Tjänstledighetsförordning (1984:111)

(senast ändrad genom SFS 2019:1006)

Tillämpningsområde m.m.

1 §I denna förordning finns föreskrifter om prövningen av vissa frågor om tjänstledighet från anställningar vid myndigheterna under regeringen, dock inte affärsverken.

Föreskrifterna tillämpas bara, om något annat inte följer av lag, av föreskrifter som har meddelats av regeringen eller av kollektivavtal.

Förordning (1991:1747)

2 §En arbetstagares rätt till tjänstledighet regleras i bland annat följande föreskrifter.

Författning

Föreskrift om tjänstledighet

Regeringsformen

4 kap. 10 §
för att fullgöra uppdrag som ledamot av riksdagen

Anställningsförordningen (1994:373)

19 §
i vissa fall får en anställd med fullmakt ha flera anställningar

Lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

6 §

Lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning

1 §

Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

17 §
för att delta i förhandling

Arbetsmiljölagen (1977:1160)

6 kap. 5 och 15 §§
för att fullgöra uppgifter som skydds­ombud eller ledamot av skyddskommitté

Lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m.

3 §

Denna förordning (1984:111)

5 §

Lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare

3 §

Lagen (1988:1465) om ledighet för ­närståendevård

20 §

Kommunallagen (2017:725)

4 kap. 11 §
för att fullgöra kommunala förtroende­uppdrag
4 kap. 34 §
för att tjänstgöra som politisk sekreterare

Föräldraledighetslagen (1995:584)

3–9 §§

Lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet

1 §

Lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl

1 §

Förordning (2018:1615)

3–4 §§har upphävts genom förordning (1991:369).

Ledighet för utlandstjänstgöring m.m.

5 §En arbetstagare hos en statlig myndighet skall beviljas tjänstledighet för en anställning under högst åtta år i Nordiska ministerrådets sekretariat, i Nordiska rådets presidiesekretariat eller i en samnordisk institution.

Vid tillämpningen av första stycket beaktas

  • avtalet (SÖ 1989:60) mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige den 13 maj 1987 om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat jämte tilläggsprotokoll,

  • avtalet (SÖ 1989:67) mellan samma länder den 9 december 1988 om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda.

Förordning (1991:369)

5 a §En arbetstagare bör beviljas tjänstledighet för en tidsbegränsad anställning i Europeiska unionens institutioner eller organ.

En arbetstagare, vars make är tjänstledig enligt första stycket, bör medges tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten.

Medgivande till ledighet bör lämnas, om det inte finns synnerliga skäl för något annat.

Förordning (1996:41)

6 §En arbetstagare, vars make är anställd hos en statlig myndighet och i denna anställning stationerad utomlands, bör beviljas tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten, om det inte finns synnerliga skäl för något annat.

Tjänstledighet enligt första stycket får omfatta sammanlagt högst fyra år eller, om maken är anställd inom utrikesförvaltningen, sammanlagt högst 12 år.

Förordning (1991:369)

7 §En arbetstagare bör beviljas tjänstledighet för anställning utomlands inom offentlig eller privat biståndsverksamhet, om det inte finns synnerliga skäl för något annat.

En arbetstagare, vars make är tjänstledig enligt första stycket, bör beviljas tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten utomlands, om det inte finns synnerliga skäl för något annat.

Tjänstledighet enligt andra stycket bör omfatta sammanlagt högst fyra år.

Förordning (1991:369)

7 a §En arbetstagare bör beviljas tjänstledighet för en verksamhet som i huvudsak bedrivs utomlands i direkt syfte att främja svensk export.

En arbetstagare, vars make är tjänstledig enligt första stycket, bör beviljas tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten utomlands.

Tjänstledighet enligt andra stycket får omfatta sammanlagt högst fyra år.

Förordning (1991:369)

7 b §Vid tillämpningen av 5 a, 6, 7 och 7 a §§ likställs med make den som arbetstagaren varaktigt sammanbor med under äktenskapsliknande förhållanden.

Förordning (1996:41)

Föräldraledighet

8 §En arbetstagare bör, utöver vad som sägs i föräldraledighetslagen (1995:584), i regel beviljas förkortning av arbetstiden (partiell ledighet) för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller 12 år. Med skolår avses här tiden från en hösttermins början till nästa hösttermins början.

Förordning (1999:863)

9 §Vid tillämpningen av 8 § likställs med förälder både fosterförälder och den som stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.

Förordning (1991:369)

Ledighet för vissa kommunala uppdrag

10 §En arbetstagare som av en beslutande församling eller nämnd i en kommun eller en region har fått ett uppdrag som grundar sig på en författningsbestämmelse, bör beviljas tjänstledighet för att fullgöra uppdraget, om det inte finns synnerliga skäl för något annat.

Förordning (2019:1006)

Ledighet för facklig anställning

10 a §Tjänstledighet bör i regel beviljas för en anställning som facklig funktionär hos en arbetstagarorganisation som har till uppgift att ta till vara arbetstagarnas intressen på en myndighet.

Förordning (1991:369)

Annan ledighet

10 b §Även i andra fall än som avses i 5–10 a §§ eller i någon annan författning får en arbetstagare beviljas tjänstledighet, om det finns särskilda skäl för det och det kan ske utan olägenheter för myndighetens verksamhet.

Vid prövningen av frågor om partiell tjänstledighet skall myndigheten särskilt ta hänsyn till arbetstagarens familjesociala förhållanden.

Förordning (1991:1747)

Avslutande bestämmelser

11 §Tjänstledighet bör tidsbegränsas.

Förordning (1991:369)

12 §Tjänstledighet för längre tider bör i regel inte beviljas en arbetstagare som har varit anställd bara en kortare tid hos myndigheten.

Förordning (1991:369)

13 §har upphävts genom förordning (1991:369).

14 §har upphävts genom förordning (1988:1023).

15 §Om tjänstledigheter som grundas på samma omständighet är åtskilda bara av tjänstgöringsfria dagar, skall den senaste tjänstledigheten anses omfatta också dessa mellanliggande dagar, även när detta inte framgår av tjänstledighetsbesluten.

Som tjänstgöringsfrihet enligt första stycket räknas inte ferier för personal vid statliga skolor.

Förordning (1991:369)

16 §En myndighets beslut i ärenden om tjänstledighet enligt denna förordning får inte överklagas.

Förordning (1999:863)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2019:1006

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2020.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...