Innehåll

Skattenytt nr 10 1999 s. 651

Nyheter på lagstiftningsområdet

Nyheter på lagstiftningsområdet redovisas halvårsvis i notisform med referenser till SFS och annat offentligt tryck. Ett urval görs av de nyheter som bedöms vara av största intresse för läsekretsen. Det innebär att de allra flesta nyheterna på inkomst- och mervärdesskattens områden samt på socialavgiftsområdet uppmärksammas, medan exempelvis ändringar i punktskattelagstiftningen endast noteras sporadiskt.

Se SN nr 4/1999 för en sammanfattning av nyheter för perioden 1 juli–31 december 1998.

Denna nyhetssammanfattning är inriktad på perioden 1 januari–30 juni 19991. Först redovisas den skattelagstiftning som riksdagen antagit under denna period. Särskilda övergångsregler uppmärksammas inte annat än undantagsvis. Efter avsnittet om lagstiftning redovisas framlagda propositioner, lagrådsremisser och utredningsbetänkanden, vilka vid pressläggningen ännu inte lett fram till någon lagstiftningsåtgärd. Dessutom redovisas direktiv till nya utredningar.

LAGSTIFTNING

Inkomstskatt

Investerarskydd och skattefrågor

SFS 1999:199 – 202. Bet. 1998/99:SkU 15. Prop. 1998/99:48

Riksdagen har beslutat införa en lag om skatteregler för ersättning från insättningsgaranti och investerarskydd.

Investerarskyddet innebär ett skydd för investerares aktier, obligationer och andra finansiella instrument samt medel som finns hos värdepappersinstitut (huvudsakligen banker och värdepappersbolag). Skyddet gäller om institutet går i konkurs och investeraren inte kan få ut sina tillgångar från institutet. En investerare kan få ersättning med högst 250000 kr. Investerarskyddet är en motsvarighet till den garanti för insättningar som finns för inlåningskunder (sparare) hos banker och andra kreditinstitut.

Ersättningen är skattepliktig i den utsträckning den avser finansiella instrument. Till den del som ersättningen för medel innefattar ersättning för ränta, beskattas denna som en inkomstränta. Ersättning för kapitalbelopp anses inte som skattepliktig i inkomstslaget kapital.

De finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet anses avyttrade vid den tidpunkt då ersättningen fastställs. Ersättningen behandlas vid inkomstbeskattningen som ersättning för instrumenten, varvid vanlig reavinstberäkning ska göras. I de fall en intäkt vid avyttring av ett finansiellt instrument skulle ha beskattats som en ränteintäkt, ska i stället sådan beskattning ske.

Om ersättningen för finansiella instrument avser såväl marknadsnoterade som icke marknadsnoterade instrument, ska ersättningen i första hand anses avse marknadsnoterade finansiella instrument, om inte den som har rätt till ersättningen yrkar annat.

Om en i Sverige bosatt fysisk person eller en i Sverige hemmahörande juridisk person får ersättning från ett utländskt investerarskydd, ska beskattning av ersättningen ske som om ersättningen hade betalats ut från det svenska investerarskyddet.

Försäkringsersättning ska i inkomstskattehänseende behandlas på samma sätt som ersättning från investerarskyddet. De finansiella instrument som ersätts genom en försäkring ska anses avyttrade vid den tidpunkt då försäkringsgivaren fastställt försäkringsersättningen.

Insättningsgarantinämnden och försäkringsgivare är skyldiga att lämna kontrolluppgift om utbetald ersättning samt att göra avdrag för preliminär skatt på utbetald ränta.

De särskilda skattereglerna för ersättning via investerarskyddet eller försäkring trädde i kraft den 1 maj 1999. De nya reglerna tillämpas första gången vid 2000 års taxering och endast på sådan ersättning som avser skada som inträffat efter den nya lagens ikraftträdande.

Lättnad i ägarbeskattningen

SFS 1999:201. Bet. 1998/99:SkU 15. Prop. 1998/99:48

Riksdagen har beslutat om ändring i lättnadsreglerna. Lättnadsreglerna som finns i 3 § 1 a–f mom. SIL innebär att viss del av utdelning på aktier i svenska och utländska onoterade företag undantas från beskattning hos aktieägarna. Detta s.k. enkelbeskattade utrymme är utformat med utgångspunkt från de regler som gäller för beskattning av aktiva ägare i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna. Det enkelbeskattade beloppet uppgår till 70 % av statslåneräntan multiplicerad med summan av anskaffningskostnaden för aktierna och ett löneunderlag. Löneunderlaget i 3:12-systemet utgör utgångspunkt för löneunderlaget i lättnadsregeln.

Enligt denna ändring i lättnadsreglerna ska vid beräkning av lättnadsbeloppet löneunderlaget för aktieägare som har en kvalificerad aktie beräknas utan beaktande av de s.k. spärreglerna i 3 § 12 d mom. andra och tredje styckena SIL. Detta gäller om aktier i företaget i betydande omfattning ägs av utomstående som har rätt till utdelning.

Ändringen i lagen träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Avdragsförbud för mutor och andra otillbörliga belöningar

SFS 1999:198. Bet. 1998/99: JuU 16. Prop. 1998/99:32

Ett uttryckligt avdragsförbud för mutor och andra otillbörliga belöningar har införts i skattelagstiftningen. Skattemyndigheten ska göra anmälan till åklagare, så snart det finns anledning att anta att den skattskyldige gjort sig skyldig till bestickning.

Innebörden av begreppen ”muta” och ”annan otillbörlig belöning” är densamma som enligt brottsbalken. Det är alltså fråga om en belöning, förmån eller gåva. Mutan kan bestå av kontanter. Det kan också vara fråga om till exempel varor, resor, tjänster, rabatter, presentkort eller gästfrihet av olika slag. Belöningen etc. påminner i dessa fall om vanlig representation.

Består mutan av en vara ur det egna sortimentet, ska uttagsbeskattning ske enligt bestämmelserna i 22 § KL. Möjligheterna att uttagsbeskatta mutor i form av tjänster är begränsade. Bestämmelserna tar i första hand sikte på den situationen att anställda utför arbete åt en näringsidkare för dennes privata ändamål.

Varje transaktion som objektivt sett är ägnad att påverka tjänsteutövningen är otillbörlig. En transaktion är vidare otillbörlig, om det ligger i sakens natur att förmånens syfte inte gärna kan vara annat än att mottagaren ska vidta en viss pliktstridig åtgärd.

Bedömningen av om en transaktion är ägnad att påverka mottagarens tjänsteutövning är beroende av förmånens ekonomiska värde. Förmåner av ringa värde innebär normalt en mindre risk för påverkan och bör inte anses som otillbörliga. Här kommer också gränsdragningen mot representationsutgifter in. Många förmåner av representationskaraktär – som givetvis inte behöver vara otillbörliga – faller utanför det begränsade avdragsutrymmet för denna typ av kostnader.

Mutans beteckning (till exempel provision, arvode, honorar eller avgift) saknar betydelse. Är det fråga om en otillbörlig kostnad är den inte avdragsgill.

Skattemyndighets och förvaltningsdomstols prövning ska endast gälla om belöningen objektivt sett är otillbörlig. Enligt propositionen ska lagakraftvunnen dom inte krävas för att vägra avdrag för otillbörliga belöningar.

Tillägget till 20 § kommunalskattelagen trädde i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas i fråga om utgifter efter ikraftträdandet.

Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete

SFS 1999:317 och 316. Bet. 1998/99:SkU 17. Prop. 1998/99:83

Tvåårsgränsen för avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete utanför bostadsorten har slopats. I stället medges avdrag så länge det tillfälliga arbetet pågår och förutsättningarna i övrigt för avdrag är uppfyllda.

För att avdrag ska medges krävs att arbetet typiskt sett är tidsbegränsat till sin natur. Det krävs också att en definitiv avflyttning inte har skett till arbetsorten, att övernattning har ägt rum på arbetsorten och att den är belägen minst fem mil från bostadsorten.

En tidsmässig utökning av rätten till avdrag för ökade levnadskostnader innebär att även avdragsrätten för vissa skolavgifter enligt punkt 3 d av anvisningarna till 33 § KL har utökats tidsmässigt.

Om traktamente betalas ut, när arbetet pågått längre tid än två år på samma ort, ska den avdragsgilla merutgiften för måltider och diverse småutgifter schablonmässigt beräknas till högst 50 % av maximi- eller normalbeloppet per dag. Avdrag ska inte medges med högre belopp än det som motsvarar utbetalt traktamente.

Avdrag för kostnad för logi beräknas till belopp motsvarande den faktiska utgiften. När det gäller logikostnader får kostnaderna beräknas schablonmässigt, om den skattskyldige inte kan visa logikostnaden. Schablonmässigt avdrag får göras, även då arbetsgivaren inte betalar ut nattraktamente.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas första gången redan vid 1999 års taxering. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om utgifter som uppkommit efter utgången av år 1997. Äldre bestämmelser ska tillämpas vid 1999 och 2000 års taxeringar, om dessa är förmånligare för den skattskyldige.

Särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet i vissa fall

SFS 1999:265. Bet. 1998/99:SoU 14. Prop. 1998/99:106

Till följd av ändringar i pensionstillskottet – i sin tur en följd av att högkostnadsskyddet vid köp av läkemedel höjts – har en särskild lag införts med vissa ändringar i det särskilda grundavdraget och deklarationsskyldigheten.

Ändringarna innebär att de pensionärer som i dag inte betalar inkomstskatt inte heller kommer att göra det som en följd av höjningen av pensionstillskottet. De blir inte heller skyldiga att lämna självdeklaration.

Den nya lagen trädde i kraft den 1 juni 1999 och gäller vid 2000 och 2001 års taxeringar.

Vid 2000 års taxering gäller följande:

Skyldighet att lämna självdeklaration gäller endast om den uppburna pensionen överstiger följande belopp:

  1. för gift skattskyldig: 134,82 % av prisbasbeloppet (49074 kr).

  2. för annan skattskyldig: 152,32 % av prisbasbeloppet (55444 kr).

Detta gäller även för gift skattskyldig som under någon del av året har fått folkpension som ogift.

Det särskilda grundavdraget ska uppgå till ett belopp som motsvarar gränsen för deklarationsskyldighet.

Vid 2001 års taxering gäller följande:

Skyldighet att lämna självdeklaration gäller endast om den uppburna pensionen överstiger följande belopp:

  1. för gift skattskyldig: 135,29 % av prisbasbeloppet för år 2000.

  2. för annan skattskyldig: 152,79 % av prisbasbeloppet för år 2000.

Detta gäller även för gift skattskyldig som under någon del av året har fått folkpension som ogift.

Det särskilda grundavdraget ska uppgå till ett belopp som motsvarar gränsen för deklarationsskyldighet.

Beskattning av trossamfunden samt statlig medverkan vid betalning av avgift till trossamfund

SFS 1999:290, 295, 296, 299, 302 och 315. Bet. 1998/99:KU 18. Prop. 1998/99:38

Registrerade trossamfund, däribland Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, ska i likhet med ideella föreningar under vissa förutsättningar vara begränsat skattskyldiga till inkomst- och mervärdesskatt.

Prästlönetillgångarna (prästlönefastigheter och prästlönefonder) ska vara befriade från inkomst- och förmögenhetsskatt vid 2001–2010 års taxeringar. En förlängning av undantaget förutsätter ett nytt riksdagsbeslut.

Kyrkoavgift/avgift till trossamfund som tas in med statens hjälp ska tas ut med viss procentsats av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Avgiften ska i hanteringshänseende behandlas som en skatt. För den som tillhör Svenska kyrkan och inte är folkbokförd i en kommun, där kommunen är huvudman för begravningsverksamheten, ska begravningsavgift räknas in i kyrkoavgiften.

Regeringen får besluta att annat registrerat trossamfund än Svenska kyrkan ska få statlig hjälp med att ta in avgifter. Regeringen får också besluta att ett trossamfund som beviljats sådan hjälp inte längre ska få den.

Enskilda, som ska betala avgift via skattebetalningssystemet till annat trossamfund än Svenska kyrkan, ska ge sitt samtycke till detta. Samtycke kan lämnas i form av ett skriftligt medgivande från den enskilde eller genom att trossamfundets stadgar innehåller en klart uttalad skyldighet för medlemmarna att betala avgift till trossamfundet via skattebetalningssystemet. Den som återkallar sitt samtycke till att betala avgift via skattebetalningssystemet ska få en skriftlig bekräftelse på detta från trossamfundet. På motsvarande sätt ska den som utträder ur Svenska kyrkan få en skriftlig bekräftelse på utträdet.

Alla som är folkbokförda i Sverige ska betala en avgift för att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten (begravningsavgift). Begravningsavgiften ska vara inkomstrelaterad och fastställas av huvudmannen på grundval av en särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader.

Kammarkollegiet ska föreskriva avgiftssatserna för begravningsavgifterna för dem som inte tillhör Svenska kyrkan.

Begravningsavgiften beräknas på den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Avgiftssatsen särredovisas på beskedet om slutlig skatt för den enskilde.

De nya lagarna och lagändringarna ska i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2000 med tillämpning första gången vid 2001 års taxering. Ändringarna i lagen om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt träder i kraft den 1 oktober 1999 och tillämpas första gången i fråga om avgift som avser beskattningsåret 2000.

Flyttning av livförsäkringssparande

SFS 1999:604. Bet. 1998/99:FiU 28. Prop. 1998/99:87

I inkomstskattereglerna har klargjorts att värdet av en pensionsförsäkring får föras över direkt till en annan pensionsförsäkring hos samma eller en annan försäkringsgivare. Detta får ske utan hinder av inskränkningarna för återköp av pensionsförsäkringar.

Överföringen ska varken utgöra en skattepliktig intäkt eller medföra avdragsrätt för pensionsspararen.

De nya reglerna framgår av en ändring i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster

SFS 1999:648. Bet. 1998/99:FiU 20. Prop. 1998/99:100

Den statliga skatt om 200 kr som utgår på förvärvsinkomster för fysiska personer och som vid 2000 års taxering utgör en kommunal inkomstskatt ska även vid 2001 års taxering utgöra en kommunal inkomstskatt.

Lagen trädde i kraft den 1 augusti 1999.

Justeringar i skattereglerna vid omstruktureringar

SFS 1999:642–647. Bet. 1998/99:SkU 23. Prop. 1998/99:113

Riksdagen har beslutat att göra justeringar i de nya reglerna för omstruktureringar och beskattning som trätt i kraft den 1 januari 1999.

Enligt KÖL (lagen om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner) kan uppskov medges med beskattningen av vinsten vid en koncernintern andelsöverlåtelse. Som huvudregel ska reavinsten tas upp till beskattning, när någon omständighet inträffar som medför att andelen inte längre existerar eller innehas av ett företag som tillhör samma koncern som säljaren.

Från denna regel finns det bland annat ett undantag i 14 § KÖL som innebär att uppskovet inte tas upp till beskattning, om det överlåtna företaget genom fusion går upp i ett företag som ingår i samma koncern som det säljande företaget.

Regleringen kan ge omotiverade skatteförmåner och den har i stället utformats på ett sådant sätt att uppskovet inte efterges. Uppskovet ska i stället knytas till de andelar i det övertagande företaget som innehas av det säljande företaget och företag som ingår i samma koncern som detta.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 15 juli 1999 och tillämpas på fusioner från och med den 20 mars 1999.

Kapitaltillskott i form av kapitalbeskattad sakegendom från en fysisk person till en svensk juridisk person som direkt eller indirekt ägs av en utländsk juridisk person, som i sin tur direkt eller indirekt ägs av den fysiska personen genom en utländsk juridisk person, ska behandlas på samma sätt som ett tillskott till en utländsk juridisk person, i vilken överlåtaren eller närstående direkt eller indirekt äger andel.

Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 15 juli 1999 och tillämpas på överlåtelser från och med den 20 mars 1999.

Inskränkningen av möjligheten att göra underprisöverlåtelser i 24 § lagen om beskattningen vid överlåtelser till underpris har ändrats.

Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas på överlåtelser som görs efter den 1 januari 1999.

Mervärdesskatt

Befrielse från moms vid import

SFS 1999:316. Bet. 1998/99:SkU 17. Prop. 1998/99:83

Den 1 januari 1998 ändrades 1 kap. 1 § skattebetalningslagen. Den ändringen fick oavsiktligt till följd att bestämmelsen inte kan tillämpas, när skatt ska betalas för varor vid import. Möjligheten att medge befrielse från importmoms togs bort.

Genom ändring i 1 kap. 1 § och 13 kap. 1 § skattebetalningslagen har detta förbiseende rättats till och möjligheten att medge befrielse från importmoms återinförts. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 1999 och har retroaktiv verkan och tillämpas för tid från och med den 1 januari 1998.

Momsfrihet för registrerat trossamfunds verksamhet

SFS 1999:310. Bet. 1998/99:KU 18. Prop. 1998/99:38

Som yrkesmässig verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs av ett registrerat trossamfund, när inkomsten av verksamheten utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken trossamfundet frikallas från skattskyldighet enligt 7 § 5 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

Tillägget i momslagen träder i kraft den 1 januari 2000.

Mervärdesskatten på investeringsguld

SFS 1999:640 och 641. Bet. 1998/99:SkU 18. Prop. 1998/99:69

Särskilda momsregler för investeringsguld har införts. Reglerna, som är baserade på ett EG-direktiv, innebär att omsättning av guld i investeringssyfte undantas från moms.

Med investeringsguld menas guldtackor och guldmynt som omsätts i investeringssyfte, oavsett om guldet är representerat av värdepapper eller inte. Små tackor eller plattor med en vikt på 1 gram eller mindre omfattas inte av begreppet investeringsguld.

Med skattefriheten följer inte någon rätt till återbetalning av ingående skatt. En möjlighet att välja att bli skattskyldig har därför införts, i de fall då investeringsguldet omsätts för industriändamål.

I skattebetalningslagen har införts en särskild skyldighet för den som säljer investeringsguld att identifiera kunden vid transaktioner överstigande 10000 kr.

De handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontrollen ska bevaras under sju år. Den som är skyldig att utföra identitetskontroll kan föreläggas att lämna uppgifter som rör kontrollen. Den som åsidosätter skyldigheten att identifiera kunden ska påföras en kontrollavgift på 2000 kr för varje tillfälle då skyldigheten inte fullgjorts. Befrielse från kontrollavgift kan medges, om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den. Överklagande av länsrättens beslut i fråga om en sådan befrielse får prövas av kammarrätten endast efter prövningstillstånd.

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2000.

Fastighetsbeskattning

Ingen fastighetsskatt på kyrkor m.m. och på prästlönetillgångar

SFS 1999:300. Bet. 1998/99:KU 18. Prop. 1998/99:38

Fastighetsskatt ska inte betalas för byggnad och tomtmark som ägs av ett registrerat trossamfund eller någon av dess registrerade organisatoriska delar som till övervägande del används i verksamheten. Inte heller för prästlönetillgångar (prästlönefastigheter och prästlönefonder) ska fastighetsskatt betalas.

Ändringarna i fastighetstaxeringslagen träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid fastighetstaxeringen år 2000.

Allmän fastighetstaxering 2000

SFS 1999:630–632 och 635. Bet. 1998/99:SkU 22. Prop. 1998/99:109

Vissa ändringar har införts i bestämmelserna om fastighetstaxering inför 2000 års allmänna fastighetstaxering av hyreshusenheter, industrienheter inklusive elproduktionsenheter samt specialenheter.

Inför taxeringen av elproduktionsenheter har vissa ändringar införts med hänsyn till att elmarknaden har avreglerats. När det gäller vattenkraftverk ska bland annat värderingen bygga på kraftverkets normalårsproduktion i kilowattimmar i stället för som tidigare på dess installerade effekt. Vidare har elproduktionsenheterna i lagtekniskt hänseende brytits ut från industrienheterna för att bilda en särskild typ av taxeringsenhet. I konsekvens härmed har en ny byggnadstyp införts – kraftverksbyggnad.

Inför taxeringen av hyreshusenheter och industrienheter har definitionen av den s.k. normbyggnaden ändrats.Den nya definitionen anger att normbyggnaden ska anses ha uppförts under det sjuttonde året före fastighetstaxeringsåret. En motsvarande definition infördes inför 1996 års fastighetstaxering av småhus.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas första gången vid 2000 års fastighetstaxering.

Sänkt fastighetsskatt för bostadshyreshus även vid 2001 års taxering

SFS 1999:636. Bet. 1998/99:FiU 20. Prop. 1998/99:100

Sänkningen av skattesatsen för fastighetsskatt avseende bostadshyreshus under år 1999 från 1,5 till 1,3 % har förlängts till att gälla även för år 2000 (2001 års taxering).

Ändringen i lagen om statlig fastighetsskatt trädde i kraft den 1 augusti 1999 och tillämpas vid 2001 års taxering.

Taxeringsvärden och underlag för fastighetsskatt år 2000

SFS 1999:637. Bet. 1998/99:FiU 20. Prop. 1998/99:100

Omräkningstalen för 2000 års taxeringsvärden ska för småhusenheter och småhus på lantbruksenheter vara desamma som de som gäller för år 1999. För bostadsdelen i hyreshus ska omräkningstalet för år 2000 bestämmas till 1,00. Lagen trädde i kraft den 1 augusti 1999.

Taxeringsförfarandet m.m.

Personuppgifter i skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet

SFS 1999: 90, 95, 99–101, 104 och 105. Bet. 1998/99: SkU 9. Prop. 1998/99:34

Skattemyndigheterna får i sin brottsutredande verksamhet använda automatiserad behandling av personuppgifter. Myndigheten får vidare inrätta särskilda underrättelseregister. Vidare har vissa ändringar vidtagits i sekretesslagen, lagen om belastningsregister och lagen om misstankeregister.

Den nya lagstiftningen och lagändringarna trädde i kraft den 1 april 1999.

Skattebetalning m.m.

Kreditering av anställningsstöd på skattekonto

SFS 1999:591 och 717. Bet. 1998/99:FiU 27. Prop. 1998/99:100

Anställningsstöd som beslutats av arbetsmarknadsmyndighet får tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt skattebetalningslagen.

Regeringen har meddelat närmare föreskrifter om vilka stöd som ska krediteras skattekontot.

Den nya lagen träder i kraft den 1 oktober 1999.

Dubbelbeskattningsavtal m.m.

Dubbelbeskattningsavtal med Filippinerna

SFS 1999:638. Bet. 1998/99:SkU 16. Prop. 1998/99:82

Riksdagen har godkänt ett nytt dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Filippinerna och antagit en lag om detta avtal. Det avses bli tillämpligt från och med den 1 januari året efter det år då avtalet träder i kraft. Avtalet ersätter ett avtal från 1987.

Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Dubbelbeskattningsavtal med Albanien

SFS 1999:649

Regeringen föreskriver att lagen om dubbelbeskattningsavtal med Albanien (se SN 4/1999, s. 189) ska träda i kraft den 31 december 1999.

Lagen ska tillämpas:

  1. i fråga om skatt på inkomst, på inkomst som förvärvas den 1 januari 2000 eller senare,

  2. i fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet som taxeras vid 2002 års taxering eller senare.

Tillägg till dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna

SFS 1999:639. Bet. 1998/99:SkU 16. Prop. 1998/99:82

Dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna har utvidgats till att omfatta landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Övrigt

Ingen stämpelskatt för begravningsplats vid egendomsöverföring stat-kyrka

SFS 1999:303. Bet. 1998/99:KU 18. Prop. 1998/99:38

Undantag från skyldighet att betala stämpelskatt har införts för förvärv av mark för allmän begravningsplats och byggnader med anknytning till begravningsverksamheten.

Den egendomsöverföring som har direkt samband med relationsändringen mellan stat och kyrka eller med registrering som trossamfund har befriats från stämpelskatt.

Ändringen i stämpelskattelagen träder i kraft den 1 januari 2000.

Åtgärder mot penningtvätt

SFS 1999: 162 och 163. Bet. 1998/99:Ju 8. Prop. 1998/99: 19

För att öka möjligheterna att komma till rätta med penningtvätt och för att göra reglerna tydligare har en ny straffbestämmelse förts in i brottsbalken. Det nya brottet benämns penninghäleri. Bestämmelsen gör det straffbart att hjälpa till att dölja att någon annan har berikat sig genom brott, till exempel genom vissa skatte- eller tullbrott. Därutöver omfattar bestämmelsen några av de förfaranden som nu bestraffas som häleri.

Lagen om åtgärder mot penningtvätt har hittills varit tillämplig på bland annat banker, försäkringsbolag, värdepappersbolag, valutaväxlingsföretag och kreditmarknadsföretag. Företagen är skyldiga att granska alla transaktioner som skäligen kan antas utgöra penningtvätt och rapportera dem till finanspolisen. Lagen är nu även tillämplig på försäkringsmäklare.

Den som bedriver yrkesmässig handel med antikviteter, fastigheter, bostadsrätter, konst, metaller, skrot, transportmedel, ädelstenar samt lotteri- och spelverksamhet är skyldig att, på begäran av Rikspolisstyrelsen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, lämna de uppgifter som myndigheten anser vara av betydelse vid utredning om penningtvätt.

En revisor, som i samband med granskning av ett bolag finner att en styrelseledamot eller den verkställande direktören kan misstänkas för penninghäleri, är skyldig att göra anmälan om detta till åklagare.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 1999.

Riksbankens diskonto

Riksbankens diskonto har numera inte någon penningpolitisk betydelse utan är uteslutande en referensränta. Diskontot har sedan 1994 förändrats enligt följande:

94-01-04

4,5 %

96-07-02

4,5 %

94-07-04

5,5 %

96-10-02

3,5 %

94-10-04

7,0 %

97-01-03

2,5 %

95-07-04

7,5 %

98-07-02

2,0 %

95-10-06

7,0 %

99-01-05

1,5 %

96-01-03

6,0 %

99-04-06

1,0 %

96-04-02

5,5 %

Statslåneräntan

1999:

1/1–7/1

4,16 %

30/4–6/5

4,15 %

8/1–14/1

3,96 %

7/5–13/5

4,16 %

15/1–21/1

3,95 %

14/5–20/5

4,36 %

22/1–28/1

3,89 %

21/5–27/5

4,43 %

29/1–4/2

3,84 %

28/5–3/6

4,43 %

5/2–11/2

3,93 %

4/6–10/6

4,58 %

12/2–18/2

4,02 %

11/6–17/6

4,70 %

19/2–25/2

4,08 %

18/6–24/6

4,78 %

26/2–4/3

4,14 %

25/6–1/7

4,80 %

5/3–11/3

4,37 %

2/7–8/7

4,97 %

12/3–18/3

4,40 %

9/7–15/7

5,20 %

19/3–25/3

4,31 %

16/7–22/7

5,24 %

26/3–1/4

4,26 %

23/7–29/7

5,18 %

2/4–8/4

4,29 %

30/7–5/8

5,16 %

9/4–15/4

4,14 %

6/8–12/8

5,41 %

16/4–22/4

4,06 %

13/8–19/8

5,63 %

23/4–29/4

4,09 %

20/8–26/8

5,45 %

PROPOSITIONER

Dubbelbeskattningsavtalet med Japan

Prop. 1998/99:135

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett protokoll mellan Sverige och Japan om ändring i dubbelbeskattningsavtalet den 21 januari 1983 och antar en lag om ändring i lagen.

Den viktigaste ändringen avser beskattningen av utdelning mellan moder- och dotterbolag. Huvudregeln föreslås bli att någon källskatt inte ska tas ut på sådan utdelning.

Sverige övergår från undantagandemetoden till avräkningsmetoden för undvikande av dubbelbeskattning, vad gäller inkomst av rörelse och självständig yrkesutövning. I övrigt har vissa artiklar moderniserats.

Lagen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Dubbelbeskattningsavtal med Oman

Prop. 1998/99:135

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Oman avseende inkomst som härrör från internationell flygtransport och antar en lag om detta avtal.

Lagen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas på inkomst som förvärvas från och med den 1 januari 1995.

Ny bokföringslag och ny lag om revision

Prop. 1998/99:130

I propositionen föreslås att bestämmelserna om vem som är bokföringsskyldig och om räkenskapsår, löpande bokföring och arkivering samlas i en ny bokföringslag.

Årsredovisningslagens tillämpningsområde utsträcks så att lagen kommer att omfatta samtliga företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Bestämmelserna om finansiella företags offentliga redovisning ska dock liksom hittills finnas i de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag.

Det föreslås att Finansinspektionen liksom i dag ska kunna meddela bindande föreskrifter för de finansiella företagens bokföring och offentliga redovisning. Finansinspektionen ska också kunna utfärda allmänna råd för finansiella företag, i den mån sådana är påkallade av dessa företags särart.

Utvecklingen av god redovisningssed ska i övrigt ske genom annan kompletterande normgivning. Staten ska genom Bokföringsnämnden bära huvudansvaret för denna. Huvudansvaret ska emellertid till väsentlig del kunna utövas genom en kontroll av att annan kompletterande normgivning fungerar.

Bokföringsnämnden ska i första hand anförtro utvecklandet av god redovisningssed avseende den offentliga redovisningen till Redovisningsrådet. Endast om Redovisningsrådet inte agerar eller om den normutveckling som sker från allmänna synpunkter framstår som otillfredsställande ska Bokföringsnämnden behöva ingripa.

Bokföringsnämnden ska ensam ha ansvaret för utvecklandet av god redovisningssed i frågor om löpande bokföring och arkivering.

Enligt förslaget ska kretsen bokföringsskyldiga utvidgas till i princip alla juridiska personer, oavsett om de bedriver näringsverksamhet eller inte. Undantag görs för sådana ideella föreningar, samfällighetsföreningar, registrerade trossamfund och stiftelser som har endast begränsade tillgångar.

Fysiska personer och dödsbon ska vara bokföringsskyldiga endast om de bedriver näringsverksamhet. Jordbrukare, som tidigare har varit skyldiga att upprätta räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen, ska enligt förslaget vara bokföringsskyldiga enligt den nya bokföringslagen.

Enskilda näringsidkare, dödsbon och sådana handelsbolag, vars inkomst ska beskattas hos fysiska personer eller dödsbon ska enligt förslaget liksom i dag ha ett räkenskapsår som motsvarar kalenderår. Övriga bokföringsskyldiga ska kunna ha s.k. brutet räkenskapsår.

Det föreslås en ny lag om revision, tillämplig på alla företag som är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning och som inte omfattas av regler om revision i annan lag. Den nya lagen har, med några undantag, utformats med bestämmelserna om revision i aktiebolagslagen som förebild.

Enligt förslaget ska de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 januari 2000. De grupper som i dag inte behöver tillämpa bokföringslagens regler men som till följd av förslaget blir bokföringsskyldiga – bl.a. enskilda jordbrukare och icke näringsdrivande ideella föreningar – ska inte vara skyldiga att tillämpa de nya reglerna förrän från och med år 2001. Detsamma föreslås gälla för registrerade trossamfund enligt lagen om trossamfund samt för understödsföreningar.

Konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap

Prop. 1998/99:118

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (skiljemannakonventionen) som undertecknats av Europeiska unionens medlemsstater och antar en lag om denna konvention.

Konventionens syfte är att inrätta ett skiljemannaförfarande för att lösa tvister mellan medlemsstater i skattefrågor om internprissättning, dvs. då företag med intressegemenskap tillämpar en prissättning som inte motsvarar den prissättning som skulle ha tillämpats, om inte företagen haft intressegemenskap (marknadspris) och detta i sin tur påverkar i vilken stat en viss inkomst tas till beskattning.

Om inkomst, som ett företag i en medlemsstat uppburit, justeras på grund av att ett pris avviker från marknadspriset, kan detta leda till att samma inkomst beskattas i två stater. För att undanröja effekterna av sådan dubbelbeskattning, kan överenskommelser träffas mellan stater om att även den andra staten justerar den beskattningsbara inkomsten med motsvarande belopp.

Konventionen innebär att medlemsstaterna åtar sig att överlämna en fråga om internprissättning till en skiljenämnd, om staterna inte kan komma överens om en lösning.

Konventionen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Tillskjutande av egendom till fideikommissaktiebolag

Prop. 1998/99:114

Regeringen föreslår i propositionen om ”kulturarv – kulturmiljöer och kulturföremål” vissa förändringar i beskattningen av fideikommissaktiebolag.

Bestämmelserna i lagen om inkomstbeskattning av fideikommissbo ska även gälla samlingar som avses i 17 § avvecklingslagen. Undantaget från reavinstbeskattning ska dock endast avse själva överföringen av samlingen till bolaget.

Om bolaget säljer hela eller delar av samlingen eller om aktierna som tecknats i samband med tillskottet av samlingen säljs, ska däremot vanliga reavinstregler gälla. Vidare ska bolagets anskaffningsvärde för den överförda samlingen motsvara det skattemässiga värdet på egendomen. På detta sätt upprätthålls kontinuitet vid beskattningen.

Anskaffningsvärdet för aktie som förvärvas i samband med överföring av en fideikommissfastighet eller en samling ska anses motsvara den tillskjutna egendomens marknadsvärde vid tidpunkten för överföringen, fördelat på aktier som då förvärvas.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000 och ska tillämpas på sådana överföringar som sker därefter.

För sådana överföringar som skett före utgången av år 1999 ska inte längre skattefrihet föreligga, när bolaget säljer fastigheten eller en aktieägare avyttrar aktie i bolaget. Den värdestegring på fastighet eller aktie som uppkommit efter det att egendomen överfördes till bolaget fram till den nya lagens ikraftträdande ska emellertid inte omfattas av skatteplikten. Det föreskrivs därför att bolagets anskaffningsvärde för fastigheten och aktieägarens anskaffningsvärde för aktien ska motsvara tillgångens marknadsvärde vid tidpunkten för den nya lagens ikraftträdande, dvs. den 1 januari 2000.

Om fastighetens marknadsvärde inte utan problem går att fastställa, ska vid värderingen som alternativ kunna tillämpas 133 % av fastighetens taxeringsvärde den 1 januari 2000. Det uppräknade värdet på den tillskjutna egendomen ska inte föranleda att bolaget därigenom får ett högre avskrivningsunderlag. Det uppräknade värdet ska endast tillämpas vid reavinstberäkningen, om bolaget säljer fastigheten.

Den som fått aktier i samband med avveckling av ett fideikommiss före den nya lagens ikraftträdande ska på motsvarande sätt få ett anskaffningsvärde på aktierna som motsvarar deras marknadsvärde vid den tidpunkten.

UTREDNINGSBETÄNKANDEN

Ändrad förmånsbeskattning av miljöbilar

Finansdepartementets Promemoria Ds 1999:34

Finansdepartementet föreslår i promemorian att det i kommunalskattelagen införs en möjlighet att jämka förmånsvärdet för miljöbilar ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för närmast jämförbara bilar som drivs med endast bensin eller dieselolja.

De föreslagna ändringarna syftar till att utifrån miljömässiga aspekter förbättra de nuvarande reglerna för förmånsbeskattningen. Vidare föreslås följdändringar i skattebetalningslagen och i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för beskattningsåret 1999 (2000 års taxering).

Källskatt på utdelning och royalty till begränsat skattskyldiga

SOU 1999:79

Utgångspunkten för kupongskattelagsutredningens arbete har varit att skapa ett modernt beskattningsförfarande som i så stor utsträckning som möjligt är samordnat med det förfarande som gäller vid utdelning till personer som är bosatta eller hemmahörande i Sverige (obegränsat skattskyldiga).

De materiella bestämmelserna om skatt på utdelning till begränsat skattskyldiga ska enligt direktiven vara kvar. Förslaget innebär att de förs till en ny lag. Samtidigt föreslås att den ålderdomliga beteckningen kupongskatt utmönstras. Skatten ska i stället benämnas särskild utdelningsskatt.

Utredningen föreslår att förfarandet vid innehållande, redovisning och betalning av särskild utdelningsskatt samordnas med det förfarande som gäller vid utdelning till obegränsat skattskyldiga. Förfarandet regleras i skattebetalningslagen.

Utländska diplomater m.fl. är i dag undantagna från skyldighet att betala kupongskatt. Utredningen föreslår att detta undantag slopas.

Utredningen föreslår en källskatt på royalty, som betalas till begränsat skattskyldiga. Källskatten benämns särskild royaltyskatt. De tidigare föreslagna reglerna om källskatt på royalty inordnas tillsammans med bestämmelserna om särskild utdelningsskatt i en ny lag om särskild inkomstskatt på utdelning och royalty till begränsat skattskyldiga.

Med hänsyn till det förberedelsearbete som krävs inom skatteförvaltningen, föreslår utredningen att förslagen tillämpas först från och med år 2001.

Även de som är skyldiga att innehålla, redovisa och betala in den innehållna skatten kommer att behöva anpassa sina rutiner till den föreslagna ordningen. För att ge dem och de skattskyldiga rimlig tid att anpassa sig till den nya ordningen, föreslår utredningen att förslagen ska träda i kraft redan vid halvårsskiftet år 2000.

Begränsad fastighetsskatt

SOU 1999:59

Fastighetsbeskattningskommittén behandlar i detta delbetänkande den särskilda frågan som ingår i uppdraget och som avser undantag från generella regler om fastighetsskatt i skärgårdsområden och andra attraktiva fritidshusområden. Syftet ska vara att upprätthålla en levande skärgård och landsbygd.

Kommittén framhåller att den ännu inte behandlat och tagit slutlig ställning i de grundläggande principiella frågorna, som till exempel neutralitet mellan upplåtelseformer i boendet. De förslag som kommittén nu presenterar baseras därför på det rådande fastighetsskattesystemet.

Om kommittén, i dess slutliga ställningstaganden beträffande den löpande fastighetsbeskattningens former och innehåll, finner anledning att föreslå förändringar, kommer naturligtvis även nu aktuella frågor att belysas utifrån nya förutsättningar.

Kommittén föreslår att en begränsningsregel för fastighetsskatten införs. Begränsningsregeln ska endast gälla skattskyldiga som är fysiska personer och som är bosatta i småhus på fastighet som utgör småhusenhet eller lantbruksenhet.

Regeln innebär att uttaget av fastighetsskatt, för hushåll med låga inkomster och ett högt fastighetsskatteunderlag avseende permanentbostaden, ska begränsas så att fastighetsskatten inte överstiger en viss andel av hushållsinkomsten. För det fall en särreglering ska införas, som endast tar sikte på det regionala problemet, kan kvalifikationskriterierna avseende hushållets bosättningsort kopplas till begränsningsregeln. En reglering utan geografiska kvalifikationskriterier fångar dock även upp det mer generella problem som fastighetsskatten medför för alla hushåll som har låga inkomster och hög fastighetsskatt för permanentbostaden.

Kommittén har valt att redovisa underlag för beslut åt regering och riksdag i form av två alternativa modeller för lösning på det problem som fastighetsskatten medför för hushåll som har låga inkomster och är bosatta i fastigheter med höga taxeringsvärden. I betänkandet redovisas de fördelar och nackdelar som är förknippade med dessa modeller.

Den ena modellen innehåller vissa kvalifikationskriterier avseende förhållandena i det område där den skattskyldige är bosatt. En sådan lösning syftar till att lindra de regionalpolitiska problem som fastighetsskatten medför i vissa attraktiva fritidshusområden. Den är dock behäftad med principiella betänkligheter, eftersom det finns en uppenbar risk för att konstruktionen medför att lika fall behandlas olika i beskattningen.

Den andra modellen, som inte innehåller geografiska kvalifikationsregler, uppvisar inte denna brist på likformig behandling av skattskyldiga. Däremot skulle en sådan lösning, som endast riktas till hushåll bosatta i egnahem, utan tvekan ha någon slags effekt för den skattemässiga neutraliteten mellan boende i olika upplåtelseformer.

Kommittén anser att det är angeläget att snarast lösa de problem som behandlats. Om man väljer att genomföra någon av de redovisade modellerna till förändringar av uttaget av fastighetsskatt, innan kommitténs arbete har slutförts, föreslås förändringarna om möjligt träda i kraft i sådan tid att de kan tillämpas vid 2000 års taxering.

Skattelättnader för utländska nyckelpersoner

Finansdepartementets Promemoria Ds 1999:25

I promemorian presenteras två alternativa förslag till skattelättnader för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige.

Syftet med särregler är att ge svenska företag och forskningsinstitutioner möjlighet att konkurrera om högt kvalificerad arbetskraft och att skapa fortsatt goda förutsättningar för utländska företags nyetableringar i Sverige med bistånd av företagens utländska nyckelpersoner. För att Sverige ska kunna behålla sin position som högteknologiskt och kunskapsintensivt land är det angeläget att svenska företag även i framtiden kan anställa utländska företagsledare, experter och forskare med hög kompetens.

I promemorian ges två alternativa förslag till skattelättnader för utländska företagsledare, experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfällig vistelse i Sverige. Skattelättnaden enligt alternativ 1 innebär att 25 % av bruttolönen undantas från beskattning samt att vissa kostnadersättningar görs skattefria. Socialavgifter tas inte heller ut på de skattefria beloppen. Enligt alternativ 2 beskattas bruttolönen med 25 % statlig skatt som en definitiv skatt (särskild inkomstskatt). Även enligt alternativ 2 görs vissa kostnadsersättningar skattefria.

Bestämmelserna i båda alternativen föreslås bli tillämpliga på en person som är obegränsat skattskyldig i Sverige. Detta innebär enligt alternativ 1 att samtliga skatteregler som gäller för här bosatta personer blir tillämpliga. Detsamma gäller för alternativ 2, utom i fråga om löneinkomsten.

Enligt alternativ 1 är det endast viss del av tjänsteinkomsten som undantas från beskattning och enligt alternativ 2 sker en bruttobeskattning av löneinkomsten med 25 %. Enligt båda alternativen blir vissa kostnadersättningar skattebefriade. Den som stannar en kortare period blir normalt inte att anse som bosatt i Sverige och i det fallet kan SINK-lagen bli tillämplig.

Enligt båda alternativen föreslås att vissa kostnadsersättningar undantas från beskattning. Sådana kostnadsersättningar som betalas av arbetsgivaren och som kan undantas från beskattning ska vara relaterade till den tillfälliga vistelsen i Sverige och i princip vara ersättningar för kostnader som föranletts av att den anställde flyttat hit. Förslaget omfattar skattefrihet för dels kostnader för flyttning till och från Sverige, dels kostnader för barns skolgång i fråga om grundskola och gymnasieskola.

För sådana kostnader som är avsedda att täckas av skattefria ersättningar medges inte avdrag enligt det föreslagna alternativ 1. Avdrag medges inte heller för underskott som uppkommer, om ersättningen inte förslår till att täcka hela kostnaden. Denna fråga blir inte aktuell enligt alternativ 2, eftersom avdrag inte i något fall medges i detta alternativ.

Skattelättnaderna föreslås gälla för utländska experter, forskare, företagsledare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige. Endast en person som inte är svensk medborgare kan komma i fråga för dessa skattelättnader. Personen får inte ha varit bosatt eller stadigvarande ha vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som närmast föregått det år då det tillfälliga arbetet påbörjades.

De särskilda beskattningsreglerna för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner enligt såväl alternativ 1 som alternativ 2 föreslås gälla under de första tre åren av en tillfällig vistelse i Sverige, som inte är avsedd att vara mer än högst fem år. Arbetsgivare föreslås vara en svensk privat eller offentlig arbetsgivare eller ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige.

Enligt förslaget ska det nya systemet med skattelättnader för utländska nyckelpersoner träda i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering. Den som redan vistas i Sverige vid den tidpunkt då de nya bestämmelserna blir tillämpliga föreslås få möjlighet att ansöka om tillämpning av bestämmelserna under de första sex månaderna efter ikraftträdandet. Tillämpning av de nya bestämmelserna kan medges endast för tid efter ikraftträdandet.

Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning av verksamhetslokaler

SOU 1999:47

Utredningens uppgift har varit att göra en generell översyn av reglerna om skattskyldighet för moms vid uthyrning av verksamhetslokaler. Syftet med översynen har varit att komma fram till regler som minskar de administrativa och rättsliga problemen och förenklar tillämpningen för skattskyldiga och skattemyndigheter.

Utredningen föreslår att skattskyldigheten för uthyrning av verksamhetslokaler även i fortsättningen ska bygga på frivillighet.

Frivillig skattskyldighet ska kunna medges vid uthyrning och upplåtelse med bostadsrätt av verksamhetslokaler, oavsett om den verksamhet som bedrivs där medför skattskyldighet enligt momslagen eller inte. Det förhållandet att byte av hyresgäst sker i en lokal medför inte att den frivilliga skattskyldigheten upphör, om inte uthyrningen övergår till att avse stadigvarande bostad. Inte heller påverkas skattskyldigheten av att en lokal blir outhyrd efter att ha varit föremål för skattepliktig uthyrning. Även anläggningar som utgör fastighet ska, som hittills gällt, kunna omfattas av skattskyldighet.

Fastighetsägare, förstahandshyresgäst, bostadsrättshavare och grupphuvudman samt konkursbo ska efter ansökan kunna medges skattskyldighet. Fastighetsägarna ska även i fortsättningen kunna välja vilken eller vilka fastigheter, byggnader, andra anläggningar och lokaler som ska omfattas av den skattepliktiga uthyrningen. Även om någon uthyrning inte har påbörjats då ansökan görs, ska det, om särskilda skäl föreligger, vara möjligt att medge frivillig skattskyldighet.

Sedan fem år förflutit från utgången av det beskattningsår under vilket skattepliktig uthyrning påbörjades, ska den frivilliga skattskyldigheten kunna upphöra på den skattskyldiges begäran.

Rätt till retroaktivt avdrag för ingående moms ska även i fortsättningen föreligga för en fastighetsägare, som utfört ny-, till- eller ombyggnad av lokal eller fastighet, om fastighetsägaren först då uthyrning påbörjas efter avslutade byggnadsåtgärder medges frivillig skattskyldighet. Detta gäller endast under förutsättning att fastighetsägaren inte tagit fastigheten i bruk för annan verksamhet än uthyrning efter det att byggnadsarbetena avslutats.

En köpare av en fastighet ska kunna få avdrag för den ingående moms som hänför sig till nybyggnad som säljaren utfört på fastigheten inom de tre år som närmast föregått den dag, då köparens skattskyldighet enligt skattemyndighetens beslut börjat gälla. Avdrag ska dock medges endast om säljaren inte medgetts frivillig skattskyldighet under uppförandet av byggnaden och inte heller tagit fastigheten i bruk före överlåtelsen.

Bestämmelserna om återföring av skatt, då skattepliktig fastighetsuthyrning upphör, slopas. De särskilda regler som behövs för att i efterhand korrigera avdraget för ingående moms utformas inom ramen för jämkningsreglerna.

Jämkning ska ske såväl när en lokal som använts för skattepliktig uthyrning börjar användas för ändamål som inte medför avdragsrätt, som när en ändring sker i motsatt riktig. När skattskyldighet medgetts redan innan uthyrning påbörjats, ska den ingående momsen jämkas, så att den avdragna momsen motsvarar den skattepliktiga uthyrning som faktiskt kommer till stånd.

Jämkning ska ske även då skattskyldigheten upphör på begäran av den skattskyldige och då den som frivilligt är skattskyldig försätts i konkurs. Den avdragna ingående momsen ska med vissa undantag jämkas, då en fastighet som ingår i en verksamhet som medför frivillig skattskyldighet övergår till en ny ägare.

Utredningen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2000.

Kontantmetod för småföretagare

SOU 1999:28

Förenklingsutredningen har utrett hur en alternativ möjlighet till kontantredovisning skulle kunna utformas för tjänsteföretag med mindre omsättning och utan tillgångar av betydelse och som bedrivs som enskild näringsverksamhet.

En grundläggande utgångspunkt för förslaget är att näringsidkarens redovisning enligt skattelagstiftningen och redovisningslagstiftningen i möjligaste mån bör stämma överens.

Utredningen föreslår att endast sådana enskilda näringsidkare i vars verksamhet (förvärvskälla) den årliga omsättningen normalt inte överstiger 20 prisbasbelopp ska ha möjlighet att beräkna inkomsten enligt kontantmetoden. En förutsättning för att näringsidkaren ska få tillämpa kontantmetoden är att värdet av lagret inte överstiger ett prisbasbelopp vid beskattningsårets utgång. Detta krav innebär att möjligheten att tillämpa kontantmetoden i praktiken blir begränsad för andra företag än tjänsteföretag. Dessutom krävs att näringsidkaren inte har upprättat årsbokslut enligt bokföringslagen (BFL) och att näringsidkaren vid den löpande bokföringen av fordringar och skulder tillämpar den kontantmetod som redan i dag finns i 8 § tredje stycket BFL.

De näringsidkare som väljer att tillämpa kontantmetoden vid inkomstberäkningen ska inte ta hänsyn till in- och utgående balans vad gäller varuinköp, pågående arbeten, fordringar och skulder etc. Inkomster och utgifter ska alltså inte periodiseras, utan avgörande för beskattningstidpunkten är när betalning har skett. Det innebär bland annat att en fordran ska tas upp som intäkt det år den betalas och att en skuld på motsvarande sätt ska dras av som kostnad det år den betalas. I enlighet härmed ska utgifter för varuinköp kostnadsföras det år de betalas.

Utredningen föreslår att kontantprincipen ska tillämpas fullt ut också när det gäller utgifter för anskaffning av inventarier. Inventariet måste alltså ha betalats, för att avdragsrätt ska föreligga. Avdrag för betalningar avseende anskaffning av inventarier får göras med sammanlagt högst ett prisbasbelopp per år. Överstiger betalningarna ett prisbasbelopp, får avdrag inte göras för överstigande belopp. En näringsidkare som tillämpar kontantmetoden har enligt förslaget inte möjlighet att göra värdeminskningsavdrag.

En enskild näringsidkare som redovisar enligt kontantmetoden har enligt förslaget rätt att när som helst gå över till inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga grunder. Någon möjlighet att gå över från en inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga grunder till en beräkning enligt kontantmetoden föreslås dock inte.

En enskild näringsidkare, som tillämpar kontantmetoden vid inkomsttaxeringen, ska också tillämpa denna metod vid redovisningen av moms.

Utredningen föreslår att reformen finansieras inom ramen för det avdrag från arbetsgivaravgifterna som en arbetsgivare får göra. Detta avdrag uppgår för närvarande till 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst 3 550 kr per månad. Utredningen föreslår en minskning av takbeloppet med 220 kr, dvs. till 3 330 kr.

Det nya systemet föreslås träda i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering. Under det beskattningsår då det nya systemet får tillämpas för första gången ska det finnas en möjlighet att gå över från en inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga grunder till kontantmetoden.

Yrkesfiskaravdrag

SOU 1999:3

Utredningen föreslår att det nu gällande avdraget för ökade levnadskostnader vid fiske ersätts av ett nytt avdrag benämnt yrkesfiskaravdrag. Avdraget bör tillkomma dem som deltar i yrkesmässigt fiske från fartyg under minst 100 dagar. Avdraget får utgöra 15 % av inkomsten av näringsverksamhet i fisket eller för egenfiskare av redovisat nettoresultat av fisket och vara maximerat till 45000 kr per år (motsvarande en inkomst på 300 000 kr).

Avdraget innefattar ökade levnadskostnader och bör inte ersätta några andra i och för sig avdragsgilla kostnader, som en fiskare har för sin inkomst.

Utredningen har funnit att behovet av att skattemässigt kunna resultatreglera mellan olika beskattningsår är uttalat inom fisket. Detta gäller särskilt vid byte av huvudinventariet i fiskerinäringen, fartyget. Utredningen föreslår därför att ”negativa saldon” för inventarietillgångar ska tillåtas, för att möjliggöra resultatutjämning vid fartygsbyte. Dessa saldon står kvar till året efter försäljningsåret och ska då utjämnas genom ersättningsinvestering. Om så inte sker, ska det negativa saldot utjämnas och återföras till beskattning, dvs. redovisas som intäkt av näringsverksamhet. Ett medgivande till förlängning med ett år av det negativa saldot ska få ske för fartygsanskaffningar. Ett sådant medgivande ska kunna förses med krav om garanti för att skatten erläggs.

Utredningen föreslår att punkt 29 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen ska ändras. Ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

UTREDNINGSDIREKTIV

Översyn av reglerna om skattskyldighet i momslagen

Dir. 1999:10

En särskild utredare ska tillkallas med uppgift att se över de begrepp i momslagen som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet. Utredaren ska redovisa hur momslagens olika regler i dessa avseenden överensstämmer med motsvarande EG-regler och vilka effekter skillnaderna i regelsystemen har.

Utredaren ska föreslå ändringar av det svenska momssystemet som i detta avseende ytterligare anpassar momslagens regelsystem och begreppsapparat till EG:s sjätte momsdirektiv om harmoniseringen av medlemsstaternas lagstiftning.

Bestämmelserna som reglerar skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet innefattar bland annat även frågor som rör beskattningsbar person (engelska: taxable person), yrkesmässig verksamhet, begreppet näringsidkare, utländsk företagare och omsättningsbegreppet. Utredaren ska därvid särskilt ha som målsättning att föreslå förändringar som medför att termer och regler skapas i momslagen som har en tydligare motsvarighet i det sjätte direktivet. I denna del är utredaren oförhindrad att föreslå förändringar av termer och definitioner i momslagen som i övrigt ligger utanför uppdraget.

Utredaren ska vidare särskilt analysera hur momslagens bestämmelser om undantag från skattskyldighet för exempelvis offentliga organ (stat och kommun), stiftelser, utländska företag och ideella föreningar överensstämmer med direktivets verksamhetsinriktade undantag från skatteplikt för organisationer utan vinstintresse. Analysen ska också omfatta hur nuvarande svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten i allmänhet och särskilt i förhållande till mindre och medelstora företag.

Utredaren ska även se över de särskilda skattepliktsreglerna som i dag gäller för periodiska organisationstidskrifter, periodiska medlemsblad och personaltidningar.

Utredningen ska vara slutförd senast den 1 juli 2000.

Redaktör Christer Åstrand

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...