1 §Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst som Sverige och Irland undertecknade den 8 oktober 1986, i den lydelse detta erhållit genom det protokoll om ändring i avtalet som undertecknades den 1 juli 1993, skall gälla som lag här i landet. Avtalet i dess genom protokollet ändrade lydelse är intaget som bilaga till denna lag. Lag 25 november 1993 (nr 1275)1, som trätt i kraft den 1 februari 1994. Ang. tillämpningen, se förordningen (1994:2) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland.

Prop. 1993/94:12, bet.1993/94:SkU5, rskr.1993/94:19. Genom lagen upphävdes 4 § i lagen (1987:103) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland samt förordningen (1988:988) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland.

2 §Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 §har upphävts genom lag (2011:1325).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1987:103

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2011:1325

Denna lag träder i kraft vid utgången av 2011.

Bilaga Avtal mellan Irland och Sverige för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst

Irlands regering och Sveriges regering, som önskar ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst, har kommit överens om följande bestämmelser2:

Avtalet i dess ursprungliga lydelse finns i SFS 1987:103. I den nu återgivna avtalstexten har iakttagits de ändringar som skett genom protokollet den 1 juli 1993.

Artikel 1 Personer på vilka avtalet tillämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet

1.De skatter på vilka detta avtal tillämpas är:

  1. i Irland:

    1. inkomstskatten;

    2. bolagsskatten; och

    3. realisationsvinstskatten

    (i det följande benämnda ”irländsk skatt”);

  2. 3i Sverige:

    1. den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna;

    2. särskild inkomstskatt för utomlands bosatta;

    3. särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl; och

    4. den kommunala inkomstskatten

    (i det följande benämnda ”svensk skatt”).

Artikel 2 punkt 1 b) har erhållit denna lydelse genom protokollet den 1 juli 1993.

2.Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet införs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna[4]. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra väsentliga ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning.

Artikel 3 Allmänna definitioner

Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

  1. ”Irland” inbegriper varje utanför Irlands territorialvatten beläget område vilket, i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler, i Irlands lagstiftning om kontinentalsockeln betecknas eller senare kommer att betecknas som ett område inom vilket Irland äger utöva sina rättigheter med avseende på havsbottnen, dennas underlag och där befintliga naturtillgångar;

  2. ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverige och innefattar, när uttrycket används i geografisk bemärkelse, Sveriges territorium, territorialvatten och andra havsområden över vilka Sverige – i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler – äger utöva suveräna rättigheter eller jurisdiktion.

  3. ”Medborgare” åsyftar:

    1. beträffande Irland, alla irländska medborgare och juridiska personer eller andra sammanslutningar, som bildats enligt gällande irländsk lag;

    2. beträffande Sverige, alla svenska medborgare och juridiska personer eller andra sammanslutningar, som bildats enligt gällande svensk lag.

  4. ”Skatt” åsyftar irländsk skatt eller svensk skatt, beroende på sammanhanget.

  5. ”En avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” åsyftar Irland eller Sverige beroende på sammanhanget.

  6. ”Person” inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning.

  7. ”Bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person.

  8. ”Företag i en avtalsslutande stat”4 och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyftar ett företag som bedrivs av en person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive ett företag som bedrivs av en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten.

  9. ”Internationell trafik” åsyftar, när det används i fråga om en person med hemvist i en avtalsslutande stat, transport med skepp eller luftfartyg för befordran av passagerare eller egendom (oavsett om det drivs eller används av denna person), utom då det huvudsakliga ändamålet med transporten är att befordra passagerare eller egendom mellan platser i den andra avtalsslutande staten.

  10. ”Behörig myndighet” åsyftar:

    1. i Irland: ”the Revenue Commissioners” eller deras befullmäktigade ombud;

    2. i Sverige: Chefen för finansdepartementet, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdragits att vara behörig myndighet enligt detta avtal.

Se RÅ 1986 ref. 74 och prop. 1990/91:54 s. 288; RSV:s anm.

2.Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4 Hemvist

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat”, om inte bestämmelserna i punkterna 2 och 3 i denna artikel föranleder annat, person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper dock inte person som är skattskyldig i denna avtalsslutande stat endast för inkomst från källa i denna stat. Uttrycken ”person med hemvist i Irland” och ”person med hemvist i Sverige” har motsvarande innebörd.

2.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel en fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna5 bestäms hans hemvist på följande sätt:

  1. Han anses ha hemvist i den stat, där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat, med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena).

  2. Om det inte kan avgöras, i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen, eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat, där han stadigvarande vistas.

  3. Om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare.

  4. Om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

Se RÅ 1987 not 309; RSV:s anm.

3.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel person som inte är fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna anses personen i fråga ha hemvist i den avtalsslutande stat där den har sin verkliga ledning.

Artikel 5 Fast driftställe

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

  1. plats för företagsledning;

  2. filial;

  3. kontor;

  4. fabrik;

  5. verkstad;

  6. gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar;

  7. anordning eller byggnad, som används för att utforska eller utvinna naturtillgångar.

3.Plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbete utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår mer än tolv månader.

4.Ett företag anses ha fast driftställe i en avtalsslutande stat och bedriva rörelse från detta fasta driftställe om det bedriver övervakande verksamhet i denna stat i mer än tolv månader i samband med byggnads-, anläggnings-, installations- eller sammansättningsarbete som utförs i denna stat.

5.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta:

  1. användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor;

  2. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande;

  3. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg;

  4. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget;

  5. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art;

  6. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)–e) under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

6.Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 7 i denna artikel tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel – ha fast driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 5 i denna artikel och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt.

7.Företag i en avtalsslutande stat anses inte ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna andra stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid utövar sin sedvanliga affärsverksamhet.

8.Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6 Begränsning av skattelindring

I fall då beskattningen av inkomst enligt bestämmelse i detta avtal lindras i en avtalsslutande stat och fysisk person enligt lagstiftningen i den andra avtalsslutande staten är skattskyldig för ifrågavarande inkomst till den del den överförs till eller mottages i denna andra stat och inte för hela inkomsten, skall den enligt detta avtal medgivna skattelindringen i den förstnämnda staten avse endast den del av inkomsten som överförs till eller mottages i denna andra stat.

Artikel 7 Inkomst av fast egendom

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3.Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4.Rätt till markarrende, annan andel i eller rätt till mark och varje rättighet, som avses i punkt 2 i denna artikel, anses belägen där ifrågavarande mark, mineraltillgång, olje- eller gaskälla, stenbrott respektive naturtillgång är belägen.

5.Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 i denna artikel tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

Artikel 8 Rörelse

1.Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället.

2.Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 i denna artikel föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst, som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3.Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripet utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4.I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel inte att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.

5.Inkomst anses inte hänförlig till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

6.Vid tillämpningen av föregående punkter i denna artikel bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

7.Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 9 Sjö- och luftfart

1.vInkomst, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik, beskattas endast i denna stat.

2.Vid tillämpningen av denna artikel innefattas i inkomst, som förvärvas genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik, inkomst som förvärvas genom uthyrning av skepp eller luftfartyg på s.k. bare boat basis, om sådan uthyrningsinkomst i jämförelse med annan inkomst som avses i punkt 1 i denna artikel framstår som tillfällig.

3.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av inkomsten som tillkommer AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel tillämpas även beträffande inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 10 Företag med intressegemenskap

1.I fall då

  1. ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

  2. samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande. Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2.I fall då inkomst, för vilken ett företag i en avtalsslutande stat beskattas i denna stat, även inräknas i inkomsten för ett företag i den andra avtalsslutande staten och beskattas i överensstämmelse därmed i denna andra stat samt den inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den andra staten om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall den förstnämnda staten genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten i denna stat. Vid sådan justering iakttages övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägga vid behov med varandra.

Artikel 11 Utdelning

1.a) Utdelning från bolag med hemvist i Irland till person med hemvist i Sverige får beskattas i Sverige.

  b) I fall då person med hemvist i Sverige är berättigad till skattetillgodohavande i fråga om utdelning enligt punkt 2 i denna artikel, får beskattning ske även i Irland enligt irländsk lagstiftning på summan av beloppet eller värdet av utdelningen och skattetillgodohavandet efter en skattesats som inte överstiger 15 procent.

  c) I andra fall än som angivits i punkt b) ovan är utdelning, som person med hemvist i Sverige har rätt till och uppbär från bolag med hemvist i Irland, undantagen från all skatt som tas ut i Irland på utdelning.

2.Om inte bestämmelserna i punkt 3 i denna artikel föranleder annat, är person med hemvist i Sverige, som erhåller utdelning från bolag med hemvist i Irland och som har rätt till utdelningen, berättigad till sådant skattetillgodohavande på grund av utdelningen som fysisk person med hemvist i Irland skulle ha varit berättigad till om han erhållit utdelningen samt till utbetalning av varje belopp varmed skattetillgodohavandet överstiger den skatt som påförs utdelningen i Irland enligt punkt 1 b).

3.Punkt 2 i denna artikel tillämpas inte om den som har rätt till utdelningen är, eller har intressegemenskap med, bolag som självt eller tillsammans med ett eller flera andra bolag med intressegemenskap direkt eller indirekt behärskar minst 10 procent av röstetalet för aktierna i det utdelande bolaget. Vid tillämpningen av denna punkt anses två bolag ha intressegemenskap, om ett av dem kontrolleras direkt eller indirekt av det andra eller båda kontrolleras direkt eller indirekt av ett tredje bolag.

4.Utdelning från bolag med hemvist i Sverige till person med hemvist i Irland får beskattas i Irland. Utdelningen får också beskattas i Sverige enligt svensk lagstiftning, men om den person som har hemvist i Irland har rätt till utdelningen, får skatten inte överstiga:

  1. 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett bolag som direkt behärskar minst 10 procent av röstetalet för aktierna i det utdelande bolaget;

  2. 15 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra dessa begränsningar.

5.Föregående punkter i denna artikel berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

6.Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier, gruvaktier, stiftarandelar eller andra rättigheter som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar som enligt skattelagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist jämställs med inkomst av aktier.

7.Om det bolag som utbetalar utdelningen har hemvist i Irland och om den som har rätt till utdelningen är person med hemvist i Sverige, vilken äger 10 procent eller mer av det slag av aktier för vilka utdelningen betalas, tillämpas inte punkterna 1 och 2 i denna artikel på utdelningen i den mån denna kan ha utbetalats endast av vinst, som det utdelande bolaget har förvärvat, eller annan inkomst som bolaget uppburit, under en tidrymd som slutar minst tolv månader före den relevanta tidpunkten. Med uttrycket ”den relevanta tidpunkten” avses vid tillämpningen av denna punkt den tidpunkt då den som har rätt till utdelningen blev ägare till 10 procent eller mer av ifrågavarande slag av aktier. Denna punkt tillämpas inte om aktierna förvärvades av bona fide affärsmässiga skäl och inte främst i syfte att erhålla förmån enligt denna artikel.

8.Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 4 i denna artikel tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 8 respektive artikel 15.

9.I fall då bolag med hemvist i en av staterna förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

Artikel 12 Ränta

1.Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat, om personen i fråga har rätt till räntan.

2.Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den utfärdats mot säkerhet i fastighet eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper som utfärdats av staten och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures, men inbegriper inte inkomst som avses i artikel 11. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

3.Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas inte om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe, eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 8 respektive artikel 15.

4.Ränta anses härrör från en avtalsslutande stat, om utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses dock räntan härröra från den stat, där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

5.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet med hänsyn till den skuld för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

6.Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas inte, om den skuld för vilken räntan betalas tillkommit eller överlåtits huvudsakligen för att erhålla förmån enligt denna artikel och inte av bona fide affärsmässiga skäl.

Artikel 13 Royalty

1.Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat, om personen i fråga har rätt till royaltyn.

2.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slag av betalning som mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm, bandupptagning, annat medium som används för video- eller televisionssändning eller annat medel för återgivning eller överföring, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod samt för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

3.Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe, eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom för vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 8 respektive artikel 15.

4.Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

5.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp, som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

6.Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas inte, om den rättighet eller egendom som ger upphov till royaltyn tillkommit eller överlåtits huvudsakligen för att erhålla förmån enligt denna artikel och inte av bona fide affärsmässiga skäl.

Artikel 14 Realisationsvinst

1.Realisationsvinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av fast egendom belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Realisationsvinst på grund av överlåtelse av

  1. aktier vars värde helt eller till större delen direkt eller indirekt härrör från fast egendom belägen i en avtalsslutande stat, eller

  2. andel i handelsbolag, annan liknande sammanslutning eller stiftelse (”trust”), vars tillgångar huvudsakligen består av fast egendom belägen i en avtalsslutande stat eller av aktier som avses i a) ovan

får beskattas i den avtalsslutande stat i vilken sådan fast egendom är belägen. I denna punkt inbegrips i uttrycket ”aktier” inte aktier noterade på fondbörs.

3.Realisationsvinst på grund av överlåtelse av lös egendom som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, vilken en person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning. Om sådan lös egendom består av aktier eller av andel i handelsbolag, annan liknande sammanslutning eller stiftelse (”trust”), där vinst på grund av överlåtelse enligt punkt 2 i denna artikel får beskattas i den avtalsslutande stat i vilken överlåtaren har hemvist, emedan ifrågavarande fasta egendom är belägen i denna stat, beskattas dock vinsten endast i denna stat.

4.Om inte bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel föranleder annat och utan hinder av bestämmelserna i punkt 3 i denna artikel beskattas realisationsvinst, som förvärvas av en person med hemvist i en avtalsslutande stat på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg, som används i internationell trafik, eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg, endast i denna stat.

5.Realisationsvinst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av rätt till tillgångar som framkommer genom utforskandet eller utnyttjandet av havsbotten och dess underlag och av dessas naturtillgångar, belägna i den andra avtalsslutande staten, rätt till andel i eller förmån av sådana tillgångar däri inbegripna, eller på grund av överlåtelse av andelar som erhåller hela eller större delen av sitt värde direkt eller indirekt från sådan rätt, får, utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel, beskattas i denna andra stat.

6.Realisationsvinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1 – 5 i denna artikel beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist. Då enligt lagstiftningen i denna avtalsslutande stat en fysisk person är skattskyldig för sådan vinst endast för belopp som överförs till eller mottages i denna stat, tillämpas föregående bestämmelser i denna punkt inte på den del av vinsten som inte överförs till eller mottages i denna stat.

7.Bestämmelserna i punkt 6 i denna artikel påverkar inte en avtalsslutande stats rätt att enligt sin lagstiftning beskatta realisationsvinst på grund av överlåtelse av egendom som förvärvas av en fysisk person som har hemvist i den andra avtalsslutande staten och har haft hemvist i den förstnämnda staten vid någon tidpunkt under en tioårsperiod omedelbart före överlåtelsen av egendomen.

8.Med uttrycket ”fast egendom” förstås vid tillämpningen av denna artikel fast egendom enligt definitionen i artikel 7 punkt 2.

Artikel 15 Självständig yrkesutövning

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat, om han inte i den andra avtalsslutande staten har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas i denna andra stat men endast så stor del av den som är hänförlig till denna stadigvarande anordning.

2.Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokater, ingenjörer, arkitekter, tandläkare och revisorer utövar.

Artikel 16 Enskild tjänst

1.Om inte bestämmelserna i artiklarna 17, 19 och 20 föranleder annat, beskattas löner och andra liknande ersättningar, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om

  1. mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod,

  2. ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, samt

  3. ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik av en person med hemvist i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på luftfartyg som används i internationell trafik av Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas inkomsten endast i Sverige.

Artikel 17 Styrelsemedlemmar

1.Styrelsearvoden och andra liknande ersättningar, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Beträffande ersättning, som styrelsemedlem i ett bolag uppbär från bolaget för utförande av tjänster av verkställande, företagsledande eller teknisk natur, tillämpas bestämmelserna i artikel 16 som om ersättningen utgör ersättning till anställd på grund av anställning och som om uttrycket ”arbetsgivare” avser bolaget.

Artikel 18 Underhållare och sportutövare

1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet (oavsett om denna sker individuellt eller som medlem i en grupp) i den andra avtalsslutande staten i egenskap av underhållare, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist, biljardspelare, kortspelare eller musiker eller av idrottsman, såsom utövare av friidrott, fotbollsspelare, golfspelare eller boxare, beskattas i denna andra stat.

2.I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som underhållare eller idrottsman bedriver i denna egenskap, inte tillfaller underhållaren eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 8, 15 och 16, beskattas i den avtalsslutande stat där underhållaren eller idrottsmannen bedriver verksamheten.

Artikel 19 Pensioner och livräntor

1.Om inte bestämmelserna i artikel 20 punkt 2 föranleder annat, får pension och annan liknande ersättning, som utbetalas med anledning av tidigare anställning utövad i en avtalsslutande stat, utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat och livränta som uppbärs från källa i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat.

2.Med uttrycket ”livränta” förstås ett fastställt belopp, som utbetalas periodiskt på fastställda tider under vederbörandes livstid eller under angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde.

Artikel 20 Allmän tjänst

1.a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

  b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och:

    1) är medborgare i denna stat; eller

    2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2.a) Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

  b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om mottagaren av pensionen har hemvist och är medborgare i denna stat.

3.Bestämmelserna i artiklarna 16, 17 och 19 tillämpas på ersättning och pension, som utbetalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.

Artikel 21 Studerande

Studerande eller affärspraktikant, som har eller omedelbart före vistelse i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda avtalsslutande staten uteslutande för sin undervisning eller utbildning, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna stat.

Artikel 22 Annan inkomst

1.Inkomst, med undantag av utbetalning från stiftelse (”trust”) som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar 1 detta avtal, beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2.Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 7 punkt 2, om den som har rätt till inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och driver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom för vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 8 respektive artikel 15.

Artikel 23 Bestämmelser som tillämpas på viss verksamhet utanför kusten

1.Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal tillämpas bestämmelserna i denna artikel när verksamhet (i denna artikel benämnd ”relevant verksamhet”) bedrivs utanför kusten i samband med utforskandet eller utnyttjandet av havsbotten, dess underlag eller dessas naturtillgångar, belägna i en avtalsslutande stat.

2.Företag i en avtalsslutande stat som bedriver relevant verksamhet i den andra avtalsslutande staten anses – om inte bestämmelserna i punkt 3 i denna artikel föranleder annat – bedriva rörelse i denna andra stat från där beläget fast driftställe.

3.Relevant verksamhet som företag i en avtalsslutande stat bedriver i den andra avtalsslutande staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under en period av tolv månader medför inte att rörelse anses bedriven från där beläget fast driftställe. Vid tillämpningen av denna punkt gäller följande:

  1. I fall då företag i en avtalsslutande stat som bedriver relevant verksamhet i den andra avtalsslutande staten har intressegemenskap med annat företag, som bedriver väsentligen liknande relevant verksamhet där, anses det förstnämnda företaget bedriva all sådan verksamhet som bedrivs av det sistnämnda företaget. Detta gäller dock inte i den mån den sistnämnda verksamheten bedrivs under samma tid som det förstnämnda företagets egen verksamhet.

  2. Ett företag anses ha intressegemenskap med ett annat, om det ena företaget direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av det andra företaget eller äger del i detta företags kapital eller om samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.

4.Person med hemvist i en avtalsslutande stat, som bedriver sådan relevant verksamhet i den andra avtalsslutande staten som består av fritt yrke eller annan självständig verksamhet, anses bedriva verksamheten från stadigvarande anordning i denna andra stat. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att bedriva sådan verksamhet i den andra avtalsslutande staten, beskattas dock inte i denna andra stat, om verksamheten bedrivs där under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under en period av tolv månader.

5.Löner och andra liknande ersättningar, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning i samband med relevant verksamhet i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat, i den mån arbetet utförs utanför kusten i denna andra stat.

Artikel 24 Undvikande av dubbelbeskattning

1.I enlighet med irländsk lagstiftning angående avräkning från irländsk skatt av skatt som betalas i annat land (vilken lagstiftning inte skall påverka den allmänna princip som anges här) skall

  1. svensk skatt, som enligt svensk lagstiftning och i överensstämmelse med detta avtal betalas, antingen direkt eller genom avdrag, på rörelsevinst, inkomst eller skattepliktig realisationsvinst från inkomstkälla i Sverige (utom, i fråga om utdelning, skatt på vinst av vilken utdelningen betalas) avräknas från irländsk skatt, som belöper på den rörelsevinst, inkomst eller skattepliktiga realisationsvinst för vilken svensk skatt beräknas;

  2. då utdelning betalas av ett bolag med hemvist i Sverige till ett bolag med hemvist i Irland, vilket direkt eller indirekt kontrollerar minst 10 procent av röstetalet för aktierna i det bolag som betalar utdelningen, vid avräkningen medräknas (förutom svensk skatt som får avräknas enligt bestämmelserna i punkt a) ovan) den svenska skatt som bolaget erlägger för vinst av vilken utdelningen betalas.

2.I fall då person med hemvist i Sverige uppbär inkomst eller skattepliktig realisationsvinst som enligt irländsk lagstiftning och i överensstämmelse med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Irland, skall Sverige – i enlighet med bestämmelserna i svensk lagstiftning (även i den lydelse den framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från skatten på inkomsten eller den skattepliktiga realisationsvinsten avräkna ett belopp motsvarande den irländska skatt som erlagts för inkomsten eller den skattepliktiga realisationsvinsten.

  1. den vinst av vilken utdelningen betalas har underkastats normal bolagsskatt i Irland eller en skatt jämförlig med svensk bolagsskatt i Irland eller någon annanstans; eller

  2. den utdelning som betalas av bolaget med hemvist i Irland består uteslutande eller så gott som uteslutande av utdelning som detta bolag har erhållit på grund av innehav av aktier i ett bolag med hemvist i tredje stat och som skulle ha varit undantagen från svensk skatt om aktierna på grund av vilka utdelningen betalas hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige.

Artikel 24 punkterna 3–8 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 1 juli 1993.

4.I fall då person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst, som enligt bestämmelserna i artikel 20 punkt 1 eller 2 beskattas endast i Irland skall Sverige undanta sådan inkomst från skatt men får vid bestämmandet av skattesatsen på övrig inkomst eller skattepliktig realisationsvinst använda den skattesats som skulle ha varit tillämplig om den undantagna inkomsten inte hade undantagits.

5.I fall då person med hemvist i Irland uppbär inkomst, som enligt bestämmelserna i artikel 20 punkt 1 eller 2 i detta avtal beskattas endast i Sverige, får Irland inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget men skall från skatten på inkomsten avräkna den del av skatten som belöper på denna inkomst.

6.Vid tillämpningen av föregående punkter i denna artikel skall rörelsevinst, inkomst och realisationsvinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som enligt detta avtal får beskattas i den andra avtalsslutande staten, anses härröra från inkomstkälla i denna andra avtalsslutande stat.

7.I fall då inkomst utgörs av utdelning som betalas av bolag med hemvist i Irland till person med hemvist i Sverige, vilken inte är ett bolag som är befriat från svensk skatt enligt bestämmelserna i punkt 3 i denna artikel, skall den svenska skatten utgå på summan av beloppet eller värdet av utdelningen och det därtill knutna skattetillgodohavande som den som har hemvist i Sverige är berättigad till enligt artikel 11 punkt 2. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt punkt 2 i denna artikel beloppet av den sammanlagda irländska skatt som utgår enligt artikel 11 punkt 1.

8.a) I det fall beskattningen av ett bolags vinst lindras i Irland enligt bestämmelserna i kapitel VI av del I i ”Finance Act”, 1980, (så som de kan komma att ändras från tid till annan utan att de allmänna principerna i bestämmelserna ändras), skall

    1) vid tillämpningen av punkt 2, beträffande inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 8 får beskattas i Irland, hänvisningen i denna punkt till ”ett belopp motsvarande den irländska skatt som erlagts för inkomsten” tillämpas som om den irländska skatt som erlagts uppgått till ett belopp motsvarande hälften av den svenska skatt som belöper på denna inkomst,

    2) vid tillämpningen av punkt 3, hänvisningen till ”normal bolagsskatt i Irland” anses omfatta skatt som tas ut enligt dessa bestämmelser,

    3) vid tillämpningen av punkt 7, under förutsättning att mottagaren av utdelning från sådan vinst skulle vara berättigad till ett reducerat skattetillgodohavande på grund av denna utdelning om han hade hemvist i Irland, det belopp som skall avräknas enligt denna punkt anses utgöra ett belopp som erhålls genom att på det sammanlagda bruttobeloppet som anges i denna punkt tillämpa en procentsats motsvarande tre femtedelar av den svenska skattesats som tillämpas på samma belopp.

  b) I det fall beskattningen av ett bolags vinst lindrats i Irland enligt i punkt 8 a angivna bestämmelser och vinsten härrör från bolag som bedriver finansiell verksamhet är punkt 8 a inte tillämplig på sådan vinst eller utdelning som betalas av sådan vinst, om inte de behöriga myndigheterna efter att ha konsulterat varandra överenskommit att verksamheten är sådan att punkt 8 a ändock skall tillämpas på vinsten från verksamheten och på utdelning som betalas av vinsten.

  c) Denna punkt gäller inte i fråga om vinst som uppkommit efter den 31 december år 2000, eller på utdelning som består av sådan vinst.

      På begäran framställd senast den 30 juni 1997 av en av de behöriga myndigheterna skall dessa ompröva denna punkts tillämpning och om en eller båda av de behöriga myndigheterna anser

    1) att denna punkt bör omförhandlas, skall sådana förhandlingar inledas omedelbart, eller

    2) att angivet datum (31 december 2000) bör ändras, skall detta datum ändras till ett annat datum (inte tidigare än 31 december 1997) som de avtalsslutande staterna kommer överens om genom skriftlig överenskommelse på diplomatisk väg.

Artikel 25 Personliga avdrag för utomlands bosatta personer

1.Fysisk person, som har hemvist i Sverige, är berättigad till samma personliga avdrag, skattebefrielse eller skattenedsättning vid beräkningen av irländsk skatt som irländsk medborgare, som inte har hemvist i Irland.

2.Fysisk person, som har hemvist i Irland, är berättigad till samma personliga avdrag, skattebefrielse eller skattenedsättning vid beräkningen av svensk skatt som svensk medborgare, som inte har hemvist i Sverige.

Artikel 26 Förbud mot diskriminering

1.Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för någon beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad7.

Se RÅ 1986 not 785 och RÅ 1988 ref. 154; RSV:s anm.

2.Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag.

3.Denna artikel anses inte medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten personligt avdrag vid beskattningen, skattebefrielse eller skattenedsättning som medges person med hemvist i den egna staten. Bestämmelsen medför inte heller rätt att i en avtalsslutande stat erhålla skattebefrielse för utdelning eller annan liknande utbetalning till bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten.

4.Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 10 punkt 1, artikel 11 punkt 6, artikel 12 punkt 5 eller artikel 13 punkt 5 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den skattepliktiga vinsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten.

5.Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.8

Se t.ex. RÅ 1987 ref. 158; RSV:s anm.

Artikel 27 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1.Om en person gör gällande att en avtalsslutande stat eller båda staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han – utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning – framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 26 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2.Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet.

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.

4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter.

Artikel 28 Utbyte av upplysningar

1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av avtalet, i den mån beskattningen på grund av denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar, som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripna domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden.

2.Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att:

  1. vidta förvaltningsåtgärder, som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

  2. lämna upplysningar, som inte är tillgängliga enligt lagstiftningen eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten; eller

  3. lämna upplysningar, som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt, eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

Artikel 29 Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän

Se lag (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen, som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare eller konsulära tjänstemän.

Artikel 30 Ikraftträdande

1.Detta avtal skall ratificeras och ratifikationshandlingarna skall utväxlas i Dublin snarast möjligt.

2.Avtalet träder i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna och dess bestämmelser tillämpas:

  1. i Irland:

    1. beträffande inkomstskatt och skatt på realisationsvinst som påförs under beskattningsår som börjar den 6 april året närmast efter det då utväxlingen äger rum eller senare, och

    2. beträffande bolagsskatt som påförs för räkenskapsår som börjar den 1 januari året närmast efter det då utväxlingen äger rum eller senare;

  2. i Sverige: beträffande inkomst eller realisationsvinst som förvärvas den 1 januari året närmast efter det då utväxlingen äger rum eller senare.

3.Avtalet mellan Irlands regering och Konungariket Sveriges regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet, undertecknat i Dublin den 6 november 1959, upphör att gälla från de tidpunkter då förevarande avtal blir tillämpligt i enlighet med punkt 2 i denna artikel. I fråga om svensk förmögenhetsskatt tillämpas avtalet sista gången beträffande skatt på förmögenhet som innehas vid utgången av det år varunder förevarande avtal träder i kraft.

Artikel 31 Upphörande

Detta avtal förblir i kraft till dess det uppsägs av en avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan säga upp avtalet genom meddelande på diplomatisk väg minst sex månader före utgången av ett kalenderår som infaller sedan fem år förflutit från den dag då avtalet trädde i kraft. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla:

  1. i Irland:

    1. beträffande inkomstskatt och skatt på realisationsvinst som påförs under beskattningsår som börjar den 6 april året närmast efter det då uppsägningen sker eller senare, och

    2. beträffande bolagsskatt, som påförs för räkenskapsår som börjar den 1 januari året närmast efter det då uppsägningen sker eller senare;

  2. i Sverige: beträffande inkomst eller realisationsvinst som förvärvas den 1 januari året närmast efter det då uppsägningen sker eller senare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade av respektive regering, undertecknat detta avtal. Som skedde i Stockholm den 8 oktober 1986 i två exemplar på engelska språket.