De nya reglerna om beskattning vid omstruktureringar av företag har nu varit i kraft i drygt ett halvår. Skattenytts läsare har redan tidigare fått en allmän orientering om reglerna (se Melbi i Skattenytt 1998 s. 808 ff.). I detta temanummer går vi vidare och presenterar fördjupade analyser av ett antal olika aspekter av den nya regleringen.
Temanumret inleds med en artikel av Urban Rydin och Peter Nilsson där reglerna analyseras ur ett egenföretagarperspektiv. Författarna uppmärksammar bl.a. att flera skatteregler av betydelse för egenföretagare, såsom reglerna om expansionsmedel och räntefördelning, inte omfattas av det reformarbete som genomförts. Därefter beskriver och utvärderar Bo Svensson hur omstruktureringsreglerna fungerar vid företagombildningar som involverar handelsbolag. Han visar i artikeln på flera situationer där handelsbolagen blivit styvmoderligt behandlade i den nya regleringen. I nästa artikel belyser Mats Tjernberg hur omstruktureringsreglerna förhåller sig till de s.k. 3:12-bestämmelserna om fåmansföretag. En av de slutsatser som dras i artikeln är att regelsystemet, trots de olika spärregler som införts, ger möjlighet att genom vissa omstruktureringskonstruktioner omvandla arbetsinkomster till löneinkomster.
Temanumret fortsätter med en artikel av Christer Silfverberg, där han undersöker om den nya lagstiftningen innebär förändringar i rättsläget vad gäller benefika överföringar av företagsförmögenhet. Hans slutsats är att dessa situationer till stora delar är opåverkade av lagstiftningen, men pekar på några fall där rättsläget blivit mer oklart eller t.o.m. skärpts genom den nya regleringen. Vissa internationella aspekter på omstruktureringsreglerna belyses sedan av Bertil Wiman. Han visar i artikeln att i stort sett alla de nya omstruktureringsreglerna innehåller bestämmelser av stort intresse ur internationellt skatterättslig synvinkel. Därefter uppmärksammar Magnus Alhager vissa konsekvenser för frågan om skattetillägg av att en och samma ombildning, en koncernintern aktieöverlåtelse, kan komma att bedömas både enligt underprislagen och lagen om koncerninterna aktieöverlåtelser. Hans resonemang utmynnar i att skattetillägg p.g.a. oriktig uppgift i ett fall där underprislagen visat sig inte vara tillämplig helt eller delvis kan elimineras om den skattskyldige i ställer yrkar och erhåller uppskov med beskattningen enligt lagen om koncerninterna andelsöverlåtelser.
Redovisningens betydelse vid en företagsombildning behandlas i en artikel av Göran Arnell och Jari Burmeister. De visar hur redovisningsprinciper kan inverka på affärsuppläggen vid företagsförvärv och samgåenden, och diskuterar hur olika lösningar påverkar fr.a. goodwillposten och det fria egna kapitalet. Slutligen belyser Eleonor Kristoffersson vissa mervärdesskatterättsliga frågor som uppkommer vid omstruktureringar av företag. Hon ägnar särskild uppmärksamhet åt frågor med anknytning till EG-rätten, och kommer bl.a. fram till att mervärdesskatteplikt inträder i många situationer när en omstrukturering kan genomföras utan inkomstskattekonsekvenser.
Som framgår av ovanstående presentation behandlas en mängd intressanta aspekter på företagsombildningar i temanumret. Ämnet är dock långtifrån uttömt, och temanumret sätter på intet sätt punkt för Skattenytts bevakning av detta betydelsefulla område. Redan i nästa nummer kommer vi t.ex. att kunna läsa om de förhandsbesked som Skatterättsnämnden avgjort under våren angående de nya omstruktureringsreglerna. Flera intressanta frågor har varit uppe till bedömning, t.ex. betydelsen av gammal praxis (Sipanomålet verkar ännu inte vara helt överspelat) och hur överföring av kontanta medel i samband med omstruktureringar skall behandlas skattemässigt.
Men det var som sagt i nästa nummer. Först hoppas jag att läsarna skall finna artiklarna i detta temanummer intresseväckande och givande.
Kristina Ståhl, Temaredaktör