i australisk skattelagstiftning som gäller vid tiden för undertecknandet av detta avtal – berättigat till skattenedsättning efter den genomsnittliga skattesats som bolaget betalar på utdelning, som ingår i den beskattningsbara inkomsten och som mottages från ett bolag som har hemvist i Sverige. Om emellertid den vid denna tidpunkt gällande lagstiftningen skulle ändras så att skattenedsättningen vid utdelning upphör att gälla enligt denna lagstiftning, medges det förstnämnda bolaget avräkning enligt punkt 1 för svensk skatt som utgår på den vinst av vilken utdelningen betalas samt för svensk skatt som betalas på utdelning som enligt punkt 1 berättigar till avräkning, men endast om detta bolag är den verklige ägaren till minst 10 procent av det inbetalade aktiekapitalet i bolaget med hemvist i Sverige.

3.Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst, som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Australien, skall Sverige, såvida inte bestämmelserna i punkterna 4 och 5 föranleder annat, från skatten på denna persons inkomst avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som erlagts i Australien. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av inkomstskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i Australien.

4.Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst, som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Australien, får Sverige inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget men skall från skatten på inkomsten avräkna den del av inkomstskatten som belöper på den inkomst som uppburits från Australien.

5.Utan hinder av bestämmelserna i artikel 10 punkt 1 är utdelning från bolag med hemvist i Australien till bolag med hemvist i Sverige som har rätt till utdelningen undantagen från beskattning i Sverige i den mån utdelningen enligt svensk lag skulle ha varit undantagen från beskattning, om båda bolagen hade varit svenska bolag. Sådan skattebefrielse inträder dock inte med mindre huvuddelen av det utdelande bolagets vinst, direkt eller indirekt, härrör från affärsverksamhet av annat slag än förvaltning av värdepapper och annan liknande lös egendom samt verksamheten bedrivs i Australien av det utdelande bolaget eller av bolag, i vilket del äger minst 25 procent av det inbetalade aktiekapitalet.

1.Om person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna gör gällande att skattemyndigheterna i en av de avtalsslutande staterna eller i båda staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra en mot bestämmelserna i detta avtal stridande beskattning, kan han – utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning – framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om åtgärden.

2.Om denna behöriga myndighet finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot detta avtal. Överenskommelse som sålunda träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall gemensamt söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tillämpningen av detta avtal.

4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att genomföra bestämmelserna i detta avtal.

1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa detta avtal eller de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om skatter på vilka detta avtal tillämpas, i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som behörig myndighet i en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar, som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripna domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbar eller indriver de skatter på vilka detta avtal tillämpas eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Upplysningarna får användas endast för sådana ändamål.

2.Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att

1. vidtaga förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning eller administrativ praxis i denna stat eller i den andra avtalsslutande staten;

2. lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftningen eller sedvanlig administrativ praxis i denna stat eller i den andra avtalsslutande staten;

3. lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

till art. 1 och 4

Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Australien.

Huruvida fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i denna stat. I art. 4 punkterna 3 och 4 regleras fall av s.k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt australiska beskattningsregler anses bosatt i Australien. Vid tillämpning av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser.

Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) och 17 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Sverige, såvitt fråga är om svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Australien.

Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen och 18 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Australien, såvitt fråga är om australisk beskickning eller lönat australiskt konsulat i Sverige.

till art. 2

Avtalet gäller de skatter som anges i art. 2.

till art. 6

Enligt svensk lagstiftning beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse [jfr bl.a. 27 § kommunalskattelagen (1928:370)]. Inkomst som omfattas av art. 6 beskattas emellertid alltid i den stat där den fasta egendomen är belägen. Denna regel gäller även beträffande royalty från fastighet eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja gruva, stenbrott eller annan naturtillgång.

Annan royalty beskattas enligt art. 12.

till art. 7

Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. 7. Vad som förstås med uttrycket ”fast driftställe” anges i art. 5.

Om fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Australien, får den till driftstället hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men australisk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 24 punkt 3. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 24.

Inkomst av rörelse, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Australien bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 7 punkterna 2–5. Till grund för inkomstbeskattningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i punkterna 2 och 3 angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan anses belöpa på det fasta driftstället.

Om inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik finns särskilda bestämmelser i art. 8.

till art. 8

Inkomst av sjöfart eller luftfart i internationell trafik beskattas endast i den stat där företaget har hemvist.

till art. 9

Art. 9 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan koncernföretag. För Sveriges del kan omräkning vid taxering ske enligt 43 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).

Om sådan omräkning sker mellan företag i Sverige och Australien, skall länsstyrelsen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för vad som förekommit.

till art. 10

till art. 11

till art. 12

till art. 14

till art. 15

Inkomst av enskild tjänst för enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs i art. 15 punkterna 2 och 3, art. 16 och art. 20.

Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. 17.

till art. 16

När svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till person med hemvist i Australien, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Australien, får inkomsten beskattas i Sverige men australisk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 24 punkt 3. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 24.

till art. 17

Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt idrottsmän förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i regel i den stat där verksamheten utövas (art. 17 punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på grund av anställning. Enligt art. 17 punkt 2 får inkomsten i regel beskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till annan person (t.ex. arbetsgivare hos vilken artisten är anställd) än artisten eller idrottsmannen själv. I art. 17 punkt 3 har tagits in regler om beskattning av den vinst som företag förvärvar genom att tillhandahålla tjänster av sådana yrkesutövare och idrottsmän. För Sveriges vidkommande iakttas vid tillämpningen av art. 17 punkterna 1–3 bestämmelserna i 54 § första stycket c kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § första stycket b lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

till art. 18

Pension och livränta beskattas i regel endast i inkomsttagarens hemviststat (art. 18 punkt 1). Vad som förstås med uttrycket ”livränta” anges i art. 18 punkt 2.

Pension, som utbetalas av svenska staten till fysisk person med hemvist i Australien på grund av arbete som utförts i svenska statens tjänst och pension som utbetalas till sådan person enligt svensk socialförsäkringslagstiftning får enligt art. 18 punkt 3 beskattas i Sverige, om pensionstagaren är svensk medborgare.

Pension, som utbetalas av australiska staten till fysisk person med hemvist i Sverige på grund av arbete som utförts i australiska statens tjänst och pension som utbetalas till sådan person enligt socialförsäkringssystemet i Australien får beskattas i Sverige men australisk skatt på inkomsten, som tagits ut med stöd av art. 18 punkt 3, avräknas från den svenska skatten enligt art. 24 punkt 3. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 24.

Underhållsbidrag eller annat understöd beskattas enligt art. 18 punkt 4 endast i den avtalsslutande stat från vilken underhållsbidraget eller understödet härrör.

till art. 19

Ersättning, med undantag för pension och livränta, som utbetalas av någon av staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter för arbete utfört i allmän tjänst beskattas enligt huvudregeln i art. 19 punkt 1 endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Har arbetet utförts i den andra staten av person med hemvist i denna stat, beskattas emellertid ersättningen enligt art. 19 punkterna 1 a) och b) endast i den staten, om mottagaren är medborgare i den staten eller inte fick hemvist där endast för att utföra ifrågavarande arbete.

Ersättning, som utbetalas för tjänst utförd i samband med rörelse, som den utbetalande staten, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter bedrivit, beskattas som inkomst på grund av enskild tjänst enligt art. 15 och 16.

till art. 24