Innehåll

Skattenytt nr 1–2 2002 s. 44

Svarta ledningsaffärer inte skattepliktiga?

Den så kallad bredbandssatsningen har under senare år medfört att investeringar i optiska fiberkablar antagit högst betydande proportioner. Icke ovanligt är dessutom att investeraren hyr ut sina kablar till en operatör.

Bakgrunden till frågeställningen i rubriken står då att finna i en effekt av mervärdesskattelagens, ML:s, konstruktion. Enligt ML är, såvitt nu är i fråga, uthyrning av fastighet inte någon skattepliktig tjänst. Men om fastighetsägaren söker och erhåller frivilligt inträde till skattskyldighet så kan fastighetsägaren såväl mervärdesskattebelägga sina kundfakturor som lyfta ingående skatt på sina leverantörsfakturor. Frivilligregistrering för uthyrning av lokal är en gammal väl inarbetad företeelse. Med fastighet så förstår ML, även ledning, ML 1:11.

Genom lagstiftning som föreslogs i prop. 1996/97:81 blev telekommunikationstjänster skattepliktiga till mervärdesskatt i kundens land. Dessa tjänster tillhandahålls i stor utsträckning via brukandet av ledningar och fiberkablar, antingen ägda eller förhyrda. Men hur skall uthyrning av ledning/fiberkabel för telekommunikationstjänst då betraktas utifrån ML:s perspektiv? Hittills så synes ståndpunkten vara att frivillig registrering erfordras för att uppnå skattskylighet. Sannolikt är tjänsten skattepliktig utan frivilligregistrering. Argument för obligatorisk skattskyldighet följer nedan.

I prop. 1996/97:81, framgår att MLs definition av telekommunikationstjänst är hämtad från civilrätten:

”Rådets beslut innehåller även en definition av de telekommunikationstjänster som avses. Definitionen motsvarar den bestämning av begreppet som finns i den s.k. Melbournekonventionen vilken antagits 1988 av Internationella Teleunionen vid den administrativa världskongressen (World Administrative Telegraph and Telephone Conference) i Melbourne. Konventionen innehåller vissa normer för hur internationella telekommunikationstjänster skall behandlas och definitionen anses internationellt vedertagen. Med telekommunikationstjänster avses således endast det medium genom vilket andra varor och tjänster förmedlas.”

I specialmotiveringen punkt 9 Författningskommentar till 5:7 p. 10 så återfinns begreppet ”råkapacitet”, som är upprinnelsen till denna lilla betraktelse.

”Definitionen omfattar således rätten att få utnyttja nät eller infrastrukturer såsom kablar eller satelliter för telekommunikation. Överlåtelse eller upplåtelse av vad som brukar benämnas råkapacitet omfattas därmed av begreppet telekommunikationstjänst.”...

”Även handel med råkapacitet, dvs. överlåtelser av råkapacitet som görs av annan än den som disponerar ett nät eller nätverk kommer att omfattas av begreppet telekommunikationstjänst.”

Om en jurist frågar en tekniker vad råkapacitet är för något så svarar denne att det är sak samma som svartfiber. Svartfiber är en optokabel som inte är ibruktagen för informationsöverföring. Då överföringen sker med ljuspulser så är en icke operationell kabel svart, därav ”svartfiber”. Om då svartfiber/ledning hyrs ut är det en obligatoriskt skattepliktig tjänst eller är det en tjänst som är skattepliktig först efter frivilligt inträde?

Samma år som ändring föreslogs i mervärdesskattelagen ändrades även telelagen, prop. 1996/97:61 – ”Översyn av telelagen (1993:957) m.m.” I telelagens första paragraf definieras nätkapacitet som ”överföringskapacitet i telenät eller del därav”. I specialmotiveringen, punkt 11 Författningskommentar, beskrivs nätkapacitet närmare som;

”Begreppet nätkapacitet definieras i enlighet med Lagrådets förslag som överföringskapacitet i telenät eller del därav och avser detsamma som det tidigare använda uttrycket fasta teleförbindelser. Genom den nya benämningen markeras tydligare att begreppet omfattar alla former av överföringskapacitet i telenät: allt från större sammanhängande system till enstaka förbindelser samt även rent fysiska ledningar utan elektronisk utrustning, s.k. svart fiber. ”

Eftersom ML tagit sin utgångspunkt i en internationell standard – Melbournekonventionen – som också avspeglar sig i telelagen så är civilrättslig lagstiftning vägledande, om inte uttryckligt lagstadgande så förhindrar, för den mervärdesskattemässiga begreppsdefinitionen. Om civilrättslig lagstiftning säger att nätkapacitet också är svartfiber så ligger det nära till hands att säga att råkapacitet också kan vara uthyrning av svartfiber.

Slutsatsen blir då att även upplåtelse av svartfiber är en telekommunikationstjänst som är skattepliktig utan frivilligregistrering.

Avslutningsvis så kan noteras att en jurist inte beskärmar sig i särskilt mycket över frivilligregistreringens vedermödor, men administrativt är den en härdsmälta. Att då komma fram till slutsatsen att uthyrning av svartfiber alltid är en obligatoriskt skattepliktig telekommunikationstjänst skulle ju placera oss alla på behagligt avstånd från Kinasyndromet utan att fiscus skulle bli på något sätt förfördelad. Dessutom finns det en fast civilrättslig grund att stå på.

Anne Hyllander Karlhede, jur. kand., arbetar på Vattenfall AB:s skatteavdelning.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...