Skattenytt nr 5 1993 s. 273

Olovlig utdelning – frågor med anledning av Göran Grosskopfs artikel i Skattenytt 1993 sid 109 f.

Utbetalningsförbudet

I artikeln behandlas bl.a. den utdelningsrestriktion som den s.k. allmänna försiktighetsregeln enligt 12:2, 2 st, ABL utgör. Göran konstaterar i det sammanhanget (sid 110): ”Ett bolag, som t.ex. har budgeterat en förlust för 1993, torde inte kunna utdela samtliga fria vinstmedel vid bolagsstämma 1993.” Samma påstående görs på sid 115 beträffande den speciella typ av utdelning som koncernbidrag aktierättsligt utgör. Det är nog rätt i många fall men jag ifrågasätter om inte påståendet är alltför kategoriskt. Skulle t.ex. verkligen försiktighetsregeln med den formulering den har i ABL förhindra utdelning av alla fria medel, om en begränsad förlust förutses för 1993, även för ett bolag med god likviditet och en soliditet på, säg, 50% helt bestående av bundna medel (aktiekapital och reservfond)?

Koncernbidrag

Eftersom koncernbidraget aktierättsligt utgör utdelning gäller aktiebolagslagens utdelningsrestriktioner också för detta. På sid 115 i Skattenytt 1993:3 belyses det med ett sifferexempel där av ett planerat koncernbidrag på 300.000 kronor 10%, dvs. 30.000 kronor, måste avsättas till reservfond. Därutöver vill Göran kräva att skatteeffekten för att få upp 30.000 kronor till reservfonden också, skall beaktas innan koncernbidrag får utgå. Är detta självklart? Koncernbidraget är ju i regel avdragsgillt och om hela beloppet 300.000 istället hade använts för att skapa utdelning och fondavsättning så hade det blivit reducerat med skatt först?

Utdelning av sakvärden

Under denna rubrik använder Göran på sid 113 ett exempel där ett enmansaktiebolag till ägaren säljer en fastighet, vars verkliga värde är 2 Mkr, för bokfört värde 1 Mkr. I diskussionen om s.k. bruttometod contra nettometod säger han bl.a.: ”Om vi ser till exemplet ovan, skulle med tillämpning av bruttometoden och då aktieägaren har betalat 1 Mkr för fastigheten, hela utdelningen om 1 Mkr behöva rymmas inom bundet eget kapital. Med tillämpning av nettometoden sker däremot inte någon förändring av det bundna egna kapitalet, förutsatt att ingen skatteeffekt uppkommer av transaktionen.

Här föreligger sannolikt skrivfel. Såvitt jag förstår bör i den första av de två meningarna stå: ”. . . rymmas inom fritt eget kapital”. och i den andra meningen ”. . . sker däremot inte någon förändring av det egna kapitalet . . . ”. Det är ju en viktig poäng i argumentationen att det i ett sådant fall som här beskrivs vid tillämpningen av nettometoden – och egentligen också vid bruttometoden – inte blir någon påverkan på det egna kapitalet överhuvudtaget, varken på det bundna eller det fria.

Göran Grosskopf ansluter sig glädjande nog till förespråkarna för nettometoden. I artikeln nämns Stefan Lindskogs argumentation för nettometoden i Juridisk Tidskrift 1992:2 och Gometz – Huldéns artikel i Balans 1992:12. För ordningens skull bör kanske sägas att även Gometz – Huldén argumenterar för nettometoden, vilket inte framgår av artikeln.

Tidigare har Carl Martin Roos tillsammans med Harry Margulies argumenterat för nettometoden (Balans 8/81) och Gösta Kedner för en variant av nettometoden (Balans 9/83).

Eric Nerep på Handelshögskolan i Stockholm har i offentliga sammanhang också argumenterat för nettometoden.

Knut Rodhe lämnar såvitt jag förstår numera frågan öppen.

Detta innebär

att praktiskt taget alla rättslärda auktoriteter som uttalat sig (och Gometz – Huldén), anser att nettometoden är förenlig med aktiebolagslagens regler och lagstiftarens syften,

att nettometoden i praktiken dagligen tillämpas vid exempelvis omstruktureringar inom koncerner – i annat fall skulle vid varje överlåtelse av tillgång en prövning av ”verkligt värde” behöva göras,

att trots detta ett antal tingsrätter avkunnat domar som tolkat lagen så att bruttometoden måste tillämpas och – som Göran säger i artikeln –

att ”tingsrätterna inte ansåg, att mottagarna kunde vara i god tro avseende utdelningens laglighet bara för att oklarhet om rättsläget förelåg”.

Detta är absurt och ohållbart, vilket Göran med andra ord och hänvisning till bl.a. EG-rätt också konstaterar. Han efterlyser ett klargörande från lagstiftarens sida. Men hur uppnår man detta? Är det möjligt att vänta tills aktiebolagskommittén är färdig och dess förslag blivit lag? Är det möjligt att intressera lagstiftaren för ett särskilt ingripande när det gäller ”utdelning av sakvärden”? Det är ju egentligen fråga om s.k. förtäckt utdelning överhuvudtaget, där från verkligt värde avvikande prissättning är en del. Vore det inte lagtekniskt enklast att bygga på de regler som finns och konstatera att utdelning – öppen eller förtäckt – är tillåten om

  • den inte inkräktar på definierat bundet kapital,

  • inte strider mot försiktighetsregeln och

  • inte kringgår tvångssparandereglerna?

Ulf Gometz

Ulf Gometz är auktoriserad revisor och adj. professor i revisionsrätt, Göteborg.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...