Avsättning till skogskonto är ett sätt för skogsägare att skjuta upp beskattningen av skogsintäkter. Avsättningen är en bokslutsdisposition och det sammanlagda avsatta beloppet är en obeskattad reserv.
Ett villkor för att få göra avsättningen är att skogsägaren sätter in pengar på ett särskilt konto på banken, ett så kallat skogskonto. Skogskontoräntan beskattas med en källskatt på 15 procent. Resterande ränta läggs till kapitalet som beskattas som intäkt av näringsverksamhet när det tas ut och avsättningen därmed måste minskas.
Avsättning till skogskonto behandlas på ett speciellt sätt när det gäller räntefördelning. Andra obeskattade reserver ska i sin helhet minska fördelningsunderlaget. Hit hör exempelvis avsättning till anläggningsreserv (överavskrivning av inventarier), periodiseringsfond och nedskrivning av djurlager. Dessa betraktas helt och hållet som skulder. Men av någon anledning har lagstiftaren valt att endast hälften av skogskontoavsättningen ska minska fördelningsunderlaget. Antagligen därför att avsättningen måste motsvaras av en kontoinsättning.
I bokslutet bokförs avsättningen på skuldkontot obeskattade skogsintäkter. Detta belopp ska inte minska fördelningsunderlaget när det gäller tidigare års skogskontoinsättningar. Istället får skogskontomedlen bara tas upp till hälften. För just denna obeskattade reserv tar man bara hänsyn till den latenta skatteskulden som schablonmässigt antas vara 50 %. Tekniken har övertagits från det gamla K-survsystemet.
En intressant fråga är då hur man gör med årets skogskontoinsättning. Hur blir det vid årsskiftet innan någon skogskontoinsättning ännu hunnit göras? I bokslutet görs ju en avsättning till årets obeskattade skogsintäkter fastän pengarna fortfarande står kvar på ett vanligt bankkonto. Överföringen till skogskontot behöver ju inte göras förrän i samband med deklarationen fram på vårkanten.
Vi antar att vi gör en avsättning med 100 000 kr 1998-12-31. Hur ska man göra då? Det finns tre alternativa sätt att redovisa skogskontoavsättningen på blankett N6.
Alternativ 1:
Både bankkontot och den obeskattade reserven tas upp till sina fulla värden. Fördelningsunderlaget blir då 0 kr. När pengarna sedan flyttas över till skogskontot blir fördelningsunderlaget 50 000 kr. Med denna modell skulle man tjäna på att sätta in skogskontopengarna redan före årsskiftet och hoppas att man bedömt avsättningsutrymmet rätt.
Den här varianten förekommer nog bara i ett fåtal deklarationer.
Alternativ 2:
Bankkontot tas upp till fulla värdet, och man bortser helt från den obeskattade reserven. Fördelningsunderlaget blir då 100 000 kr. Först i nästa års deklaration, när pengarna är överförda till skogskontot, sänks fördelningsunderlaget till 50 000 kr.
Så här deklarerar nog de flesta, även om det inte är korrekt.
Alternativ 3:
Man anteciperar skogskontoinsättningen och tar upp hälften av bankmedlen, trots att pengarna ännu inte är överförda till skogskonto. Samtidigt bortser man helt från skulden på kontot för obeskattade reserver. Fördelningsunderlaget blir då 50 000 kr redan från det beskattningsår som avsättningen hör till.
Denna tredje metod är enligt min mening den korrekta.
Björn Lundén
Björn Lundén är författare till böcker om skatt, ekonomi och juridik. Han driver även bokförlaget Björn Lundén Information AB i Näsviken.