1 §En myndighet under regeringen svarar för att myndighetens anställda och uppdragstagare har ett försäkringsskydd vid inrikes och utrikes tjänsteresor samt förrättningar i anslutning till dessa.
Bestämmelserna i denna förordning gäller inte för
den som utan att vara anställd får statlig utbildning,
den som omfattas av statligt personskadeskydd enligt 7 kap. 2 § socialförsäkringsbalken eller av bestämmelser som avses i 7 kap. 3 § samma balk,
anställda vid konsultföretag som mot arvode utför klart avgränsade uppdrag.
Förordning (2010:1682)
2 §Myndigheten avgör vad som är en tjänsteresa.
3 §Skyddet enligt 1 § skall alltid omfatta
ersättning vid dödsfall och invaliditet,
ersättning för förlorat personligt resgods,
ersättning för kostnader vid reseavbrott,
överfallsskydd och
rättsskydd.
Myndigheten får komplettera skyddet med ytterligare moment där så bedöms behövligt.
4 §Bestämmelserna om riskfinansiering och skadereglering i 4 och 5 §§ förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering skall tillämpas i fråga om försäkringsskydd enligt denna förordning.
Förordning (1995:1302)
5 §Kammarkollegiets beslut i ärenden om ersättning på grund av avtal som avses i 4 § får inte överklagas.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
2010:1682
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.